Hoppa till innehållet

Svartstrupig prinia

Från Wikipedia
Svartstrupig prinia
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljCistikolor
Cisticolidae
SläktePrinia
ArtSvartstrupig prinia
P. atrogularis
Vetenskapligt namn
§ Prinia atrogularis
Auktor(Moore, 1854)

Svartstrupig prinia[2] (Prinia atrogularis) är en asiatisk fågel i familjen cistikolor med omstridd systematik.[3]

Svartstrupig prinia är en stor (14–16 cm) prinia med en tunn och något nedåtböjd näbb och mycket lång, avsmalnad och spetsig stjärt. I häckningsdräkt är den svart på strupe och bröst med vita fläckar och ett vitt mustaschstreck. Utanför häckningstid syns ett vitt ögonbrynsstreck och beigefärgad undersida.[4]

Nära släktingen rostkronad prinia (P. khasiana), tidigare behandlat som underart, har rostbrun ovansida, framför allt på hjässan, varmare beigefärgade flanker och i häckningsdräkt svart endast ner till övre delen av bröstet.[5]

Bergprinia (P. superciliaris), ofta behandlad som underart till svartstrupig prinia, saknar den svarta strupen (och därmed också mustaschstrecket) i häckningsdräkt. Ögonbrynsstrecket är också kraftigare och flankerna beigefärgade. Även liknande strimmig prinia saknar den svarta strupen, men även ögonbrynsstrecket och är dessutom streckad ovan.[4][6]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Svartstrypig prinia förekommer i östra Nepal, Sikkim, Bhutan, sydöstra Tibet och Arunachal Pradesh. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare inkluderades rostkronad prinia (P. khasiana) i arten, men urskildes 2016 som egen art av BirdLife International, 2022 av tongivande eBird/Clements och 2023 av International Ornithological Congress.[3][7] Även bergprinian (P. superciliaris) har behandlats som del av svartstrupiga prinian och vissa gör det fortfarande.[8]

Familjetillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Cistikolorna behandlades tidigare som en del av den stora familjen sångare (Sylviidae). Genetiska studier har dock visat att sångarna inte är varandras närmaste släktingar. Istället är de en del av en klad som även omfattar timalior, lärkor, bulbyler, stjärtmesar och svalor.[9] Idag delas därför Sylviidae upp i ett antal familjer, däribland Cisticolidae.

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses vara stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).[1]

Prinia kommer av Prinya, det javanesiska namnet för bandvingad prinia (Prinia familiaris).[10]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2017 Prinia atrogularis . Från: IUCN 2017. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 11 december 2022.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, S. M. Billerman, T. A. Fredericks, J. A. Gerbracht, D. Lepage, B. L. Sullivan, and C. L. Wood. 2022. The eBird/Clements checklist of birds of the world: v2022 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2022-10-26
  4. ^ [a b] Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2019). Rufous-crowned Prinia (Prinia khasiana). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343881 20 oktober 2019).
  6. ^ del Hoyo, J., Collar, N. & Kirwan, G.M. (2019). Hill Prinia (Prinia superciliaris). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1343882 20 oktober 2019).
  7. ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen  (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.1). doi :  10.14344/IOC.ML.13.1.
  8. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  9. ^ Fregin, S., M. Haase, P. Alström, and U. Olsson (2012), New insights into family relationships within the avian superfamily Sylvioidea (Passeriformes) based on seven molecular markers, BMC Evol. Biol. 12:157.
  10. ^ Jobling, James A (2010). The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. London: Christopher Helm. ISBN 978-1-4081-2501-4 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]