Hoppa till innehållet

Reformerta kyrkornas världsallians

Från Wikipedia
Reformerta kyrkornas världsallians
FörkortningWARC
Bildad1970
TypKristen samarbetsorganisation
Officiella språkEngelska

Reformerta kyrkornas världsallians, World Alliance of Reformed Churches (WARC) var ett internationellt samarbetsorgan för kyrkor med kopplingar till den reformerta kyrkan.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Reformerta världsalliansen (WARC) skapades 1970 genom en sammanslagning av två samarbetsorgan, ett som representerade presbyterianska och reformerta kyrkor, och ett annat som bestod av kongregationalistiska kyrkor.

WARC var en gemenskap av 75 miljoner reformerta kristna i 214 kyrkor i 107 länder.[1] Bland WARC:s medlemmar återfanns Svenska Missionskyrkan, kongregationalistiska, presbyterianska, reformerta och unierade kyrkor med historiska rötter i 1500-talets reformation.

WARC:s sekretariat finns i Genève i Schweiz. Man hade ett nära samarbete med kyrkornas världsråd.

Den 1 februari 2006 meddelade ledarna för WARC (Clifton Kirkpatrick) och Reformerta ekumeniska rådet (Douwe Visser) att de båda organisationerna skulle gå samman i World Communion of Reformed Churches. Detta skedde i juni 2010.

Medlemmar

[redigera | redigera wikitext]

Svenska Missionskyrkans medlemskap i Reformerta kyrkornas världsallians

[redigera | redigera wikitext]

Tillsammans med pietistiska rörelser gav baptismen en folklig väckelse som släpptes loss när konventikelplakatet avskaffades 1858 och det blev tillåtet med bönemöten i hemmen. Det finns de som ser ett reformert inflytande i väckelsen centralgestalt Carl Olof Rosenius, ett inflytande som kanske kom från metodistpredikanten George Scott.[2]. Även i Svenska Missionsförbundets Paul Petter Waldenström finns ett reformert inflytande. I Nordisk familjebok skriver man år 1921 följande:

"Efter uteslutningen ur Evangeliska fosterlandsstiftelsen behöfde W:s vänner ett nytt enande organ. Då visade det sig, huru det reformerta inflytandet genom metodister och baptister på väckelserörelsen burit frukt. W:s slagord: "Hvar står det skrifvet?" är prägladt af reformert lagiskhet och icke af luthersk evangelisk frihet." [3]

Svenska Missionskyrkans tradition av ekumenik och frihet gör att det kan vara svårt att placera Missionskyrkan på den teologiska kartan. Historiskt har Svenska Missionskyrkan haft utbyte med kongregationalistkyrkan.[4]. För missionsförbundet var medlemskapet i Internationella kongregationalistrådet mer en fråga om kongregationalism som princip och styrelsesätt som var i centrum "inte så mycket den reformert inriktade bekännelsen".[5] Svenska Missionsförbundet blev medlemmar i Reformerta kyrkornas världsallians 1971. Man såg vissa problem med att vara i samma organisation som presbyterianska samfund det var "vissa nationella kyrkors stats- eller folkkyrkor, de reformerta bekännelsedokumentens förpliktigande karaktär, läran om predestinationen" samt risken risken att äventyra ekumeniska relationer, efter vidare efterforskningar valde man att söka medlemskap.[6].

Modernt reformert inflytande i Missionskyrkan kan man se till exempel i trosläran Ny Skapelse där ett teologi från den reformerta teologen Karl Barth visar sig tydligt.[7] Trots det har inte Karl Barth inte "blivit Svenska Missionskyrkans normalteolog" och mycket av det lutherska och lågkyrkliga arvet lever kvar.[7][8]

Vissa menar medlemskapet i WARC är mer för gemenskap än för teologisk likhet, i en skrivelse från Samarbetsrådet mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan uttrycker man det så här:

"Missionskyrkan har som historisk bakgrund en genuin svensk miljö. Tillhörigheten till WARC är närmast av gemenskapskaraktär, något som har skapat goda relationer och utbyte med några kyrkor i den europeiska kontexten."[9]

På frågan om Missionskyrkan är kalvinister svarar teologen Lars Lindberg:

"Men är vi då kalvinister? Nej, det är inte många i vår värld i dag som vill kalla sig så, eftersom man ofta förknippar Calvin med stränghet och lagiskhet och dystra gudstjänster. Benämningen reformert är då öppnare och mer inspirerande." [4]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Reformerta kyrkornas världsallians Arkiverad 4 augusti 2012 hämtat från the Wayback Machine. hämtad 19 Juli 2008
  2. ^ Ingemar Furberg (nr 4-5, 1975). ””ÅTER NÅGOT OM ROSENIUS””. Tidskriften Biblicum. https://www.biblicum.se/tidskriften-2/aldre-nummer-av-tidskriften/biblicum-1975/19754-5-ater-nagot-om-rosenius/. 
  3. ^ Nordisk Familjebok Uggleupplagan Uppslagsorder "Waldenström" sid 399 hämtad 25 juli 2008
  4. ^ [a b] Lars Lindberg (April-Maj 2004). ””Svenska Missionskyrkan – en reformert kyrka””. Församlingstidningen • NEWS MAGAZINE Immanuelskyrkan. Arkiverad från originalet den 20 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071020213108/http://www.immanuel.se/upload/tidning/2004/2004-3/Immanuel3-04%20webbversion.pdf. 
  5. ^ Hans Andreasson (2007). Liv och rörelse Svenska Missionskyrkans historia och identitet sid 188 Verbum förlag
  6. ^ Hans Andreasson (2007). Liv och rörelse Svenska Missionskyrkans historia och identitet sid 215 Verbum förlag
  7. ^ [a b] Lars Lindberg (1986). Ny skapelse Verbum förlag
  8. ^ Hans Andreasson (2007). Liv och rörelse Svenska Missionskyrkans historia och identitet sid 271 Verbum förlag
  9. ^ Per-Magnus Selinder (red.) Anders Svensson Karin Wiborn (2008). Gemensam framtid? – en rastplats för eftertanke på vandringen med Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Samarbetsrådet mellan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Reformerta_kyrkornas_världsallians&oldid=54247058”