Hoppa till innehållet

Varg i Skandinavien

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om varg i Danmark, Norge och Sverige. För varg i Finland, se Varg i Finland.
Två vargar på Kolmårdens djurpark.

Varg i Skandinavien har funnits i betydande utsträckning från istidens slut fram till utrotandet under 1900-talet.

Efter artens återintroducering finns i Skandinavien för närvarande livskraftiga vargbestånd i Sverige och Norge. I Danmark sköts den sista ursprungliga vargen 1813. Från 2013 har det dock regelbundet rapporterats om förekomst av varg på Jylland.

Denna artikel berör primärt varg i Skandinavien, och således belyses endast i förbigående frågor som handlar om varg i Finland. Spontant invandrande vargar kommer dock från Finland eller via Finland från Ryssland.

Historik

[redigera | redigera wikitext]
Ulsted, byens vartegn
Staty av Jens Kjær Pedersen, 1941.
I Ulsted kan Danmarks sista varg ha funnits.
Varggrop i Södra Sandsjö socken, Småland

Vargen invandrade till Skandinavien för ungefär 10 000–12 000 år sedan, i samband med att den senaste istiden tog slut. Populationens storlek har därefter haft en variation som skiftat i takt med tillgången på lämpliga bytesdjur.

Den skandinaviska vargstammen tillhör gruppen Nordliga vargar, stora arter med stor hjärna och starka rovdjurständer, som förekommer i Nordamerika, Europa och norra Asien.[1] På grund av sin storlek och kraftigare tanduppsättning är de ett farligare rovdjur än sina sydeuropeiska släktingar.[2] Det finns dokumentation på att varg förekommit i alla svenska landskap utom på Öland och Gotland.[3]

I Sveriges gamla landskapslagar är det tydligt att varg var vanligt i hela landet. I Västgötalagen står det: "Alla, som i Västergötland bo, ingen undantagen, skola bygga varggård eller hålla vargnät". Magnus Erikssons allmänna landslag från 1347 och i Kristofers landslag från 1442 finns liknande skyldigheter. Förutom vargnät skulle man även äga en varggrop, vargtrumma, vargtång, spjut, gevär och lapptyg. I Olaus Magnus Historia de gentibus septentrionalibus från mitten av 1500-talet står det att vargen är mycket talrik och hemsöker byar på landet under stränga vintrar. I Karl XI:s dagbok från 1689 skriver kungen: "Den 8 november var jag, min son Karl och prins Fredrik uppå jakt i Djurgården och bekommo 10 vargar i stora Lopkärrsbacken, men tvenne sluppo."

Vargens utrotande och återkomst

[redigera | redigera wikitext]

Vargen har länge betraktats som ett skadedjur, redan på 1200-talet påbjöds i de svenska landskapslagarna att bönder skulle hålla redskap för och delta i vargjakt. Torpare och bönder var påbjudna deltagande i rovdjursskall, där drevkedjor med ibland tusentals drevkarlar, gick genom skogarna i jakt på varg och andra rovdjur. Den som inte deltog straffades med böter.[4] För att uppmuntra jakt infördes genom 1647 års jaktstadga skottpengar på varg. I 1664 års jaktstadga höjdes skottpengen till två daler för en vuxen varg och till en daler för varje dödad vargunge.[3]

Före 1850 var vargar talrika till och med i Skåne, där en fälldes så sent som 1875. Under andra hälften av 1800-talet minskade antalet vargar snabbt i Sverige av flera orsaker som ökat jakttryck, brist på villebråd, ökat användande av stryknin från 1830 samt sjukdomar hos vargen. Under 1850-talet dödades 1 850 vargar i Sverige.[3] Decimeringen av den svenska vargstammen skedde med början i södra Sverige och från 1870-talet verkar den mest ha varit koncentrerad till landets nordligaste delar.[3] Jakt med varggrop, även kallat fångstgrop, förbjöds 1864.[5]

Reduceringen av vargstammen på 1800-talet

[redigera | redigera wikitext]
"Vargjakt på skidor", tecknad på trä av Alex Fussell och graverad av Mason Jackson, i Llewellyn Lloyds Scandinavian Adventures: During a Residence of Upwards of Twenty Years; Representing Sporting Incidents, and Subjects of Natural History, and Devices for Entrapping Wild Animals. With Some Account of the Northern Fauna, 1854.

Kring 1800-talets början var vargpopulationen fortfarande stark och vargen var vanligt förekommande i hela Sverige, utom på Gotland och Öland. Ett högt jakttryck kombinerat med dålig tillgång på mat gjorde att stammen minskade betydligt.[6]

Under åren 1827–1839 dödades omkring 6 790 vargar. För 1840-talet är statistiken mycket ofullständig, men under perioden 1850–1859 utgjorde totalfångsten omkring 1900 vargar för hela landet, och av dessa svarar Norrbottens län ensamt för 434, medan endast ett fåtal fälldes i de tre sydligaste länen och 1 i Stockholms län. I Östergötland, de båda västgötalänen samt Kronobergs län ökade antalet till över 100 per län, i det sistnämnda till 180. Örebro län och Södermanland förefaller däremot ha varit vargfria. Det följande årtiondet, 1860-talet, visar sig vara det för vargstammen i Sverige kritiska decenniet. Visserligen uppgår totalsiffran för i Sverige dödade vargar till 909 och bör troligen ha varit omkring ett 50-tal högre på grund av vissa brister i redovisningen, men i flera län var det de sista resterna av vargstammen, som nu utrotades. Under 1870-talet var det bara de tre nordligaste länen, som kunde uppvisa en verklig vargstam, av vilken 391 dödades, under det att för hela det övriga landet redovisades ett knappt tjugotal dödade vargar. Som exempel på minskningen kan nämnas att i Dalarna dödades på 1860-talet 128 vargar, men på 1870-talet endast 1.[7] Under 1880-talet fanns varg enbart i de tre nordligaste länen, och där fälldes 333 djur, varav 236 i Norrbottens län. Under 1890-talet ökade stammen, sannolikt genom invandring från nordöst. I Norrbottens län dödades under perioden 366, i Västerbotten 107, i Jämtland 266 samt i Dalarna, som tidigare varit vargfritt, 19.[8]

I Norge dödades under första hälften av 1800-talets 300–400 vargar årligen. Liksom i Sverige var 1860-talet det decennium som var avgörande för reduceringen av vargstammen. Under detta årtionde tömdes i stort sett Sydnorge på varg[9].

Utrotningen av vargen på 1900-talet

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska vargstammen år 1900 har uppskattats till ett hundratal djur.[10]Under 1900-talets första decennium hade vargstammarna ungefärligen samma inbördes förhållanden i de tre nordligaste länen, men de hade minskat. I slutsumman för dödade vargar i hela landet, som var 301, ingick de 23 sista vargarna i Dalarna. Under 1920-talet kom en ny invandringsvåg österifrån, som åstadkom en ökning av de i Norrbottens län fällda vargarna till 286. I Västerbottens blev ökningen inte större än till 29, medan invasionen ej var märkbar i Jämtland; där visade sig rentav en fortsatt nedgång i det fällda antalet till 73. 1920–29 dödades i Norrbottens län de tre första åren 55 vargar, men en valpsjukeepidemi minskade sedan stammen, så under de sju följande åren fälldes inte mer än 23 vargar. Även i Västerbottens län hade stammen minskat, så under samma tioårsperiod dödades endast 15 vargar. I Jämtlands län var antalet 34. Under perioden 1930–1937 förekom varg i praktiken endast i de tre nordligaste länen[3], antalet fällda djur reducerades kraftigt, något som säkerligen kan sammanlänkas med den höga statliga skottpenningen på 550 kronor per djur.[8] Under 1950-talet kan stammen uppskattas till omkring 20 djur[11].

Den sista kända föryngringen i Sverige ägde rum 1964 i Lule lappmark[12] och när vargen fridlystes i Sverige, vid halvårsskiftet 1966[13], fanns högst ett 10-tal vargar kvar.[10] I Norge fridlystes vargen temporärt 1972[14] och permanent 1973.[15] Det fanns under vintern 1975–1976 sannolikt endast en varg kvar i Sverige och Norge, en ensam hane i Sarek-Padjelanta[16]. Med tanke på att det endast fanns en varg i Sverige och Norge var en naturlig tillväxt högst osannolik,[17] och med denna individ dog den ursprungliga skandinaviska vargstammen ut.[18][19]

Vargens återkomst

[redigera | redigera wikitext]
Eurasisk varg (Canis lupus lupus) på Polar zoo nära Bardu.

Projekt varg

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Projekt Varg

I syfte att stärka vargens förekomst i Sverige startade Svenska Naturskyddsföreningen år 1971 Projekt Varg.[20]Den ursprungliga tanken med Projekt Varg var att skapa en vargstam om 10–15 individer som rörde sig i norra Värmland, norra Dalarna och angränsande områden i Norge. Man avsåg att begränsa stammens storlek genom avskjutning.[21]

1976 begärde Svenska Naturskyddsföreningen pengar av regeringen till Projekt Varg för att återskapa en frilevande vargstam i Sverige. Detta skulle ske genom utsättning av vargar uppfödda i djurparker. Inom Projekt Varg ansågs spontan invandring från Finland vara orealistisk, och vintern 1976 hade man en patrull i Finland i syfte att fånga in vilda vargar för att få in friskt blod i de djurparksvargar som senare skulle släppas ut. [22]

Sommaren 1976 presenterade Projekt Varg planer på att skapa ett vilthägn på en kvadratmil vid Eskilsberget söder om Fredriksberg, i gränstrakterna mellan Dalarna, Värmland och Västmanland. I hägnet skulle befolkning och övrigt vilt stängas in med minst 100 djurparksvargar i ett försök att återanpassa dessa till ett liv i det vilda. Man avsåg att finansiera det kostsamma projektet med skattemedel. Projektet genomfördes aldrig.[23]

Invandring från öst

[redigera | redigera wikitext]

När första snön föll hösten 1977 konstaterades spår av varg på flera platser i norra Norrland. Det rörde sig om totalt 7–8 djur varav 2 höll till i skogslandet öster om Kiruna och 3 i Stora Sjöfallets nationalpark. Djuren var del av en invandringsvåg som samma år till Finland från dåvarande Sovjetunionen. 1978 skedde en föryngring i Kirunatrakten och på hösten samma år konstaterades en flock på 8 vargar i området. Detta var den första kända föryngringen i Skandinavien efter fridlysningen 1966. De kommande åren dödades vargarna vid både legal och illegal jakt. Inventeringar vintrarna 1980 och 1981 påvisade att det endast fanns en ensam varg kvar i Stora Sjöfallets nationalpark. I maj 1981 sköts även denna individ och Skandinavien var återigen utan känd varg.[24]

Vid 1970-talets slut observerades vargar i norra Värmland samt angränsande delar av Dalarna och Hedmarks fylke i Norge. Först observerades bara enstaka ensamlevande vargar, men vintern 1982/1983 hade ett par etablerats. Denna händelse räknas som starten för återetableringen av den nuvarande skandinaviska vargstammen[25]. De valpar som föddes var den första kända föryngringen i södra Skandinavien sedan 1918. Därefter har föryngring skett i Mellansverige varje år utom 1986.[26] Dessa vargar har med hjälp av DNA-analys konstaterats vara av finskt/ryskt ursprung och den nuvarande skandinaviska vargstammen har inget härstamning från den forna populationen som utrotades.[27] Vegårsheiulven blev 1984 den första varg som fälldes legalt efter vargens utrotande i Norge.[28]

År 1986 släppte svenska postpunkbandet Imperiet singeln Var e vargen ("var är vargen"), vilken har tolkats handla om vargens mystiska återinträde i Skandinavien, vars refräng lyder "Var är vargen du trodde var död". Sista versen lyder "Människa, är du för eller mot till slut?", vilket kan tolkas som: 'Får vargen stanna om den återkommit?', följt av en ändrad sista refräng till "Det är vargen du trodde var död, det är vargen du hört".[29]

Den skandinaviska vargstammens population och status

[redigera | redigera wikitext]

Den skandinaviska vargstammen kan betraktas som en gemensam svensk-norsk population. Då dessa stater gränsar till Finland och Ryssland förekommer det kontakt med den finska och ryska vargstammen. 2007 invandrade två hanar österifrån och har fått valpkullar i Skandinavien 2008, 2009 och 2010.[30]

2012 meddelade det statligt tillsatta forskningsprojektet Skandulv i en sårbarhetsanalys att minsta livskraftiga population (MVP) för en hållbar vargstam i Sverige och Norge bedömts till 100 individer. Ur ett rent genetiskt perspektiv beräknas omkring 40 individer vara tillräckligt.[31][32]

I den europeiska delen av Danmark utrotades vargen 1813, då den sista vilt levande individen sköts. Det finns dock en ursprunglig vargstam på Grönland. 2012 påträffades en varg i Nordjylland som vandrat in från Tyskland.[33] Våren 2015 meddelade danska forskare att man genom DNA-analys från vargspillning kunnat fastställa att det fanns åtminstone fyra vargtikar i landet.[34] Ett etablerat vargpar har fött minst en kull valpar. De danska vargarna spåras inom ett projekt som leds av Aarhus universitet.[35]

Population

[redigera | redigera wikitext]

År 1992 fanns 16–17 vargar i Sverige och tre år senare, 1995 fanns det 40 individer. Denna snabba tillväxt bromsades dock genom illegal jakt.[36] År 1999 fördelade sig de cirka 70 skandinaviska vargarna på 7 flockar med 12 revirmarkerande par och ett antal ensamlevande individer. 2004 fanns det 110 skandinaviska vargar, varav cirka 85 på den svenska sidan om gränsen (främst i Dalarna, Härjedalen, Närke och Värmland). Sommaren 2005 föddes totalt 13 vargkullar i Sverige, och 2006 tror man att 16–17 par föryngrade sig.

Det skandinaviska beståndet var cirka 127–151 djur vintern 2006/2007, varav 19–21 individer återfanns i Norge och resterande i Sverige.[37]

Vintern 2012/2013 uppskattades det norsk-svenska beståndet till cirka 400 djur (316–520), varav cirka 30 helnorska vargar, cirka 50 gränsvargar, och cirka 320 helsvenska vargar.[38]

Vid en inventering vintern 2013/2014 uppskattades Sveriges och Norges gemensamma vargstam till 400 (316–520) individer, varav grovt uppskattat 30 är i Norge, 50 längs gränsen och 320 i Sverige.[39]I juni 2014 rapporterade länsstyrelsen att det, enbart i Värmland, fanns drygt 200 vargar i länet, fördelat på 29 revir.[40]. Vid 2015 års uppdatering av Artdatabankens stammen ha stärkts såpass att den räknades som sårbar.[41]

Det totala antalet vargar i Skandinavien vintern 2014/2015 beräknas till cirka 460 (364–598) individer inklusive dem som dött under samma period. I Sverige beräknas antalet vargar till cirka 415 (328–539). Inventeringens slutdatum är den 31 mars, sålunda är valpar födda våren 2015 ej inräknade.[42]

Den svenska riksdagen har beslutat att referensnivån för antalet vargar i Sverige ska vara inom intervallet 170–270 vargar. Naturvårdsverket har fastställt referensnivån till 270 vargar vilket motsvarar 27 föryngringar[43]. Den årliga tillväxten i den svenska vargstammen har under perioden 1999–2009 varierat mycket kraftigt. I snitt var tillväxttakten under den första halvan av perioden 7 % per år, medan den under den andra halvan var 19 %.[44] Vargen finns framförallt i Mellansverige, med tätast koncentration i Värmlands län, Dalarnas län, Örebro län och Gävleborgs län[45]

Status

[redigera | redigera wikitext]

Enligt Artdatabankens rödlista har populationen i Sverige en starkt uppåtgående trend. I rödlistan, som uppdateras vart femte år, klassades stammen 2000 och 2005 som akut hotad. 2010 hade dess status förbättrats till starkt hotad, och 2015 ansågs den ytterligare ha stärkts i sådan grad att den räknades som sårbar.[46]

Den positiva trenden har dock brutits. 2020 klassades vargen som starkt hotad i Sverige och akut hotad i Norge.[47][48]

Genetiska aspekter på den skandinaviska vargstammen

[redigera | redigera wikitext]

Även om det finns ett kraftigt växande sammanhängande norskt-svenskt bestånd sedan 1982, anses arten av somliga som hotad i Skandinavien. Detta beror på att den skandinaviska vargpopulationen är isolerad från den eurasiska, genom att invandrande individer från Finland och Ryssland har svårt att passera finska Lappland och svenska Norrland på grund av konflikten med rennäringen[källa behövs]. Isoleringen hotar på sikt den genetiska variationen[49], och man kan befara en inavelsdepression om inte nytt genetiskt material kommer in österifrån.

2015 är ursprunget till vargstammen i Norge och Sverige sju individer. som invandrat från Finland/Ryssland. Två av dessa etablerade sig i Nyskoga i Värmland och fick sina första valpar 1983. I början av 1990-talet vandrade en hane in från Finland och fick valpar i Gillhov i Jämtland åren 1991–1993. Dessa tre vargar utgjorde hela den genetiska basen för den dåvarande stammen. fram till 2008 då ytterligare två invandrade hanvargar från den finska populationen etablerade revir med honor från den skandinaviska stammen. Den ena vargen etablerade Galven-reviret i Gävleborgs län, medan den andra etablerade sig i det norska Kynna-reviret (öster om Elverum). 2014 flyttades ett vargpar med finskryska gener från Norrbotten till Tiveden och fick valpar där.[50]

Tillväxten som har skett i den svenska vargstammen har skett på en väldigt smal genetisk bas, vilket har lett till att de svenska vargarna har en mycket hög grad av inavel. 2006 hade den svenska stammen en genomsnittlig inavelskoefficient på 0,31 men inaveln har sedan dess minskat något och låg år 2013 på 0,25. Detta kan jämföras med att barn/avkomma till ett syskonpar ger en inavelskoefficient på 0,25.[51] En så hög inavelsgrad gör att risken för inavelsrelaterade skador och sjukdomar är stor. Naturvårdsverket och Jordbruksverket fick den 20 december 2012 förnyat uppdrag att genomföra åtgärder för att genetiskt förstärka den svenska vargstammen under 2013–2014.[52] Detta uppdrag grundade sig på ett riksdagsbeslut om att införliva ett antal vargar med östligt ursprung, högst 20 individer, i den svenska vargstammen. Detta mål förändrades dock efter ett riksdagsbeslut om ny hållbar rovdjurspolitik i december 2013, varefter inflyttning ansågs inaktuell eftersom vargstammen då ansågs ha fått en gynnsam bevarandestatus.[53]

Inaveln i den skandinaviska vargstammen har reducerats med ungefär en tiondel sedan 2006 till följd av två nya invandrare 2007. Det har bidragit att dessa invandrare, deras avkomma, samt även deras kullar, har undantagits från licensjakt genom att jakt inte tilläts i de revir de uppehåll sig. Ingen av dessa genetiskt värdefulla vargar fälldes vid licensjakterna 2010 eller 2011.

Hundhybrider

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Hundhybrid
Hundhybrid i form av en korsning mellan Alaskan malamute och varg.

Hundhybrider (ofta även kallade varghybrider eller hybridvargar) är korsningar mellan tamhund och varg. Hybridisering förekommer såväl spontant i naturen som arrangerat av människan.[källa behövs]

Deras temperament har ansetts svårt att förutse, då olika aspekter kan vara lika hundens eller vargens, med stora variationer till och med inom en kull. Värt att notera är att "varghybrid" är en vanligt använd, men inkorrekt term, då det antyder på en korsning mellan två olika arter, medan hund bara är en underart av varg.[54][55]

1999 föddes en kull på fem hybridvargar i Østfold i sydöstra Norge. Att de var hybrider konstaterades då en av dem trafikdödades och DNA-undersöktes på Evolutionsbiologiskt centrum vid Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. Norges regering tog beslut om att samtliga hybridvargar skulle avlivas, eftersom de utgjorde ett genetiskt hot mot den vilda vargstammen.[56][57][58]

Enligt Artskyddsförordningen, SFS 2007:845, får vildlevande rovdjur inte hållas som sällskapsdjur. Även hybrider mellan tamhund och vildlevande hunddjur är förbjudna att avla fram, importera, hålla och handla med. Som hybrider i lagens mening räknas första till fjärde generationen efter att korsningen ägt rum.

De DNA-analyser som Sveriges lantbruksuniversitet utför, möjliggör relativt hög säkerhetsgrad vid identifiering av första och andra generationens hundhybrider. Om hybridisering skett i tidigare släktled än så. krävs ett mer omfattande genetiskt analysarbete, något som inte utförs på prover från skandinaviska vargar. på grund av bristfälliga resurser. Hybridisering i tredje och fjärde led förblir därför oupptäckt.[59][60]

Inplantering av varg

[redigera | redigera wikitext]

Den ursprungliga tanken vid starten av Projekt Varg 1971 var att skapa en vargstam om 10–15 individer som rörde sig i norra Värmland, södra Dalarna och angränsande områden i Norge. Man avsåg att begränsa stammens storlek genom avskjutning.[21] Inom Projekt Varg ansågs spontan invandring från Finland vara orealistisk, och vintern 1976 hade man en patrull i Finland i syfte att fånga in vilda vargar för att få in friskt blod i de djurparksvargar som senare skulle släppas ut.[22]

Sommaren 1976 presenterades planer på att skapa ett vilthägn på en kvadratmil vid Eskilsberget söder om Fredriksberg, i gränstrakterna mellan Dalarna, Värmland och Västmanland. I hägnet skulle befolkning och övrigt vilt stängas in med minst 100 djurparksvargar i ett försök att återanpassa dessa till ett liv i det vilda. Man avsåg att finansiera det kostsamma projektet med skattemedel. Projektet med jättehägnet vid Eskilsberget genomfördes aldrig.[23] Samma år släpptes även rapporten Projekt Varg - om vargens situation och framtid i Sverige (1976). I samband med att rapporten publicerades begärde Naturskyddsföreningen pengar av regeringen för att återskapa den svenska vargstammen[61].

Ingen inplantering av varg skedde 2011. Svenska djurparksföreningen sade nej till att placera ut vargvalpar 2011 [62][63] och endast vuxna djur återstod. Enligt vargforskaren Olof Liberg är det en tidsödande process. Finska myndigheter sade nej till att ta vilda valpar från Finland för utplacering i Sverige 2011.[64] Finska myndigheter är tveksamma till att vilda valpar från Finland placeras ut i Sverige i framtiden överhuvudtaget [65]

Flytt av varg

[redigera | redigera wikitext]

Det har sedan 1970-talet varit känt bland svenska forskare och myndigheter, att flytt av vilda vargar har mycket små utsikter att lyckas. De infångade individerna stannar sällan kvar där de släpps, utan börjar tämligen omgående vandra i riktning mot platsen där de infångades, även om det rör sig om avsevärda avstånd. Fenomenet benämns på engelska homing, något som på svenska kan översättas till hemåtvändande. Trots mångårig kännedom om problematiken, har Naturvårdsverket upprepade gånger lagt stora resurser på att försöka omplacera problematiska vargar.[66][67]

Det mest kända exemplet är flytten av Junselevargen, som även kallades Susi[68]. Tiken invandrade från Finland, eller möjligen Ryssland, under 2010, och bedömdes som genetiskt intressant för att minska inaveln i den svenska vargstammen. Hon flyttades söderut från Tåssåsens sameby i Jämtlands län, där hon börjat livnära sig på tamren. Efter flytten till Örebro län, påbörjade hon, tämligen omedelbart. en vandring norrut och stannade återigen till i Jämtland. Efter en andra flytt söderut, vandrade hon återigen norrut och stannade denna gång till i Junseletrakten i Västernorrlands län. Vargtiken flyttades söderut ytterligare två gånger, för att omedelbart börja vandra norrut. I februari 2014 försvann hon spårlöst. De fyra flyttarna kostade sammanlagt drygt nio miljoner kronor. [69][70]

Svenska vargens framtid

[redigera | redigera wikitext]
Igenkänningstecken för varg och vargspår.

Enligt vad Svenska Dagbladets journalist Susanna Baltscheffsky hävdar skall vargforskare vid Grimsö ha ansett att om hänsyn tas till de politiska restriktionerna så skulle de, i denna mening, lämpligaste områdena för vargar i Sverige vara Gävleborgs län, södra Dalarna, Västmanland, Örebro län och norra Östergötland.[71] För att få acceptans för de mål som har fattats av statsmakten skall den förre miljöministern Andreas Carlgren, enligt Svenska Dagbladet, ha förordat att 27 vargar skulle få fällas 2010.[72]

För första gången på 100 år föddes det 2010 vargar i Stockholmstrakten. Ett vargpar i Riala fick då fyra valpar i skogen utanför Norrtälje.[73] 2009 fanns det som mest 27 vargpar i Sverige som fick valpar.[74]

År 2010 ville moderaterna i Älvdalens kommun att folkomröstningar om vargens framtid skall kunna ske länsvis istället för kommunalt, något som skedde år 2006.[75]

På djurparksanläggningen Nordens Ark pågår ett avelsprojekt med vargar. Tanken är att dessa vargars avkomma skall bli utplacerade på lämplig plats i naturen i framtiden. Därmed kan de utgöra ett viktigt genetiskt tillskott till den svenska vargstammen med tanke på att Nordens Arks vargar ursprungligen kommer från Estland. Nordens Ark ingår också i ett vargavelsprogram djurparker emellan.

Den 21 februari 2011 meddelades det att en varg från den finsk-ryska vargstammen var nära de svenska vargarna i Gävleborgs län efter att ha vandrat genom nästan hela Norrland. [76][77] Troligtvis var det en hane som spårades en och en halv mil från ett revir med en ensam tik. Den enda varghanen där sköts ihjäl under 2011 års jakt. [78]

Jakt på varg

[redigera | redigera wikitext]
Wargjagt i Westergötland .
Fritz von Dardel, 1847.
Huvudartikel: Vargjakt

Jakt på varg bedrivs huvudsakligen i syfte att reglera beståndet, för att därigenom minska de negativa följdverkningar som populationen förorsakar människor och deras tamdjur.

Skyddsjakt på varg

[redigera | redigera wikitext]

För närvarande tillåts inte vargar etablera sig inom renbetesområdet då förekomst av varg har ansetts vara till skada för renskötseln. Här har staten genomfört skyddsjakt på vargar. En metod som använts är att skytten har färdats i helikopter, och fällt vargen då denne kommit inom skotthåll.

2015 fick Naturvårdsverket i uppdrag av regeringen att utreda om möjligheterna att utöva skyddsjakt på varg i Sverige kunde utökas.[79]

Licensjakt på varg

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagens etappmål var cirka 200 svenska vargar och man beslutade 2009 att begränsa vargstammen till 210 individer. Därför inleddes 2 januari 2010 jakt på varg för första gången sedan 1965. Jaktperioden sträckte sig till den 15 februari 2010. Totalt skulle 27 djur skjutas i fem län, nio i Dalarnas län, respektive Värmlands län, och tre i vardera Örebro län, Västra Götalands län och Gävleborgs län.[80] Den 28 januari hade 4 500 av 12 000 registrerade jägare jagat färdigt. Då hade två vargar för mycket fällts, en i Dalarna och en i Örebro, alltså 29 vargar.

År 2011 hade 6 428 jägare anmält sig till vargjakten.[81] Starten skedde den 15 januari 2011. Den sista vargen fälldes den 5 februari i Dalsland. Tilldelningen medgav 20 vargar men endast 19 fälldes innan tidsgränsen satte stopp för licensjakten, i detta fall i Västmanlands län.[82] 2010 uppskattade Naturvårdsverket att den skandinaviska halvöns vargstam hade växt till 270 individer och man beslutade då att införa licensjakt på 27 vargar mellan 2 januari och 15 februari 2011.[83] Jakten genomfördes och 28 vargar fälldes, alltså en mer än beslutet.[84]

I samband med vargjakten 2011 anordnades opinionsbildning mot denna i form av demonstrationer och tidningsartiklar.[85] Jägare och deras familjer utsattes för mordhot, och aktivister uppgav att de avsåg att sabotera vargjakten.[86] I riksdagsdebatten den 8 februari 2011 om varg försvarade miljöminister Andreas Carlgren regeringens ståndpunkt avseende jakt på varg.[87]

2012 stoppades licensjakten på varg innan den hunnit påbörjas på grund av juridiska oklarheter,[88] 2013 avbröts jakten av samma orsak när 3 av de 16 tilldelade vargarna fällts och även 2014 års licensjakt uteblev helt på grund av överklaganden.[89]

Inför 2015 års licensjakt hade lagstiftningen ändrats så att Länsstyrelsen i respektive län beslutade om licensområden och tilldelning. Länsstyrelsernas beslut kunde överklagas till Naturvårdsverket, men dess beslut var slutgiltigt och kunde ej överklagas vidare.[90] Sammanlagt fälldes 44 vargar inom ramen för licensjakten.[91]. Utöver dessa sköts ytterligare en varg i Örebro län, men den bedömdes som så svårt skabbangripen att den ej räknades in i licenstilldelningen, utan som avlivad av djurskyddsskäl.[92] 2015 års licensjakt fick ett rättsligt efterspel, då Naturskyddsföreningen överklagade lagändringen som innebär att Naturvårdsverkets beslut inte kan överklagas i domstol.[93]

2016 års licensjakt hade en tilldelning på sammanlagt 46 vargar fördelat på fem län.[94]. Jakten blev dock inte av på grund av en domstolsprocess.[95]

Även 2017 års vargjakt föregicks av en juridisk process. Högsta förvaltningsdomstolen godkände jakten i en dom som anses vara prejudicerande.[96] 25 vargar fälldes i fyra län.[97]

I september 2023 beslutade Länsstyrelsen i Västra Götalands län att tillåta licensjakt på varg. Jakten skulle omfatta 6 vargar i reviret Ripelången.[98] Vargjakten startade den 2:e januari och samma dag sköts totalt 4 vargar. Därefter pausades vargjakten så att Länsstyrelsen kunde utföra DNA-prover.[99] Jakten återupptogs kort därefter och den sjätte vargen fälldes den 9:e januari.[100] Den 19:e januari konstaterade Länsstyrelsen att reviret inte längre hade varg i sig.[101]

Illegal jakt på varg

[redigera | redigera wikitext]
Fällor avsedda att fånga vargar.

Få brott rörande illegal jakt på varg anmäls, och ännu färre resulterar i fällande dom.[102] Enligt den inventering av vargpopulationen som Brå refererade till i rapporten ”Illegal jakt på stora rovdjur. Konflikt i laglöst land?” (Brå rapport 2007:22) angavs det att varannan varg som dör, dör av illegal jakt.

En förklaring är att legitimiteten för rovdjurspolitiken bland betydande delar av invånarna i de områden där vargstammarna har växt sig starka är låg, vilket har medfört att illegal jakt på varg har ansetts vara en form av civil olydnad som, av dessa, anses vara hedervärd, enligt ordstävet "Skjut, gräv och tig".

I en rapport som Brottsförebyggande rådet har publicerat hävdas det att för att fler medborgare ska stödja den nuvarande rovdjurspolitiken så måste politiker och myndigheter utveckla dialogen med dem som bor i rovdjurstäta områden. [103] Organisationen Folkaktionen Ny rovdjurspolitik förespråkar att rovdjurspolitiken skall förändras på ett sådant sätt att vargens negativa påverkan minskas.

Brå har fått promemorian ”Genetisk förstärkning av den svenska vargstammen” på remiss, och Brå bedömer sammanfattningsvis den 5 december 2010 att införsel och utplantering av varg innebär risk för ökning av de grova jaktbrotten som exempelvis dödandet av varg. Brå föreslår intensifierad övervakning av vargen i syfte att skydda och upptäcka tecken på illegal jakt på varg. [104] Enligt en rapport till Världsnaturfonden augusti 2011 har den illegala jakten på varg fått väsentligt mindre betydelse sedan 2006.[105].

Enligt dokumentären "Vargkriget" i Sveriges Television 2 maj 2010 finns det ett nätverk i Sverige som samarbetar med norrmän om att utrota vargen på den skandinaviska halvön.[106][107] Dokumentärfilmens objektivitet och trovärdighet har ifrågasatts av jägare[108][109].

Vargen i den skandinaviska kulturen

[redigera | redigera wikitext]

Fornnordisk totemism

[redigera | redigera wikitext]
Detta avsnitt är en sammanfattning av Bärsärk § Ulvhednar.
Ulvhedning
Avbildningar av ulvhednar från vendeltiden (550–800), till vänster en av torslundaplåtarna från Öland och till höger en replik av Gutensteinslidan, funnen nära Sigmaringen i södra Tyskland.

I den forngermanska totemismen var vargen ett högtstående totemdjur inom det professionella krigarväsendet. Inom bärsärkaväsendet fanns elitkrigare kallade ulvhednar (“ulvhuden”, “klädd i vargfäll”), ofta del av en hird, vilka bar vargskinn över sin rustning för att få kontakt med vargens hamn (fornnordiska: hamr) och ska ha samverkat som en vargflock i strid.[110][111]

Fornnordisk mytologi

[redigera | redigera wikitext]
Oden flankerad av vargarna Gere och Freke. Illustration av Ludwig Pietsch.[112]
Tyr och Fenrisulven illustrerad av John Bauer 1911 för Viktor Rydbergs Fädernas gudasaga.

Vargen spelade en betydande roll i den nordiska mytologin. Gere och Freke var Odens två ulvar. Gere betyder möjligen "den glupske" och Freke möjligen "den spjuthuggande", vilket syftande på tänderna.[källa behövs]

Fenrisulven var en väldig varg som var son till Loke och jättinnan Angerboda. När Fenrisulven växte upp i Asgård var han till en början harmlös, men han växte snart till ett jättelikt monster och skrämde till slut även asarna. Dvärgarna tillverkade repet Gleipner som såg ut som ett silkessnöre, men som ingen kraft i hela världen kunde slita sönder. Ulven anade oråd och trodde att det var magi i tråden. För att få lägga den runt hans huvud var någon tvungen ätt lägga sin hand i ulvens gap som pant. Tyr var den ende som vågade och vargen blev så bunden till asarnas glada skratt. När Fenrisulven upptäckte att han blivit lurad bet han av Tyrs hand.

Sedan den dagen står Fenrisulven bunden i Jotunheim med ett svärd i munnen med udden upp i överkäken. Ifrån bestens gap rinner det fradga som bildar ån Von. I Völvans spådom berättas det att i Ragnarök skall den slita sig loss och kämpa i det sista slaget mot asagudarna tillsammans med bland annat Loke och sitt syskon Midgårdsormen. Fram till dess ylar han i sin fångenskap. I hans gap som sträcker sig från jorden till himlen ska Oden, då han rider till valplatsen på Sleipner, beväpnad med spjutet Gungner förgås i gudaskymningen. I gengäld kommer Odens son Vidar att slita upp Fenrisulvens käftar.[källa behövs]

Vargattacker mot människor i Skandinavien

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Vargattacker mot människor
För vargattacker i Finland, se Varg i Finland.

Linnell et al. 2003 hittade trovärdig samtida dokumentation för att 94 personer skall ha dödats av vargar i Fennoskandien under sedan 1700-talet. Övriga uppgifter om vargattacker från denna tid ansågs inte säkerställda. Av de 94 dödades 72 av fem enskilda vargar eller vargflockar.[113] Enligt Furseth 2005, som har gått igenom arkivmaterial, kan istället 11 personer ha blivit dödade av vargar i Norge sedan 1600-talet, i stället för en person som Linnell et al. anger.[114]

Vargattacker mot människor i Norge

[redigera | redigera wikitext]

Linnell et al. 2003 hittade evidens endast för att en person blivit dödad under de senaste 300 åren. Det var en flicka, 6–8 år gammal, från Sørums kommun i Akershus fylke, som dödades den 28 december 1800.[115] Furseth 2005 menar att det under det senaste 400 åren har dödats 11 personer av varg i Norge.[114]

Vargattacker mot människor i Sverige

[redigera | redigera wikitext]
Hova dödbok 1763 F:1;
"(Januarii 1763) 12, 16, Nils, oäkta, Kolaretorpet vid Walaho(l)m, Nils Nilsson Maria Biörsdotter, til döds beten af wargar, 8 år 32 veckor 2 dagar (gammal).",
Avfotograferat från mikrofilm av död- och begravningsbok från 1763.

Man har i Sverige dokumenterat några historiska fall av vargattacker mot människor som fått dödlig utgång. Enligt Linnell et al. 2003 finns det 16 säkerställda fall där människor blivit dödade av varg i Sverige sedan början av 1700-talet.[116] Senaste gången en vild varg i Sverige dödade en människa var Gysingevargen 1821.[117]

Jon Svensson, en 4,5 år gammal pojke, blev dödad och till största del uppäten av varg i Boda socken, Jösse härad, Värmland, som nu är en del av Kils kommun i Värmlands län, den 17 december 1727.[118] En kort tid därefter, den 6 januari 1728, blev ytterligare en pojke, Jon Ersson, som var 9 år gammal, uppäten av varg, även det i Boda socken.[118]

Den 3 augusti 1731 blev en 12-årig flicka, Borta Johansdotter, dödad av varg i Steneby socken, Vedbo härad, Dalsland, som nu är en del av Bengtsfors kommun i Västra Götalands län.[118] Nils Nilsson, en 8 år gammal pojke, blev ihjälbiten av varg i januari 1763 i Hova socken, Vadsbo härad, Skaraborg, som nu är en del av Gullspångs kommun i den del av Västra Götalands län, vilken tidigare utgjordes av Skaraborgs län.[119] I några fall skall det ha rört sig om rabiessmittade vargar, till exempel i Riala socken i Uppland år 1815.

Gysingevargen

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Gysingevargen

Mellan den 30 december 1820 och den 27 mars 1821 attackerades 31 människor av varg i ett begränsat område i Dalarna och i Gästrikland, främst i orten Gysinge. 12 personer dödades och 15 personer blev skadade. Samtliga som attackerades var barn, 3,5 till 15 år gamla, med undantag av en 19-årig kvinna. Då Gysingevargen sköts upphörde attackerna. Vargen antas ha fötts upp i fångenskap.[120]

Kolmården

[redigera | redigera wikitext]
Varg fotograferad på Kolmårdens djurpark.

Den 17 juni 2012 blev en kvinnlig djurskötare dödad i varghägnet i Kolmårdens djurpark.[121] Vargarna hade tidigare hotat en skötare, som försvarat sig med spade. Efter incidenten hade man regelbundet observerat vargarnas beteende. Djurparkens utredning blev klar i augusti, men hemligstämplades i väntan på att polis och åklagare skulle bli klara med sina utredningar.[122] Djurparken och den dåvarande zoologiska chefen åtalades 2016, då polisutredningen enligt åklagaren visade att man försummat säkerheten. Flocken ifråga ingick i en verksamhet där de socialiserades och hade nära kontakt med djurskötarna. Attacken kan ha handlat om en utmaning från en vargs sida, en bidragande orsak kan ha varit att djurskötaren inte mådde bra.[123] Norrköpings Tingsrätt dömde den zoologiske chefen för arbetsmiljöbrott innefattande grovt vållande till annans död. Straffet blev villkorlig dom samt dagsböter på 70 000 kronor. Kolmårdens Djurpark tilldömdes en företagsbot på 3,5 miljoner kr.[124]

Vargens påverkan på sina bytesdjur

[redigera | redigera wikitext]

Varg och tamdjur

[redigera | redigera wikitext]
Återetableringen av varg i Skandinavien har fört med sig problem för boskapsuppfödare.

Allteftersom vargen utrotades i de sydligare delarna av Skandinavien flyttades problemet med skadade och dödade tamdjur till fjällvärlden och renskötselområdet. Före fridlysningen i Sverige 1966[13][10] och i Norge 1972[14][15]hade renägarna rätt att försvara sin egendom mot vargens angrepp. Vargen anses vara det av de stora rovdjuren som orsakar renskötseln störst skador, då en vargflock jagar genom att spränga hjorden, så att renarna sprids åt olika håll. När en mindre renflock avskiljts, jagas den tills djuren samlar ihop sig tätt cirklande, varpå renarna dödas. Efter dessa attacker är det svårt att samla ihop den ursprungliga flocken, som är utspridd över ett stort område. Dessutom är ofta många renar skadade också efter misslyckade angrepp.[125]

Under 2014 dödades 328 får och nötboskap av Sveriges vargar.[126]

Problemet för den enskilde drabbade djurägaren är stort, då vargen ofta dödar många djur i samma attack, långt fler än vad den behöver som föda. Varg kan också efter en första attack återkomma till samma fårbesättning vid flera tillfällen[127]. Fenomenet kallas av forskare Surplus killing[128]. I naturen hade resten av flocken flytt, men så går det inte i en fårhage.[129] Då boskap är inhägnad, kan djuren omöjligen undfly ett vargangrepp.[129] Det finns dokumenterade fall i Skandinavien då över trettio får dödats vid ett och samma angrepp[130][131]. Det är ytterst sällsynt i naturen, också om det förekommer även där.[132] Små vargflockar dödar i och för sig också mer än de kan äta, men då möjligen för att kunna förbruka de näringsrikaste delarna av bytesdjuret, och minimera risken för att upptäckas av människor genom att stanna bara kort tid vid det fällda bytet.[133]

Vargdödade hundar i Sverige[134][135]
År Antal
2006 12
2007 25
2008 22
2009 32
2010 19
2011 26
2012 16
2013 11
2014 21
2015 22
2016 12
2017 15
2018 4
2019 11
2020 10
2021 10
2022 11
2023 7

För att skydda boskap har användandet av elstängsel ökat.[136] Det har framkommit rapporter att en del av rovdjursstängslet som skall hålla rovdjuren borta från tamboskapens område är av undermålig kvalité.[137] Ett annat problem är att vargar dödar hundar, och då inte sällan jakthundar.

Ungvargar lämnar vid cirka ett års ålder flocken. De ger sig ut på vandringar som kan vara antingen tillfälliga eller i syfte att etablera egna revir. Dessa kan då bli attraherade av doftämnena hos hundars urin, och tillfälligtvis uppehålla sig i eller i närheten av samhällen. En sådan ungvarg irrade sig in i Mälardalen och kördes där på av en polisbil på E18 vid Jakobsberg 1993.

Skydd mot vargangrepp på tamdjur

[redigera | redigera wikitext]

Ett vanligt sätt att förebygga angrepp mot tamdjur av varg, men även björn och lodjur är att använda rovdjursavvisande stängsel. Anvisningar för stängslens konstruktion ges ut av Viltskadecenter. En nackdel med stängslen är att de är kostsamma att anlägga och underhålla[138], och Viltskadecenter rekommenderar därför att bidrag till stängsel i första hand utbetalas till fårbesättningar i etablerade vargrevir, eftersom de löper störst risk för angrepp, och till besättningar som utsatts för angrepp.[139] Att förse samtliga Sveriges fårgårdar med rovdjursavvisande stängsel skulle uppskattningsvis kosta drygt fem miljarder kronor, med underhållskostnader på drygt en miljard årligen[140].

Rovdjursavvisande stängsel uppfört enligt Viltskadecenters anvisningar skall vara tillverkat av ståltråd, vars diameter bör vara 1,8–2,5 mm. Spänningen bör helst inte understiga 4 500 V (samma storleksordning som vanliga elstängsel), och det skall vara 1,1–1,2 meter högt (ungefär som för hästar)[141] Ett sådant stängsel utgör enligt en rapport från Viltskadecenter i regel ett mycket gott skydd.[142]. Det finns dock mycket lite forskning om hur effektiva stängslen är eller hur de optimalt skall utformas, till exempel verkar det inte finnas vetenskapligt publicerade utvärderingar om elstängsels effekt.[143]

Varg och vilt

[redigera | redigera wikitext]
Älgen är den skandinaviska vargstammens viktigaste bytesdjur.

Mer än 95 procent av den biomassa den skandinaviska vargstammen konsumerar består av älg.[144] Utöver älg är hjortdjur som ren och rådjur är de viktigaste bytesdjuren i Skandinavien, men hare, bäver, vildsvin och grävling ingår också.

En normalstor vargflock dödar mellan 100 och 120 älgar på ett år.[145] Det rör sig då främst om kalvar och ungdjur, samt om äldre älgkor. I enstaka fall, som torde vara sällsynta, kan det förekomma att vargar som attackerar älgar själva blir dödade.[146] Liknade har även rapporterats då det gäller vitsvanshjort.[147] Om man ser till mängden vilt kunde det finnas 750 vargrevir och 5 000 vargar i Sverige, ett antal som dock är praktiskt och politiskt omöjligt. Den mängd vilda djur de nuvarande vargarna tar har ingen större betydelse, annat än möjligen lokalt.[148]

Vid en svensk studie utförd av forskare vid Sveriges lantbruksuniversitets viltforskningsstation i Grimsö där ett antal vuxna vargar från tio olika revir märktes med GPS-mottagare, studerades vargens sommarjakt i detalj[149]. Det framgick att 96 % av biomassan bestod av älg. Av 199 vargdödade kadaver var 148 älgar, 9 rådjur, 5 bävrar, 10 grävlingar, 6 harar, 20 fåglar (främst orre och tjäder) samt en kalv från nötboskap. Av älgarna var 133 kalvar och 15 ettåriga älgar.

Vargen tar främst gamla och sjukliga byten, eller årsungar,[150]och kan därmed uppfattas agera som en "naturens renhållningsarbetare". Dock fälls också friska och välnärda individer[128]. Detta gäller i mycket högre grad i Sverige än i Nordamerika, dels för att det är ont om svaga och sjuka älgar i Sverige, dels möjligen för att älgarna är ovana vid varg och inte är lika bra på att försvara sig.[148].

I de områden i Sverige där vargstammarna är som tätast har det inträffat att älgjakten helt fått ställas in som ett resultat av vargens reducering av älgstammen.[151][152] Detta leder till en minskad acceptans för varg i de drabbade områdena. [153]

Den norska vargzonen

[redigera | redigera wikitext]

Det norska stortinget beslöt 2004 att ynglande varg och revirmarkerande vargpar bara får finnas i ett område intill den svenska gränsen, som i Sverige kallas vargzonen. I det området är vargen fredad. Zonen ligger till stor del vid gränsen till Värmland. År 2011 hade man uppnått den population på 30 vargar som eftersträvats, och den 14 februari 2011 var det premiär för allmän vargjakt i Hedmark, i området utanför vargzonen. Jaktkvoten för säsongen var 8 vargar.[154].

Svenskarnas attityder till varg

[redigera | redigera wikitext]

I vargtäta områden ser jägarna vargen som ett hot mot älgjakten. Lokaltidningarna har genomsyrats av den ena insändaren efter den andra, och folkopinioner har uppmanats till att ta ställning för eller emot vargen.[155]

Vid en attitydundersökning från 1999 visade det sig att två tredjedelar av svenskarna kunde acceptera en vargstam på minst 200 djur. En tredjedel kunde tänka sig 500-1 000 djur medan 5 procent av de svarande inte ville ha några vargar alls. 56 procent av de som svarade kunde tänka sig att ha varg i närheten där de bor. Mest positiva till att ha varg i närheten av bostaden var tamdjursägare i vargområden. Bland renägare var det dock endast 18 procent som ville ha varg i närheten av bostaden[156], vilket kan ha att göra med att renar till skillnad från andra tamdjur hålls i ohägnade marker.

År 2006 hölls kommunala folkomröstningar i Mora kommun, Orsa kommun, Rättviks kommun och Älvdalens kommun kommuner om man skall ha fri etablering eller reglering av rovdjur[157][158][159] Frågeställningen löd:"Ska kommunen verka för att det ska bli möjligt att freda tamdjur och hundar vid ett direkt rovdjursangrepp även utanför hägn?". Av de avgivna rösterna var 72 % ja, 19 % nej och 9 % blankt.[160][161] Det har ansetts att rovdjursfrågan kan ha varit en belastning för Socialdemokraterna vid valet 2006 till följd av samarbetet med Miljöpartiet, vilka skall ha setts som ett parti som ha verkat för en ökad vargstam.[162]

EU och vargen

[redigera | redigera wikitext]

Svenska Naturskyddsföreningen (SNF),[163] Svenska Rovdjursföreningen,[164] Världsnaturfonden (WWF) och Djurskyddet Sverige har framfört till kommissionen klagomål på den svenska vargpolitiken. Detta har resulterat i att EU-kommissionen har beslutat den 27 januari 2011 inledandet av ett så kallat överträdelseärende mot Sverige om vargjakten. Det är ett första steg i en process som kan sluta med att den svenska regeringen ställs inför EU-domstolen.[165] I ett pressmeddelande 27 januari 2011 uppmanade EU-kommissionen Sverige att respektera EU:s naturvårdslagstiftning på ett tillfredsställande sätt. Kommissionen ställde sig tveksam till flera aspekter av hur Sverige hanterat vargfrågan – särskilt att vargjakt har tillåtits trots att arten inte har en gynnsam bevarandestatus.[166]

EU:s miljökommissionär Janez Potocnik fattade den 27 januari 2011 det formella beslutet om att anmäla den svenska vargjakten som ett brott mot EU:s miljölagstiftning.[167] Sveriges regering hade efter detta två månader på sig att svara på Svenska Naturskyddsföreningens, Svenska rovdjursföreningen, Världsnaturfondens och Djurskyddet Sveriges anmälan till EU-kommissionen. Licensjakten har inte förvärrat statusen för varg, hävdade regeringen den 28 mars 2011 i sitt svar till EU-kommissionen.[168][169]

EU-kommissionens Jean François Brakeland sade i juli 2011 att man ansåg att en vargkorridor genom renskötselområdet skulle medföra alltför stora problem för rennäringen. Skyddsjakt på varg kommer även framöver förbli accepterad av EU.[170]

Se även

[redigera | redigera wikitext]
En boskapsvaktande hund med sin fårflock.

Källförteckning

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Hemmer, Helmut (1990). Domestication: the decline of environmental appreciation. Cambridge University Press. ISBN 0-521-34178-7, sid:40
  2. ^ www.vargfakta.se - Fakta om vargen
  3. ^ [a b c d e] Gillis Herlitz & Per Peterson (2011), Vargen : hatobjekt och kramdjur. Liber AB. ISBN 978-91-47-09625-1.
  4. ^ www.de5stora.com om vargens historia i Skandinavien. Arkiverad 23 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ ”Fångstgropar och vargjakt”. Länsstyrelsen Västra Götalands län. Arkiverad från originalet den 18 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150518132332/http://www.lansstyrelsen.se/vastragotaland/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/historia-pa-plats/fornlamningstyper/fangstgropar-och-vargjakt/Pages/default.aspx. Läst 8 maj 2015. 
  6. ^ Världsnaturfonden, Varg i Sverige Arkiverad 28 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ Våra större rovdjur. Skola björnen och vargen utrotas? i Nordisk familjeboks månadskrönika (1939)
  8. ^ [a b] Våra större rovdjur. Skola björnen och vargen utrotas? i Nordisk familjeboks månadskrönika (1939)
  9. ^ [1]SOU 1999:146 s.62]
  10. ^ [a b c] Jens Karlsson m.fl (1999). Svenskarnas inställning till varg. Stockholm: Naturvårdsverket. sid. 7. ISBN 91-620-4933-X 
  11. ^ Hans-Ove Larsson (1988). Varg. Stockholm: Natur & Kultur. sid. 185-196. ISBN 91-27-01703-6 
  12. ^ Marend 1976, sid. 11
  13. ^ [a b] Henrik Ekman (2010) Vargen : den jagade jägaren. Norstedts. ISBN 978-91-1-302419-6.
  14. ^ [a b] Nationalencyklopedin. Läst 2012-04-16
  15. ^ [a b] ”Jaktbrott mot varg”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2005. https://web.archive.org/web/20050816131403/http://svt.se/content/1/c6/20/21/61/jaktbrottmotvarg.pdf. 
  16. ^ Mart Marend et al. (1976): Projekt Varg - om vargens situation och framtid i Sverige, Svenska Naturskyddsföreningen, Stockholm, ISBN 91-558-7201-8, s.11
  17. ^ Mart Marend et al. (1976): Projekt Varg - om vargens situation och framtid i Sverige, Svenska Naturskyddsföreningen, Stockholm, ISBN 91-558-7201-8, s.23
  18. ^ "Släktskap och inavel i denskandinaviska vargstammen" av Olof Liberg, Staffan Bensch, Håkan Sand, Petter Wabakken, Douglas Sejberg och Hans Pedersen s.80 Arkiverad 26 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  19. ^ www.slu.se - De skandinaviska vargarnas ursprung - Mikael Åkesson, Øystein Flagstad, Håkan Sand, Petter Wabakken, Olof Lidberg, Camilla Wikenros & Johan Månsson Arkiverad 26 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  20. ^ Ahlén, Ingemar; Bjärvall, Anders (19 oktober 2009). ”Vargen vet bättre än regeringen”. Dagens Nyheter debatt. http://www.dn.se/debatt/vargen-vet-battre-an-regeringen. 
  21. ^ [a b] www.jaktojagare.se - Bjärvall ville endast ha cirka tio vargar Arkiverad 10 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  22. ^ [a b] Andersson, Leif (27 januari 2013). ”När vargen dök upp i Värmland”. Jakt och jägare. Arkiverad från originalet den 10 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150710012117/http://www.jaktojagare.se/kategorier/aktuellt/nar-vargen-dok-upp-i-varmland/. Läst 8 juli 2015.  Arkiverad 10 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  23. ^ [a b] www.infocentrum.se om planerna på en vargfarm
  24. ^ [2]SOU 1999:146 s.64-65]
  25. ^ www.slu.se - De skandinaviska vargarnas ursprung - Mikael Åkesson, Øystein Flagstad, Håkan Sand, Petter Wabakken, Olof Liberg, Camilla Wikenros & Johan Månsson Arkiverad 26 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  26. ^ [3]SOU 1999:146 s.65]
  27. ^ "Släktskap och inavel i denskandinaviska vargstammen" av Olof Liberg, Staffan Bensch, Håkan Sand, Petter Wabakken, Douglas Sejberg och Hans Pedersen s.80 Arkiverad 26 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  28. ^ Tvedestrandposten - Ulven blant «norske attraksjoner»
  29. ^ ”"Var e' vargen" Låttext”. https://www.letssingit.com/sv/imperiet-l%C3%A5ttext-var-e-vargen-lbnhzkk. Läst 28 september 2023. 
  30. ^ Petter Wabakken, Åke Aronson, Thomas H. Strømseth, Håkan Sand, Erling Maartmann, Linn Svensson, Mikael Åkesson, Øystein Flagstad, Olof Liberg og Ilpo Kojola. Ulv i Skandinavia – Statusrapport for vinteren 2010–2011. Høgskolen i Hedmark. ISSN 1501-858X. http://www.rovdata.no/Portals/Rovdata/Dokumenter/Rapporter/%C3%85rsrapport_Ulv_2010-11.pdf. 
  31. ^ SKANDULV - Demographic Viability of the Scandinavian Wolf Population
  32. ^ ”Sårbarhetsanalys färdig – minsta livskraftiga population är 40 vargar”. Vargfakta. 2 juli 2012. http://www.vargfakta.se/nyheter/sarbarhetsanalys-fardig-minsta-livskraftiga-population-ar-40-vargar/. 
  33. ^ ”Död varg hittades i Danmark”. Svenska Dagbladet. 7 december 2012. http://www.svd.se/nyheter/utrikes/dod-varg-hittades-i-danmark_7737708.svd. 
  34. ^ www.naturhistoriskmuseum.dk om fynden av vargspillning 2015 Arkiverad 11 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  35. ^ ”Status over de danske ulve for 1. kvartal 2019” (på danska). https://www.ulveatlas.dk/nyheder/status-over-de-danske-ulve-for-1-kvartal-2019. Läst 28 maj 2020. 
  36. ^ Bengt Oldhammer (2004). I vargens spår. Rättvik: Rättviks Naturskyddsförening. sid. 28-29. ISBN 91-631-6085-4 
  37. ^ ”www.miljodirektoratet.no «Inntil 151 ulver i Skandinavia». 18. juni 2007”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613124303/http://www.miljodirektoratet.no/no/Nyheter/Nyheter/Nyhetsarkiv/2007/6/Inntil-151-ulver-i-Skandinavia/. Läst 11 juni 2015. 
  38. ^ Varg i Skandinavien 2013-2014 – preliminär statusrapport. Viltskadecenter, Ekologiinstitutionen, Sveriges Lantbruksuniversitet. Arkiverad 14 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. ISBN 978-91-86331-65-8
  39. ^ ”VARG I SKANDINAVIEN VINTERN 2013-2014”. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160818143433/http://kristinehamnsjvk.se/Prel%20vargrapport1314%20SVENSKA%2017%20juni%20VSC_SLU.pdf. Läst 9 september 2019. 
  40. ^ ”Vargstammen ökar i länet”. Sveriges Radio. 2 juli 2014. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=93&artikel=5904178. 
  41. ^ ”Artdatabanken om den svenska vargstammen”. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307170706/http://www.artdatabanken.se/naturvaard/roedlistning/exempelarter-roedlista-2015/varg/?st=varg. Läst 21 juli 2015. 
  42. ^ naturvardsveket.se - Inventering av varg vintern 2014-15 ISBN 978-82-426-2804-6
  43. ^ ”Nationell förvaltningsplan för varg”. Naturvårdsverket. Arkiverad från originalet den 22 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150122180542/http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2014/Forvaltningsplaner/Nationell-forvaltningsplan-for-varg/. Läst 21 januari 2015. ”Naturvårdsverket har beslutat om en ny nationell förvaltningsplan för varg avseende perioden 2014-2019.” 
  44. ^ ”Reglerande beskattning av den svenska vargstammen samt flyttning av varg inom landet för att förstärka vargstammens genetiska situation”. Naturvårdsverket. Arkiverad från originalet den 2 september 2010. https://web.archive.org/web/20100902230144/http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/varg/varg2009/N-skandulv-091222.pdf. 
  45. ^ ”Rovdjurens antal, utbredning och status”. Viltskadecenter. Arkiverad från originalet den 22 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150122170708/http://www.viltskadecenter.se/index.php?option=com_content&task=view&id=82&Itemid=303#varg. Läst 11 februari 2010. 
  46. ^ Artdatabanken om den svenska vargstammen
  47. ^ ”Eurasiatisk skogsvarg Canis lupus lupus”. Artdatabanken. https://artfakta.se/naturvard/taxon/canis-lupus-lupus-100024. Läst 6 augusti 2020. 
  48. ^ ”Varg Artdatabanken”. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2020. https://web.archive.org/web/20201026220437/https://artsdatabanken.no/Rodliste2015/rodliste2015/Norge/48025. Läst 6 augusti 2020. 
  49. ^ ”Femårig plan för genetisk förstärkning 2016 – 2020”. Naurvårdsverket. https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-samhallet/viltforvaltning/femarig-plan-for-genetisk-forstarkning-av-vargstammen-2016.pdf. Läst 25 maj 2020. 
  50. ^ naturvardsverket.se - Fakta om varg
  51. ^ ”Naturvårdsverket. Varg, inavel i Skandinavien”. http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Varg-inavel-/. Läst 10 januari 2015. 
  52. ^ ”Naturvårdsverket. Genetisk förstärkning av varg.”. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Viltforvaltning/Genetisk-forstarkning-varg/. Läst 10 januari 2015. 
  53. ^ ”Naturvårdsverket. Slutredovisning av uppdrag gällande vargstammen.”. Arkiverad från originalet den 10 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150110191023/http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2014/Vargstammen/. Läst 10 januari 2015. 
  54. ^ ”What's a "Hybrid" Wolf and what's a Wolfdog ?”. Arkiverad från originalet den 11 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150511011629/http://www.inetdesign.com/wolfdunn/wolfdogfaq/hybrids.html#. Läst 8 september 2015. 
  55. ^ ”Misrepresentation Kills”. Arkiverad från originalet den 14 mars 2014. https://web.archive.org/web/20140314192537/http://non-wolfdogs.tumblr.com/post/73790083846/wolfdog-myths-misconceptions-debunked-part-1. Läst 8 september 2015. 
  56. ^ Hundar i svenska varg-stammen, Borås Tidning / Tidningarnas Telegrambyrå (TT) 2000-01-29
  57. ^ Fyra varghybrider ska avlivas, Nerikes Allehanda / TT 2000-01-29
  58. ^ Thomas Lindroth & P O Lindström: Fyra norska varghybrider ska avlivas, Borås Tidning 2000-01-29
  59. ^ jaktojagare.se - Orsamöte om varghybrider Arkiverad 25 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  60. ^ jaktojagare.se - Vad är en varghybrid? Arkiverad 25 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  61. ^ Skrivelse till regeringen 1976-06-30
  62. ^ SR:Inplantering dröjer. Lång version. 2011-02-16
  63. ^ SR:Inplantering dröjer. Kort version 2011-02-16
  64. ^ SR: Finland vill inte ge bort vargvalpar. 2011-02-16
  65. ^ SR: Finland tvekar att lämna vargvalpar till Sverige. 2011-02-15
  66. ^ www.vargfakta.se om svårigheter med flytt av varg
  67. ^ Mötesanteckningar från Projekt Varg 21 december 1979
  68. ^ ”www.nordulv.org om Junselevargen”. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2015. https://web.archive.org/web/20150831203850/http://www.nordulv.org/nyheter/allmant/angermanland/susi-sa-fick-hon-namnet.html. Läst 28 oktober 2015. 
  69. ^ ”Historien om Junselevargen”. Svenska Rovdjursföreningen. http://www.rovdjur.se/om-rovdjur/vargfakta/om-junselevargen. 
  70. ^ ”Hon har kostat drygt nio miljoner”. Jakt & Jägare. 3 juni 2013. Arkiverad från originalet den 5 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150205025014/http://www.jaktojagare.se/aktuellt/hon-har-kostat-drygt-nio-miljoner. Läst 5 februari 2015. 
  71. ^ "Nu har forskarna vid Grimsö viltforskningsstation utrett på Naturvårdsverkets uppdrag vilka platser i Sverige som är mest lämpliga att släppa ut varg. Områdena ska uppfylla tre krav:
    •inflyttade vargar ska inte vandra in i renskötselområde eller till Norge.
    •de ska inte riskera att dö innan de har hunnit bilda par och få avkomma. Därför bör vargarna inte släppas i områden där skyddsjakt kan bli aktuell om vargen attackerar tamdjur. De ska inte heller släppas ut i befintliga vargrevir där de kan dödas av andra vargar.
    •sannolikheten för att hitta en vargpartner ska vara maximal.", Susanna Baltscheffsky, Vargarnas nya hem, Svenska Dagbladet, 2010-08-22.
  72. ^ Jaktens sista varg skjuten, Svenska Dagbladet, den 28 januari 2010.
  73. ^ Susanna Baltscheffsky, Första vargungarna i Stockholm på hundra år, Svenska Dagbladet, den 12 maj 2010.
  74. ^ ”Nya vargfamiljer trots skyddsjakt”. Svenska Dagbladet. 13 april 2010. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nya-vargfamiljer-trots-skyddsjakt_4562023.svd. 
  75. ^ ”"Folkomrösta om vargar"”. Dalarnas tidningar. 15 februari 2010. Arkiverad från originalet den 18 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100218144239/http://www.dt.se/nyheter/alvdalen/article584018.ece. 
  76. ^ Vandringsväg för invandrad varg 2011-02-22[död länk]
  77. ^ ”Invandrad varg återupptäckt i Jämtlands län”. Naturvårdsverket. 22 februari 2011. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2011. http://www.inarchive.com/page/2011-08-10/http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Naturvard/Nyheter/Invandrad-varg-aterupptackt-i-Jamtlands-lan/. 
  78. ^ Finsk-rysk varg snart bland svenska. G-P 2011-02-21
  79. ^ www.jaktojagare.se - "Utökad skyddsjakt på varg ska utredas" Arkiverad 10 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  80. ^ ”Jaktkvoten redan fylld i vargtäta län”. Svenska Dagbladet. 2 januari 2010. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jaktkvoten-redan-fylld-i-vargtata-lan_4025727.svd. 
  81. ^ ”Jakten slut — en varg slapp undan”. Dagens Nyheter. 15 februari 2011. http://www.dn.se/nyheter/sverige/jakten-slut-en-varg-slapp-undan/. 
  82. ^ ”Jakten slut - en varg slapp undan”. Svenska Dagbladet. 15 februari 2011. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jakten-slut-en-varg-slapp-undan_5944995.svd. 
  83. ^ ”Beslut om jakt på varg”. Naturvårdsverket. Arkiverad från originalet den 13 februari 2010. https://web.archive.org/web/20100213102011/http://www.naturvardsverket.se/sv/Arbete-med-naturvard/Jakt-och-viltvard/Beslut-om-jakt-pa-stora-rovdjur-och-salar/Beslut-om-jakt-pa-varg/. 
  84. ^ ”Naturskyddsföreningen - Bakgrund till rättsfallen om licensjakt efter varg i Sverige”. Arkiverad från originalet den 2 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140802064955/http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/brev-och-underlag/Bakgrund_till_r%C3%A4ttsfallen_om_licensjakt_p%C3%A5_varg_2014.pdf. Läst 3 februari 2015. 
  85. ^ En demonstration anordnades av Svenska Naturskyddsföreningens ungdomsorganisation Fältbiologerna, med en kista för varje varg som fick lov att skjutas, totalt 20 kistor.AB:20 kistor-en för varje varg. 2011-02-06 Samma dag som debatten i riksdagen rörande vargjakten publicerades en debattartikel i Svenska Dagbladet från företrädare för fyra organisationer där de hävdade att Sverige borde ändra sin vargpolitik.SVD:Sverige behöver en ny vargpolitik, 8 februari 2011
  86. ^ Expressen: Maskerade aktivister skall störa jakten, 2011-01-14
  87. ^ Sydsvenskan: Miljöministern försvarar vargjakten, 8 februari 2011. En del åskådare reagerade på att miljöministern valde att ha på sig en skinnjacka i vargdebatten.AB:Ras mot ministerns skinnpaj, 2011-02-10
  88. ^ ”Licensjakten på varg stoppas”. djurskyddet.se. 17 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 25 september 2011. https://web.archive.org/web/20110925081633/http://www.djurskyddet.se/se/vart-arbete/aktuellt/2011/licensjakten-pa-varg-stoppas. 
  89. ^ Dagens Nyheters huvudledare Publicerad 2014-11-28
  90. ^ ”Naturvårdsverket om rättsförfarandet kring licensjakt på varg inför 2015 års licensjakt”. Arkiverad från originalet den 8 december 2016. https://web.archive.org/web/20161208212056/http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Rattsinformation/Beslut-jakt-mm/Beslut-om-jakt-och-vilt/Varg/%23. Läst 3 februari 2015. 
  91. ^ SVA om licensjakten på varg 2015 Arkiverad 3 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  92. ^ ”Länsstyrelsen i Örebro om den avlivade skabbangripna vargen.”. Arkiverad från originalet den 4 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150204100327/http://www.lansstyrelsen.se/orebro/Sv/nyheter/2015/Pages/licensjakt-efter-varg-aterupptas.aspx. Läst 4 februari 2015. 
  93. ^ ”naturskyddsföreningen - Vargen har rätt att leva i Sverige”. Arkiverad från originalet den 7 december 2015. https://web.archive.org/web/20151207140447/http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/vargen-har-ratt-att-leva-i-sverige. Läst 17 augusti 2015. 
  94. ^ svenskjakt.se om vargjakten 2016
  95. ^ Aftonbladet.se - Förra vintern spökar för beslut om vargjakt
  96. ^ Högsta förvaltningsdomstolen ger klartecken för vargjakten
  97. ^ ”Preliminär rapport från SVA om licensjakt på varg 2017”. Arkiverad från originalet den 25 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170225132409/http://www.sva.se/globalassets/redesign2011/pdf/djurhalsa/vilda_djur/rovdjur/licensjakt/varg/licensjakt-varg-2017-prel-rapport.pdf. Läst 24 februari 2017. 
  98. ^ Redaktionen (21 september 2023). ”Beslutet: licensjakt på varg i Falköping blir av”. Skaraborgs Nyheter. https://www.skaraborgsnyheter.se/falkoping/beslutet-licensjakt-pa-varg-i-falkoping-blir-av/. Läst 19 januari 2024. 
  99. ^ Samuel Lundell (2 januari 2024). ”Vargjakten pausad – 4 vargar är skjutna”. Skaraborgs Nyheter. https://www.skaraborgsnyheter.se/skaraborgs-och-riksnyheter/vargjakten-pausad-4-vargar-ar-skjutna/. Läst 20 januari 2024. 
  100. ^ Samuel Lundell (9 januari 2024). ”Vargjakten är slut – sista vargen är skjuten”. Skaraborgs Nyheter. https://www.skaraborgsnyheter.se/skaraborgs-och-riksnyheter/vargjakten-ar-slut-sista-vargen-ar-skjuten/. Läst 20 januari 2024. 
  101. ^ Samuel Lundell (19 januari 2024). ”Ripelångenreviret är nu tömt på varg”. Skaraborgs Nyheter. https://www.skaraborgsnyheter.se/skaraborgs-och-riksnyheter/ripelangenreviret-ar-nu-tomt-pa-varg/. Läst 20 januari 2024. 
  102. ^ Olaglig vargjakt upptäcktes vid Bollnäs den 7 februari 2011. En ung vargtik hittades död vid en sjö och polisen kunde konstatera att den hade dödats olagligt.[4]. Den hade troligtvis blivit påkörd och sedan ihjälslagen.[5]. En privatperson och ett litet företag har utfäst vardera 10 000 kronor i belöning till den som tipsar om vem som dödade vargen.AB:10 000 kronor i belöning Arkiverad 24 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine..
  103. ^ Brås rapport 2007:22. Illegal jakt på stora rovdjur. Konflikt i laglöst land?
  104. ^ Regeringens remiss ang förslag till nya rutiner för införsel och utplantering av varg. Diarienummer D 1.1-0373/2010
  105. ^ Världsnaturfonden, Den illegala jakten på varg minskar
  106. ^ ”Jägare ifrågasätter dokumentär i SVT”. Svenska dagbladet. 2 maj 2010. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/jagare-ifragasatter-dokumentar-i-svt_4651049.svd. 
  107. ^ ”Peter Andersson: Vargkriget”. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 10 april 2011. https://web.archive.org/web/20110410105307/http://svt.se/2.123489/1.1972218/vargkriget?lid=puff_1972231&lpos=lasMer. 
  108. ^ svd.se - "Jägare ifrågasätter vargdokumentär"
  109. ^ ”dt.se - "Vargkriget inte trovärdigt"”. Arkiverad från originalet den 26 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150726010141/http://www.dt.se/dalarna/malung/vargkriget-inte-trovardigt. Läst 25 juli 2015. 
  110. ^ ”Berserkers (Berserkir) and Úlfhéðnar” (på engelska). Jackson Crawford. youtube.com. https://www.youtube.com/watch?v=LLDfXpWn3gM. Läst 23 november 2023. 
  111. ^ ”Berserkers vs Ulfheðnar” (på engelska). youtube.com. https://www.youtube.com/watch?v=reYvQaKu_e4. Läst 23 november 2023. 
  112. ^ Manual of Mythology: Greek and Roman, Norse, and Old German, Hindoo and Egyptian Mythology, Plansch XXXV, London, 1874, Asher and Co. Läst 2012-03-13.
  113. ^ "Following the recolonisation of southern Scandinavia by wolves, the public has expressed high levels of fear of wolves. In response, we have reviewed the existing data on wolf attacks on humans from Fennoscandia during the last 300 years. We were able to find records of people being killed by wolves from all three countries: one from Norway, 16 from Sweden, and 77 from Finland. All cases were prior to 1882. The vast majority of victims were children under the age of 12. All the attacks were predatory in nature, as opposed to those done by rabid wolves. The incidents tended to cluster in space and time indicating that only certain wolves developed the habit of killing people." Linnell et al. 2003, s. 27.
  114. ^ [a b] Astor Furseth, Drept av bjørn og ulv: en historisk oversikt over mennesker drept og skadet av rovdyr i Norge de siste 400 år, Landbruksforlaget, 2005, ISBN 9788252928785
  115. ^ "This concerns a 6-8-year old girl who was killed in Sørum, Akershus County (southern Norway)on 28 December 1800.", Linnell et al. 2003, s. 28.
  116. ^ "We were able to find records of people being killed by wolves from all three countries: one from Norway, 16 from Sweden, and 77 from Finland."Linnell et al. 2003, s. 27.
  117. ^ ”Vi är rädda för fel djur”. Forskning & Framsteg. 7 augusti 2012. https://fof.se/artikel/2012/7/vi-ar-radda-for-fel-djur/. Läst 23 maj 2023. 
  118. ^ [a b c] Linnell et al. 2003, s. 28.
  119. ^ Linnell et al. 2003, s. 28-29.
  120. ^ Pousette har ansett att vargen sannolikt var identisk med den vargunge som fångats 1817 och hållits i fångenskap i Gysinge herrgård under flera år tills den kan ha rymt eller kan ha släppts lös. Gysinge herrgård hade vid denna tid samma ägare som Gysinge bruk. Michael Benedicks inköpte båda dessa 1820. Således bör det, om Pousettes förmodan är korrekt, ha varit under de tidigare ägarnas tid som denna varg skulle ha hålets i fångenskap, men möjligen ha släppts fri eller ha rymt under den tid då Michael Benedicks var ägare till Gysinge herrgård och Gysinge bruk. Linnell et al. citerar härvidlag Pousettes uppgifter.
  121. ^ ”Kvinna dödad i vargattack”. Aftonbladet. 17 juni 2012. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14992783.ab. 
  122. ^ Sveriges radio: Vargutredning hemligstämplas
  123. ^ Elisabet Örnerborg (12 september 2016). ”Jag har svårt att tro att vargarna skulle attackera henne”. Arbetarskydd. http://www.arbetarskydd.se/Arbetsmiljobrott/jag-har-svart-att-tro-att-vargarna-skulle-attackera-henne-6781902. 
  124. ^ www.dagensjuridik.se om domen efter den dödliga vargattacken på Kolmården
  125. ^ ”Vargen - ett hot i renskötselområdet”. samer.se. http://www.samer.se/1180. 
  126. ^ ”Viltskadecenters Statistik 2014” ( PDF). Viltskadecenter. Sveriges lantbruksuniversitet. sid. 8. Arkiverad från originalet den 22 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200722102948/https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/vsc/vsc-dokument/vsc-publikationer/rapporter/2015/viltskadestatistik-2014-ver1.0-webb.pdf. Läst 7 mars 2015. 
  127. ^ svenskjakt.se - Sjunde vargangreppet på Molstaberg
  128. ^ [a b] www.vargfakta.se om vargens urval av bytesdjur
  129. ^ [a b] ”Länsstyrelsen Skåne - Frågor och svar om varg i Skåne”. Arkiverad från originalet den 17 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150617162720/http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/djur-och-natur/rovdjur/varg/Pages/fragor-och-svar-om-varg.aspx. Läst 12 juni 2015. 
  130. ^ ”gp.se - 38 får dödade av varg”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924113851/http://www.gp.se/nyheter/vastsverige/1.2431388-38-far-dodade-av-varg. Läst 5 augusti 2015. 
  131. ^ svt.se - Ny vargattack på Molstabergs gård
  132. ^ ”Wolf Pack Slaughters 19 Elk in Rare 'Surplus Killing'” (på engelska). National Geographic. 25 mars 2016. https://www.nationalgeographic.com/news/2016/03/160325-wolf-pack-kills-19-wolves-surplus-killing-wyoming/. 
  133. ^ Zimmermann, B., Sand, H., Wabakken, P., Liberg, O. & Andreassen, H.P. Predator-dependent functional response in wolves: from food limitation to surplus killing. Journal of Animal Ecology 2014 doi: 10.1111/1365-2656.12280 genom svenskjakt.se - Ny forskning: Vargens överskottsdödande undersökt
  134. ^ vargfakta.se om vargdödade hundar
  135. ^ ”Vargdödade hundar”. Svensk Jakt. https://svenskjakt.se/start/nyhet/vargdodade-hundar/. Läst 27 september 2024. 
  136. ^ Tamboskap anses också kunna försvaras med hjälp av vissa hundraser, exempelvis komondor, som är framavlad för detta ändamål. Det anses att den kan försvara boskap mot inkräktare och även mot varg. – Komondor (engelska) (Läst 2009-01-02)
  137. ^ Värmlandsnytt, Stängslen håller inte måttet, Skyddar inte tamdjur mot varg, den 15 juli 2010.
  138. ^ vargfakta.se - 2 mil vargstängsel till en kostnad av 1,7 miljoner
  139. ^ ”viltskadecenter.se om rovdjursavvisande stängsel”. Arkiverad från originalet den 5 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160305024949/http://viltskadecenter.se/index.php?id=16&itemid=32&option=com_content&task=view#stangsel. Läst 31 juli 2015. 
  140. ^ jaktojagare.se - "Fem miljarder för vargstängsel till får" Arkiverad 27 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  141. ^ Stängsel för att förebygga skador från rovdjur - Faktablad från Viltskadecenter 2013 Arkiverad 22 juli 2020 hämtat från the Wayback Machine. ISBN 978-91-977318-7-4
  142. ^ Inga Ängsteg, Roland Ängsteg, Maria Levin, Jens Karlsson, Ann Eklund och Anders Råsberg. 2014. Stängsling mot stora rovdjur. Viltskadecenter, SLU, Sverige ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924102731/http://www.slu.se/Documents/externwebben/centrumbildningar-projekt/Viltskadecenter%2C%20dokument/VSC%20dok%20Publikationer/Stangsling-mot-stora-rovdjur.pdf. Läst 2 september 2015. 
  143. ^ Ann Eklund m.fl.: Limited evidence on the effectiveness of interventions to reduce livestock predation by large carnivores. Scientific Reports,7: 2097 DOI:10.1038/s41598-017-02323-w genom ”Begränsat vetenskapligt stöd för åtgärder som ska skydda tamdjur mot rovdjursangrepp”. https://www.slu.se/ew-nyheter/2017/5/begransat-vetenskapligt-stod-for-atgarder-som-ska-skydda-tamdjur-mot-rovdjursangrepp/. 
  144. ^ Sand et al "Vilka älgar väljer vargen?" Arkiverad 12 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  145. ^ Rovdjurscentret - vanliga frågor och svar om varg Arkiverad 17 september 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  146. ^ J.L. Weaver, C. Arvidson, P. Wood, Two wolves, Canis lupus, killed by a moose, Alces alces, in Jasper National Park, Alberta Arkiverad 13 december 2012 hämtat från the Wayback Machine., Canadian field-naturalist, Ottawa ON [CAN. FIELD-NAT.]. Vol. 106, no. 1, pp. 126-127, 1992.
  147. ^ M.E. Nelson, L.D. Mech, Observation of a wolf willed by a deer Arkiverad 13 december 2012 hämtat från the Wayback Machine., Journal of Mammalogy [J. MAMMAL.]. Vol. 66, no. 1, pp. 187-188, 1985.
  148. ^ [a b] Forskning och Framsteg: Fler än på hundra år men fortfarande hotade Arkiverad 5 oktober 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  149. ^ Svenska älgkor försvarar inte kalvar. UNT 26 oktober 2008 (bör komma som vetenskaplig artikel med författarna Sand, Johansson, Ahlqvist och Liberg).
  150. ^ Mech, L.D. and Boitani, L., eds. 2003. Wolves: behavior, ecology and conservation. University of Chicago Press, Chicago, IL, USA. genom Sillero-Zubiri: [http://www.carnivoreconservation.org/files/actionplans/canids.pdf "generally wolves end up with, or tend to select, older individuals, young-of-the-year, debilitated animals, or those in otherwise poor condition (Mech and Boitani 2003).
  151. ^ svenskjakt.se - Vargkoncentrationerna ökar – förödande för älgjakten
  152. ^ svenskjakt.se - Älgjakt inställd på grund av varg
  153. ^ Sand et al 2004 - "Älgjakten kan hotas i vargområden" Arkiverad 12 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  154. ^ ”Vargen fredad längs gränsen”. SVT. 15 februari 2011. Arkiverad från originalet den 24 maj 2012. https://archive.is/20120524210941/http://svt.se/2.33874/1.2327278/vargen_fredad_langs_gransen&lid=aldreNyheter_1851449&lpos=rubrik_2327278. 
  155. ^ ”De flesta landsbygdsbor gläds åt vargen”. Svenska dagbladet. 19 januari 2011. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/de-flesta-landsbygdsbor-glads-at-vargen_5875569.svd. 
  156. ^ Jens Karlsson m.fl (1999). Svenskarnas inställning till varg. Stockholm: Naturvårdsverket. sid. 15-25. ISBN 91-620-4933-X 
  157. ^ "Det blir en folkomröstning om rovdjuren i Älvdalen i höst. Niohundra, eller 15 procent, av de röstberättigade invånarna har skrivit på namnlistor som överlämnas i dag.
    Formellt är det kommunfullmäktige som ska besluta om en folkomröstning men med så starkt stöd kan politikerna knappast säga nej."Var sjätte i Älvdalen vill ha folkomröstning om rovdjuren, Dalanytt, den 17 februari 2006.
  158. ^ ”Sammantradesprotoll Kommunfullmäktige Älvdalen” (pdf). Älvdalens kommun. 22 maj 2006. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820133709/http://www.alvdalen.se/upload/Sammantradesprotoll/kommunfullm%C3%A4ktige/Kommunfullm%C3%A4ktige_20060522.pdf. 
  159. ^ Johnsson, Johanna (22 augusti 2006). ”Dalakommuner röstar i rovdjursfrågan”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/sverige/dalakommuner-rostar-i-rovdjursfragan. 
  160. ^ janmilld.se om Rovdjursomröstningen 2006
  161. ^ Erika Svantesson (den 18 September 2006). ”Vargomröstning i Dalarna gav ja”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/sverige/vargomrostning-i-dalarna-gav-ja. ”Varje svensk ska ha rätt att skjuta en varg som anfaller ens djur. Folkomröstningen som i går genomfördes i fyra kommuner i Dalarna gav ett rungande ja"” 
  162. ^ "I den tidigare debatten har han flera gånger pekat på att socialdemokraterna hittills inte velat utöka rätten att freda tamdjur och hundar utanför hägn. Miljöpartiet, regeringens samarbetspartner i rikspolitiken, har bestämt motsatt sig en sådan förändring och därför har det hittills inte blivit någon förändring i jaktreglerna.""Det är just detta som är dilemmat och svårigheten i debatten för de lokala socialdemokraterna: man tror inte på den politik de nu för fram utifrån den politik de hittills fört.""Jag tror att frågan har betydelse även i riksdagsvalet här uppe. Den påverkar riksdagsvalet mer än någon annan fråga om du funderar på att ta steget och byta parti.", Lars-Ingmar Karlsson, S kan förlora på vargstrid, Dagens Nyheter, den 9 September 2006.
  163. ^ ”Låt vargarna och de andra rovdjuren leva!”. Naturskyddsföreningen. 12 december 2013. http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/lat-vargarna-och-de-andra-rovdjuren-leva. 
  164. ^ ”Svenska Rovdjursföreningen för vargens talan i EU-processen”. Svenska Rovdjursföreningen. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111007053618/http://www.rovdjur.se/viewNavMenu.do?menuID=111. 
  165. ^ ”Vargjakten – EU inleder process mot Sverige”. Sveriges Television. 27 januari 2011. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/varmlandsnytt/vargjakten-eu-inleder-process-mot-sverige. 
  166. ^ ”EU-kommissionens pressmeddelande: Sverige uppmanas att följa naturvårdslagstiftningen och skydda utrotningshotade vargar”. EU-kommissionen. 27 januari 2011. http://europa.eu/rapid/press-release_IP-11-95_sv.htm. 
  167. ^ SVD:Svensk vargjakt är anmäld till EU
  168. ^ ”Djurskyddet: Regeringen svarar på kritiken om vargjakten”. Arkiverad från originalet den 3 april 2015. https://web.archive.org/web/20150403061200/http://www.rovdjur.se/objfiles/1/Regeringenssvar_-864058119.pdf. Läst 5 mars 2015. 
  169. ^ Regeringens officiella svar på EU-kritiken om vargjakten Arkiverad 6 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  170. ^ sverigesradio.se - "EU-kommissionen vill inte försvåra för rennäringen"

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Varg_i_Skandinavien&oldid=55985015”