Tämnaren

Tämnaren
Insjö
	Tämnaren sedd från Kalvnäsets naturreservat
Geografiskt läge
Land	Sverige;
Län	Uppsala län
Kommun	Heby kommun
	Tierps kommun
	Uppsala kommun
Landskap	Uppland
Socken	Harbo, Östervåla, Tierp, Björklinge, Bälinge
Koordinater
WGS 84	60°09′43″N 17°19′59″Ö / 60.16181°N 17.33293°Ö
SWEREF 99 TM	6671719, 629471
	; Tämnaren Topografisk karta över Tämnaren.
	Karta över sjön Tämnaren.
Mått
Areal	32,6 km²
Höjd	35 m ö.h.
Strandlinje	35,7 km
Medeldjup	1,3 m
Maxdjup	1,7 m
Volym	46 900 000 m³
Flöden
Tillflöden	Åbyån och Harboån
Huvudavrinningsområde	Tämnaråns huvudavrinningsområde (54000)
Utflöde	Tämnarån
Utflöde (lokalt namn)	Vretaån
VattendragsID (VDRID)	671319-160118
GeoNames	2669560
Status[1]
Ekologisk status	Måttlig
Kemisk status (exkl. kvicksilver)	God
Miljöproblem[2]
Övergödning	Ja
Miljögifter (exkl. kvicksilver)	Nej
Morfologiska förändringar	Ja
Källa	VISS (SE667402-158923)
Övrigt
Öar	Mittskär, Tunne, Kråkskär, Rörskog, Vidskär, Fornö, Hönsa, Trollan, Tjärholmen, Lindskär och Bockholmarna
SjöID	667402-158923
ID vattenförekomst	SE667402-158923
Vattenytans ID (VYID)	667245-158483
Vattendistrikt	Vattenmyndigheten Norra Östersjön (SE3)
Natura 2000	Tämnaren öst (SE0210278)
Limnisk ekoregion	Sydöst, söder om norrlandsgränsen, inom vattendelaren till Östersjöns avrinningsområde, under 200 m ö.h.
Delavrinningsområde
Delavrinning ID (AROID)	667377-158330
Namn	Utloppet av Tämnaren
Areal	108,97 km²
Vattenytor	32,51 km²
Sjöprocent	29,83 %
Ackumulerad areal uppströms	693,08 km²
Biflödesordning	1
Utflöde	Tämnarån (Vretaån)
VattendragsID (VDRID)	671319-160118
Avstånd till havet	50 km
Medelhöjd	40 m ö.h.
Område nedströms	667642-159100
Källor

Tämnaren är en slättsjö i Heby kommun, Tierps kommun och Uppsala kommun i Uppland och ingår i Tämnaråns huvudavrinningsområde. Sjön är 1,7 meter djup, har en yta på 32,6 kvadratkilometer och befinner sig 35 meter över havet. Tämnaren är Upplands största insjö (Mälaren undantagen). Tämnaren ligger i Tämnaren öst Natura 2000-område och skyddas av habitat- och fågeldirektivet.^[3] Sjön avvattnas av vattendraget Tämnarån. Vid provfiske har en stor mängd fiskarter fångats, bland annat abborre, björkna, braxen och gärs.^[7]

Sjön ligger ca 4 mil nordväst om Uppsala, mellan Björklinge, Månkarbo och Östervåla. Sjön avvattnas av Tämnarån till Lövstabukten (Bottenhavet). Tämnarens största tillflöde är Vretaån eller Harboån (även kallad Huddungeån i sitt övre lopp), andra större tillflöden är bland andra Åbyån. Inga större orter ligger kring sjön. Två gånger har sjön sänkts för att göra omgivande marker odlingsbara: på 1870-talet med 1,1 meter, sedan ytterligaren en gång 1950 med 40 centimeter. 1977 höjdes sjöns yta med 25 centimeter i samband med att Uppsala stad började använda sjön som vattentäkt.^[8]

Vatten pumpas från Tämnaren över i Fyrisån för att senare pumpas upp ur Fyrisån igen, infiltreras i Uppsalaåsen och efter rening användas som dricksvatten i Uppsala stad.

Delar av Tämnaren ingår i ett Natura 2000-område.

Fiske

Tämnaren är en populär fiskesjö. Fiskutbudet är brett, det mest utbredda fisket är formodligen efter gädda, abborre och gös. Det finns även gott om braxen, mört, sutare och så vidare, men fisket av vitfisk kan antagligen sägas vara de minst beprövade. Eftersom man vet att det finns en stor mängd relativt stor vitfisk, bland annat från nätfångst och den fiskdöd som inträffat vid ett antal tillfällen vid syrebrist, anser somliga att dessa arter kan ha en stor outforskad sportfiskepotential.

Gäddfångster på omkring 10 kg är inte ovanliga, speciellt vid isfiske före leken. Abborrfångster på 1,5 kg kan ses som relativt stort men inte helt ovanligt i sjön.

Vid fiske med drag måste hänsyn tas till den relativt dåliga sikten på grund av det ofta grumliga vattnet.

Fisk

Vid provfiske har följande fisk fångats i sjön:^[7]

Vår

Vår och försommar är trollingfiske och spinnfiske efter gädda vanligt. Gäddtrolling görs gärna vid Harboåns utlopp i Sörsjön, den sydligaste delen av Tämnaren.

Sommar

Gäddtrolling i Harboån är vanligt, dock börjar trolling i själva sjön vanligen kompliceras på grund av den ökande växtligheten. Spinnfiske efter abborre blir fördelaktigare vid den stigande vattentemperaturen. Ett antal stengrund är populära platser för fisket efter abborre vilka även kan ge gädda.

Höst

Avtagande spinnfiske av abborre till följd av den sjunkande vattentemperaturen. Gäddfisket når förmodligen sin topp på senhösten, framför allt genom trolling, spinnfiske och gäddmete i och omkring tidigare nämnda Sörsjön.

Vinter

Tämnaren har ett ganska utbrett isfiske. Isfiske med angeldon efter gädda är mycket vanligt men även pimpelfiske är populärt.

Långfärdsskridsko

Tämnaren är en populär premiärsjö för långfärdsskridskoåkare i östra Svealand, därför att den på grund av sitt ringa djup fryser mycket tidigt på hösten. Det händer att premiärturer åks i oktober.

Delavrinningsområde

Tämnaren ingår i delavrinningsområde (667377-158330) som SMHI kallar för Utloppet av Tämnaren. Medelhöjden är 40 meter över havet och ytan är 108,97 kvadratkilometer. Räknas de 29 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 693,08 kvadratkilometer. Avrinningsområdets utflöde Tämnarån (Vretaån) mynnar i havet.^[6] Avrinningsområdet består mestadels av skog (37 procent) och jordbruk (24 procent). Avrinningsområdet har 32,51 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 29,8 procent.^[5]

Se även

Lista över insjöar i Tierps kommun

Källor

^ [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
^ [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.
^ Byar och gårdar i Harbo soc ken, Magnhild Umaerus och Sune Eriksson

SMHI: Sjöar, vattendrag och avrinningsområden

Externa länkar

[Sjölyftet-1] [a b c d] ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.

[SMHI_SVAR_2012_Vattenytor-2] [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.

[Statmallen_Sveriges_Natura_2000-områden-3] [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.

[SMHI_SVAR_2010_Ackumulerade_delavrinningsområden-4] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.

[SMHI_SVAR_2010_Delavrinningsområden-5] [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.

[SMHI_SVAR_2012_Delavrinningsområden-6] [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.

[SLU_Fångst_arter_förekomst-7] [a b] ”Fångst arter förekomst” (Sökmotor). SLU. http://aquarapport.slu.se/default.aspx?ID=3. Läst 7 oktober 2012.

[8] Byar och gårdar i Harbo soc ken, Magnhild Umaerus och Sune Eriksson

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]