Gustav von Bunge
| Gustav von Bunge | |
 | |
| Född | 7 januari 1844 (g.s.)[1] Tartu[2] |
|---|---|
| Död | 5 november 1920[1][3][4] (76 år) Basel[5], Schweiz |
| Begravd | Wolfgottesacker |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland och Schweiz |
| Utbildad vid | Leipzigs universitet Dorpats kejserliga universitet  |
| Sysselsättning | Nutritionist, fysiolog |
| Arbetsgivare | Basels universitet |
| Föräldrar | Alexander von Bunge Elisabeth Bunge |
| Släktingar | Alexander Bunge (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Gustav von Bunge, född 19 januari 1844 i Dorpat, död 5 november 1920 i Basel, var en rysk (balttysk) läkare; son till Alexander von Bunge.
Gustav von Bunge blev 1882 docent i fysiologi i Dorpat, 1885 professor i Basel, och är framför allt känd genom sina fysiologiskt-kemiska arbeten, i vidare kretsar genom sin kamp mot alkoholismen. Han var anhängare av neovitalismen.
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Lehrbuch der physiologischen und pathologischen Chemie (1887, fjärde upplagan 1898)
- Die Alkoholfrage (1887, flera senare upplagor, även på svenska)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 11 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6jt3hk1, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Académie nationale de médecine, Académie nationale de médecine-ID: 548, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- Bunge, Gustaf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1905)
- Svensk uppslagsbok, Lund 1930
|