Användare:Tasnu Arakun/Sandlåda
Tengwar, general use
[redigera | redigera wikitext]Konsonanter
[redigera | redigera wikitext][t] | [p] | [tʃ] | [k] | ||||
[d] | [b] | [dʒ] | [g] | ||||
[θ] | [f] | [ʃ] | [x] | ||||
[ð] | [v] | [ʒ] | [ɣ] | ||||
[n] | [m] | [ɲ] | [ŋ] | ||||
[r] | [w, u] | [j, i] | [a] | ||||
[r] | [r̥] | [l] | [l̥] | ||||
[s] | [s] | [z] | [z] | ||||
[h] | [ʍ] | [e] | [u] |
Tengwar, Quenya
[redigera | redigera wikitext]Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]* Denna tengwa har inget eget ljudvärde men används, tillsammans med en tehta (bestående av två prickar) som representerar palatalisering, för att skriva bokstaven <y>.
†Dessa tengwar används för att skriva diftonger (se nedan).
Konsonanterna <ty>, <ny>, <ly> och <hy> representerar de palatala konsonanterna [c], [ɲ], [ʎ] och [ç].
/h/ skrivs med aha före /t/, där det uttalas [x] eller [ç], och med halla i övriga fall.
/r/ skrivs med órë före konsonant och i ordslut, annars med rómen.
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]a [a] |
e [e] |
i [i] |
o [o] |
u [u] |
- ∅ |
Diftonger
[redigera | redigera wikitext]I quenya förekommer sex diftonger: ai, oi, ui, au, eu, iu. Dessa skrivs med en kombination av en tehta och en tengwa och läses i den ordningen. I övriga fall där vokaler befinner sig intill varandra uttalas de separat. Detta brukade Tolkien ibland markera med diaresis: exempelvis Eä, Eärendil och Eöl.
Tengwar, Sindarin (beleriandsk fullskrift)
[redigera | redigera wikitext]Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]ai [aⁱ] |
ei [eⁱ] |
ui [uⁱ] |
au [aᵘ] |
Tengwar, Sindarin (klassisk)
[redigera | redigera wikitext]Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]a [a] |
e [e] |
i [i] |
o [o] |
u [u] |
y [y] |
- ∅ |
ai [aⁱ] |
ei [eⁱ] |
ui [uⁱ] |
ae [aᵋ] |
oe [oᵋ] |
au [aᵘ] |
Arabiska
[redigera | redigera wikitext]Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]placering i ordet | namn | transkription | uttal | |||
---|---|---|---|---|---|---|
isolerat | finalt | medialt | initialt | |||
ﺍ | ﺎ | – | ʾalif | ʾ, ā | [a:] | |
ﺏ | ﺐ | ﺒ | ﺑ | bāʾ | b | [b] |
ﺕ | ﺖ | ﺘ | ﺗ | tāʾ | t | [t] |
ﺙ | ﺚ | ﺜ | ﺛ | ṯāʾ | ṯ, th | [θ] |
ﺝ | ﺞ | ﺠ | ﺟ | ǧīm | ǧ, j, dj | [dʒ] |
ﺡ | ﺢ | ﺤ | ﺣ | ḥāʾ | ḥ | [ħ] |
ﺥ | ﺦ | ﺨ | ﺧ | ḫāʾ | ḫ, ẖ, kh, x | [x] |
ﺩ | ﺪ | – | dāl | d | [d] | |
ﺫ | ﺬ | – | ḏāl | ḏ, dh, ð | [ð] | |
ﺭ | ﺮ | – | rāʾ | r | [r] | |
ﺯ | ﺰ | – | zai | z | [z] | |
ﺱ | ﺲ | ﺴ | ﺳ | sīn | s | [s] |
ﺵ | ﺶ | ﺸ | ﺷ | šīn | š, sh | [ʃ] |
ﺹ | ﺺ | ﺼ | ﺻ | ṣād | ṣ | [sˁ] |
ﺽ | ﺾ | ﻀ | ﺿ | ḍād | ḍ | [dˁ], [ðˤ] |
ﻁ | ﻂ | ﻄ | ﻃ | ṭāʾ | ṭ | [tˁ] |
ﻅ | ﻆ | ﻈ | ﻇ | ẓāʾ | ẓ | [zˁ], [ðˁ] |
ﻉ | ﻊ | ﻌ | ﻋ | ʿayn | ʿ | [ʕ] |
ﻍ | ﻎ | ﻐ | ﻏ | ġayn | ġ, gh | [ɣ] |
ﻑ | ﻒ | ﻔ | ﻓ | fāʾ | f | [f] |
ﻕ | ﻖ | ﻘ | ﻗ | qāf | q | [q] |
ﻙ | ﻚ | ﻜ | ﻛ | kāf | k | [k] |
ﻝ | ﻞ | ﻠ | ﻟ | lām | l | [l] |
ﻡ | ﻢ | ﻤ | ﻣ | mīm | m | [m] |
ﻥ | ﻦ | ﻨ | ﻧ | nūn | n | [n] |
ﻩ | ﻪ | ﻬ | ﻫ | hāʾ | h | [h] |
ﻭ | ﻮ | – | wāw | w, ū | [w], [u:] | |
ﻱ | ﻲ | ﻴ | ﻳ | yāʾ | y, ī | [j], [i:] |
Syriska
[redigera | redigera wikitext]Syriska är en abjad – en konsonantskrift. Vokalerna står antingen läsarens eget minne för eller så markeras de med hjälp av diakritiska tecken. Faktum är dock att tre av konsonanterna också kan användas för att markera vokaler.
- ’Ālap̄ <ܐ>, som representerar en glottal stöt, används också för att markera att ett ord börjar med en vokal eller att ett ord slutar i en lång främre vokal.
- Wāw <ܘ> står för w men kan också representera ett långt o eller u.
- Yōḏ <ܝ> står för y men kan också representera ett långt i.
De konsonanter som representerar klusiler kan alla också uttalas som frikativer. För att ange vilket uttal som gäller kan de markeras med antingen ett qūšāyā ("hård" klusil) eller ett rūkāẖā ("mjuk" frikativa). Andra tecken som används är ett diagonalt streck för att markera stumma konsonanter och ett tilde-liknande tecken för att markera ljud som inte finns i syriskan men som behövs för att skriva arabiska.
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Tecken | Esṭrangelā | Östlig | Serṭā | Namn | Latin | IPA |
---|---|---|---|---|---|---|
ܐ | ’alāp | ’ | [ʔ] | |||
ܒ | bēṯ | b, ḇ | [b, v] | |||
ܓ | gāmal | g, ḡ | [g, ɣ] | |||
ܕ | dālaṯ | d, ḏ | [d, ð] | |||
ܗ | hē | h | [h] | |||
ܘ | wāw | w | [w] | |||
ܙ | zayn | z | [z] | |||
ܚ | ḥēṯ | ḥ | [ħ] | |||
ܛ | ṭēṯ | ṭ | [tˤ] | |||
ܝ | yōḏ | y | [j] | |||
ܟ | kāp̄ | k, ḵ | [k, x] | |||
ܠ | lāmaḏ | l | [l] | |||
ܡ | mīm | m | [m] | |||
ܢ | nūn | n | [n] | |||
ܣ | semkaṯ | s | [s] | |||
ܥ | ‘ē | ‘ | [ʕ] | |||
ܦ | pē | p, p̄ | [p, f] | |||
ܨ | ṣāḏē | ṣ | [sˤ] | |||
ܩ | qōp̄ | q | [q] | |||
ܪ | rēš | r | [r] | |||
ܫ | šīn | š | [ʃ] | |||
ܬ | taw | t, ṯ | [t, θ] |
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Vokaltecken finns i två varianter – en västlig och en östlig. Den västliga använder grekiska vokaler i miniatyr medan den östliga använder prickar i olika positioner. Notera att i den östliga varianten så kan tecknen för ī, ō och ū endast placeras ovanför/under yōḏ eller wāw. För övriga vokaler används bēṯ som exempel i tabellen nedan.
Västlig | Östlig | Namn | Latin |
---|---|---|---|
ܒܰ | ܒܲ | pṯāḥā | a |
ܒܳ | ܒܵ | zqāp̄ā | ā |
ܒܶ | rḇāṣā | e | |
ܒܸ | zlāmā pšīqā | e | |
ܒܹ | zlāmā qašyā | ē | |
ܒܺ | ܝܼ | ḥḇāṣā | ī |
ܒܽ | ܘܿ | ‘ṣāṣā (rwīḥā) | ō |
ܒܽ | ܘܼ | ‘ṣāṣā (allīṣā) | ū |
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Unicodes teckenkodtabell för syriska (PDF-fil, 79 KB)
Kharoshthi
[redigera | redigera wikitext](kharoṣṭhī)
Vokaler
[redigera | redigera wikitext]Tecken | ISO |
---|---|
𐨀 | a |
𐨀𐨁 | i |
𐨀𐨂 | u |
𐨀𐨃 | r̥ |
𐨀𐨅 | e |
𐨀𐨆 | o |
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]Tecken | ISO | Tecken | ISO | Tecken | ISO | Tecken | ISO | Tecken | ISO |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
𐨐 | k | 𐨑 | kh | 𐨒 | g | 𐨓 | gh | ||
𐨕 | c | 𐨖 | ch | 𐨗 | j | 𐨙 | ñ | ||
𐨚 | ṭ | 𐨛 | ṭh | 𐨜 | ḍ | 𐨝 | ḍhh | 𐨞 | ṇ |
𐨟 | t | 𐨠 | th | 𐨡 | d | 𐨢 | dh | 𐨣 | n |
𐨤 | p | 𐨥 | ph | 𐨦 | b | 𐨧 | bh | 𐨨 | m |
𐨩 | y | 𐨪 | r | 𐨫 | l | 𐨬 | v | ||
𐨭 | ś | 𐨮 | ṣ | 𐨯 | s | 𐨰 | z | 𐨱 | h |
𐨲 | ḱ | 𐨳 | ṭ́h |
Diakritiska tecken
[redigera | redigera wikitext]Tecken | ISO | Användning |
---|---|---|
𐨐𐨌 | kā | lång vokal |
𐨐𐨍 | ka̱ | okänd användning |
𐨐𐨎 | kam | nasalisering eller följande nasal |
𐨐𐨏 | kaḥ | aspiration |
𐨒𐨸 | ḡa | markerar förändringar i uttal (nasalisering, aspirering) |
𐨒𐨹 | ǵa | markerar förändringar i uttal (frikativisering) |
𐨨𐨺 | ma? | okänd användning |
Ol chiki
[redigera | redigera wikitext]Bokstäver
[redigera | redigera wikitext]Tecken | ISO | IPA | Tecken | ISO | IPA | Tecken | ISO | IPA | Tecken | ISO | IPA | Tecken | ISO | IPA |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ᱚ | la | [ɔ] | ᱛ | at | [t] | ᱜ | ag | [k’, g] | ᱝ | ang | [ŋ] | ᱞ | al | [l] |
ᱟ | laa | [a] | ᱠ | aak | [k] | ᱡ | aaj | [c’, dʒ] | ᱢ | aam | [m] | ᱣ | aaw | [w, v] |
ᱤ | li | [i] | ᱥ | is | [s] | ᱦ | ih | [h, ʔ] | ᱧ | iny | [ɲ] | ᱨ | ir | [r] |
ᱩ | lu | [u] | ᱪ | uch | [c] | ᱫ | ud | [t’, d] | ᱬ | unn | [ɳ] | ᱭ | uy | [j] |
ᱮ | le | [e] | ᱯ | ep | [p] | ᱰ | edd | [ɖ] | ᱱ | en | [n] | ᱲ | err | [ɽ] |
ᱳ | lo | [o] | ᱴ | ott | [ʈ] | ᱵ | ob | [p’, b] | ᱶ | ov | [w̄] | ᱷ | oh | [ʰ] |
Diakritiska tecken
[redigera | redigera wikitext]Tecken | namn | användning | IPA |
---|---|---|---|
ᱚᱸ | mu tudag | nasalisering | [ɔ̃] |
ᱚᱹ | gahla tudag | annat vokalljud | [ɔ] |
ᱚᱺ | mu-gahla tudag | [ɔ̃] | |
ᱚᱻ | rela | [ɔ̄] | |
ᱚᱼ | pharka | avgränsare, förhindrar s.k. -> k | |
ᱚᱽ | ahad | semikonsonant -> konsonant |
Modifierade vokaler
[redigera | redigera wikitext]Tecken | IPA | Tecken | IPA | Tecken | IPA |
---|---|---|---|---|---|
ᱚᱹ | [ɔ] | ᱟᱹ | [ǝ] | ᱮᱹ | [ɛ] |
Tatariska
[redigera | redigera wikitext]Före 1928
[redigera | redigera wikitext]Före 1928 skrevs tatariska med en variant av den arabiska skriften (İske imlâ till 1920, Yaña imlâ 1920–1928).
1928–1940
[redigera | redigera wikitext]I Sovjetunionen skrevs tatariska med en latinsk ortografi kallad jaŋalif 'nytt alfabet.
A a | B ʙ | C c | Ç ç | D d | E e | Ə ə | F f | G g | Ƣ ƣ | H h | X x |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
/ɑ, ʌ/ | /b/ | /ɕ/ | /ʑ/ | /d/ | /e/ | /æ/ | /f/ | /g/ | /ɣ/ | /h/ | /x/ |
I i | J j | K k | Q q | L l | M m | N n | O o | Ɵ ɵ | P p | R r | S s |
/i/ | /ʒ/ | /k/ | /q/ | /l/ | /m/ | /n/ | /o/ | /œ/ | /p/ | /r/ | /s/ |
Ş ş | T t | U u | Y y | V v | W w | Z z | Ƅ ƅ | ||||
/ʃ/ | /t/ | /u/ | /y/ | /w/ | /w/ | /z/ | /ɯ/ |
A a | B ʙ | C c | Ç ç | D d | E e | Ə ə | F f | G g | Ƣ ƣ | H h | I i |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
/ɑ, ʌ/ | /b/ | /ɕ/ | /ʑ/ | /d/ | /e/ | /æ/ | /f/ | /g/ | /ɣ/ | /h/ | /i/ |
J j | K k | L l | M m | N n | Ŋ ŋ | O o | Ɵ ɵ | P p | Q q | R r | S s |
/j/ | /k/ | /l/ | /m/ | /n/ | /ŋ/ | /o/ | /œ/ | /p/ | /q/ | /r/ | /s/ |
Ş ş | T t | U u | V v | W w | X x | Y y | Z z | Ƶ ƶ | Ƅ ƅ | ' | Ь j |
/ʃ/ | /t/ | /u/ | /w/ | /w/ | /x/ | /y/ | /z/ | /ʒ/ | /ɯ/ | /ʔ/ | /ɨɪ/ |
1940–2000
[redigera | redigera wikitext]1939 beslöt den stalinistiska administrationen att det latinska alfabetet var en symbol för fienden och att det kyrilliska skulle införas för alla språk inom Sovjetunionen.
Аа | Әә | Бб | Вв | Гг | Дд | Ее | Ёё | Жж | Җҗ | Зз | Ии |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
/a/ | /æ/ | /b/ | /w/ | /g, ɣ/ | /d/ | /je, jɯ, e/ | /jo/ | /ʒ/ | /ʑ/ | /z/ | /i/ |
Йй | Кк | Лл | Мм | Нн | Ңң | Оо | Өө | Рр | Сс | Тт | Уу |
/j/ | /k, q/ | /l/ | /m/ | /n/ | /ŋ/ | /o/ | /ø/ | /p/ | /r/ | /s/ | /t/ |
Үү | Фф | Хх | Һһ | Цц | Чч | Шш | Щщ | Ъъ | Ыы | Ьь | Ээ |
/y, w/ | /f/ | /x/ | /h/ | /ts/ | /ɕ/ | /ʃ/ | /ʃɕ/ | /ʔ/ | /ɯ/ | /ʔ/ | /e, ʔ/ |
Юю | Яя | ||||||||||
/ju, jy/ | /ja, jæ/ |
Efter 2000
[redigera | redigera wikitext]2002 beslutade det tatarstanska parlamentet om att återgå till en latinsk ortografi kallad zamanälif 'modernt alfabet'. Denna planeras vara färdig 2011 såvida den inte stoppas av lagliga hinder. År 2002 ogiltigförklarades den av den Ryska federationen och en lag stiftades som förbjöd användningen av andra alfabet än det kyrilliska. Lagen har kritiserats av både det tatarstanska parlamentet och av människorättsorganisationer.
Mellan år 2000 och 2002 användes bokstäverna ə, ɵ och ŋ istället för ä, ö och ñ och bokstaven í saknades.
A a | Ä ä | B b | C c | Ç ç | D d | E e | F f | G g | Ğ ğ | H h | I ı |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
/ɑ, ʌ/ | /æ/ | /b/ | /ʑ/ | /ɕ/ | /d/ | /e/ | /f/ | /g/ | /ɣ/ | /h/ | /ɯ/ |
İ i | Í í | J j | K k | L l | M m | N n | Ñ ñ | O o | Ö ö | P p | Q q |
/i/ | /ɨɪ/ | /ʒ/ | /k/ | /l/ | /m/ | /n/ | /ŋ/ | /o/ | /œ/ | /p/ | /q/ |
R r | S s | Ş ş | T t | U u | Ü ü | V v | W w | X x | Y y | Z z | |
/r/ | /s/ | /ʃ/ | /t/ | /u/ | /y/ | /w/ | /w/ | /x/ | /j/ | /z/ |
Kannada (siffror)
[redigera | redigera wikitext]Siffra | Kannada | Namn | Uttal |
---|---|---|---|
0 | ೦ | ಸೊನ್ನೆ | sonne |
1 | ೧ | ಒಂದು | oṁdu |
2 | ೨ | ಎರಡು | eraḍu |
3 | ೩ | ಮೂರು | mūru |
4 | ೪ | ನಾಲ್ಕು | nālku |
5 | ೫ | ಐದು | aidu |
6 | ೬ | ಆರು | āru |
7 | ೭ | ಏಳು | ēḷu |
8 | ೮ | ಎಂಟು | eṁṭu |
9 | ೯ | ಒಂಭತ್ತು | oṁbhattu |
10 | ೧೦ | ಹತ್ತು | hattu |
Ge'ez
[redigera | redigera wikitext]ä [ə] |
u | i | a | e | ə [ɨ] |
o | wa | yä [jə] | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Hoy | h | ሀ | ሁ | ሂ | ሃ | ሄ | ህ | ሆ | ||
Läwe | l | ለ | ሉ | ሊ | ላ | ሌ | ል | ሎ | ሏ | |
Ḥäwt | ḥ | ሐ | ሑ | ሒ | ሓ | ሔ | ሕ | ሖ | ሗ | |
May | m | መ | ሙ | ሚ | ማ | ሜ | ም | ሞ | ሟ | ፙ |
Śäwt | ś | ሠ | ሡ | ሢ | ሣ | ሤ | ሥ | ሦ | ሧ | |
Rəʾs | r | ረ | ሩ | ሪ | ራ | ሬ | ር | ሮ | ሯ | ፘ |
Sat | s | ሰ | ሱ | ሲ | ሳ | ሴ | ስ | ሶ | ሷ | |
Ḳaf | ḳ | ቀ | ቁ | ቂ | ቃ | ቄ | ቅ | ቆ | ቋ | |
Bet | b | በ | ቡ | ቢ | ባ | ቤ | ብ | ቦ | ቧ | |
Täwe | t | ተ | ቱ | ቲ | ታ | ቴ | ት | ቶ | ቷ | |
Ḫarm | ḫ | ኀ | ኁ | ኂ | ኃ | ኄ | ኅ | ኆ | ኋ | |
Nähas | n | ነ | ኑ | ኒ | ና | ኔ | ን | ኖ | ኗ | |
ʾÄlf | ʾ | አ | ኡ | ኢ | ኣ | ኤ | እ | ኦ | ኧ |
ä [ə] |
u | i | a | e | ə [ɨ] |
o | wa | yä [jə] | ||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Kaf | k | ከ | ኩ | ኪ | ካ | ኬ | ክ | ኮ | ኳ | |
Wäwe | w | ወ | ዉ | ዊ | ዋ | ዌ | ው | ዎ | ||
ʿÄyn | ʿ | ዐ | ዑ | ዒ | ዓ | ዔ | ዕ | ዖ | ||
Zäy | z | ዘ | ዙ | ዚ | ዛ | ዜ | ዝ | ዞ | ዟ | |
Yämän | y | የ | ዩ | ዪ | ያ | ዬ | ይ | ዮ | ||
Dänt | d | ደ | ዱ | ዲ | ዳ | ዴ | ድ | ዶ | ዷ | |
Gäml | g | ገ | ጉ | ጊ | ጋ | ጌ | ግ | ጎ | ጓ | |
Ṭäyt | ṭ | ጠ | ጡ | ጢ | ጣ | ጤ | ጥ | ጦ | ጧ | |
P̣äyt | p̣ | ጰ | ጱ | ጲ | ጳ | ጴ | ጵ | ጶ | ጷ | |
Ṣädäy | ṣ | ጸ | ጹ | ጺ | ጻ | ጼ | ጽ | ጾ | ጿ | |
Ṣ́äppä | ṣ́ | ፀ | ፁ | ፂ | ፃ | ፄ | ፅ | ፆ | ||
Äf | f | ፈ | ፉ | ፊ | ፋ | ፌ | ፍ | ፎ | ፏ | ፚ |
Psa | p | ፐ | ፑ | ፒ | ፓ | ፔ | ፕ | ፖ | ፗ |
Grundtecken | ḳ | ḫ | k | g |
---|---|---|---|---|
ቀ | ኀ | ከ | ገ | |
Labialiserad | ḳʷ | ḫʷ | kʷ | gʷ |
ቈ | ኈ | ኰ | ጐ |
ä | i | a | e | ə | |
---|---|---|---|---|---|
ḳʷ | ቈ | ቊ | ቋ | ቌ | ቍ |
ḫʷ | ኈ | ኊ | ኋ | ኌ | ኍ |
ä | i | a | e | ə | |
---|---|---|---|---|---|
kʷ | ኰ | ኲ | ኳ | ኴ | ኵ |
gʷ | ጐ | ጒ | ጓ | ጔ | ጕ |
Grundtecken | b | t | d | ṭ |
---|---|---|---|---|
በ | ተ | ደ | ጠ | |
Affrikata | v [v] | č [t͡ʃ] | ǧ [d͡ʒ] | č̣ [t͡ʃʼ] |
ቨ | ቸ | ጀ | ጨ |
Grundtecken | ḳ | k |
---|---|---|
ቀ | ከ | |
Affrikata | ḳʰ [q] | x [x] |
ቐ | ኸ | |
Labialiserad | ḳhw [qʷ] | xʷ [xʷ] |
ቘ | ዀ |
Grundtecken | s | n | z |
---|---|---|---|
ሰ | ነ | ዘ | |
Palataliserad | š [ʃ] | ñ [ɲ] | ž [ʒ] |
ሸ | ኘ | ዠ |
Grundtecken | g | ḫʷ |
---|---|---|
ገ | ኈ | |
Nasal | [ŋ] | [ŋʷ] |
ጘ | ⶓ |
ä | u | i | a | e | ə | o | wa | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
š | ሸ | ሹ | ሺ | ሻ | ሼ | ሽ | ሾ | ሿ |
ḳʰ | ቐ | ቑ | ቒ | ቓ | ቔ | ቕ | ቖ | |
ḳhw | ቘ | ቝ | ቛ | ቜ | ቚ | |||
v | ቨ | ቩ | ቪ | ቫ | ቬ | ቭ | ቮ | ቯ |
č | ቸ | ቹ | ቺ | ቻ | ቼ | ች | ቾ | ቿ |
[ŋʷ] | ⶓ | ⶔ | ⶕ | ⶖ |
ä | u | i | a | e | ə | o | wa | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ñ | ኘ | ኙ | ኚ | ኛ | ኜ | ኝ | ኞ | ኟ |
x | ኸ | ኹ | ኺ | ኻ | ኼ | ኽ | ኾ | |
xʷ | ዀ | ዂ | ዃ | ዄ | ዅ | |||
ž | ዠ | ዡ | ዢ | ዣ | ዤ | ዥ | ዦ | ዧ |
ǧ | ጀ | ጁ | ጂ | ጃ | ጄ | ጅ | ጆ | ጇ |
[ŋ] | ጘ | ጙ | ጚ | ጛ | ጜ | ጝ | ጞ | ጟ |
č̣ | ጨ | ጩ | ጪ | ጫ | ጬ | ጭ | ጮ | ጯ |
š | ḳʰ | ḳhw | v | č | [ŋʷ] | ñ | x | xʷ | ž | ǧ | [ŋ] | č̣ | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
ሸ | ቐ | ቘ | ቨ | ቸ | ⶓ | ኘ | ኸ | ዀ | ዠ | ጀ | ጘ | ጨ | |
Amhariska | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ||||
Tigrinja | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ||
Tigre | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | |||||||||
Blin | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ | ✓ |