Arvid Mauritz Posse

Arvid Mauritz Posse
	Arvid Mauritz Posse
	; Arvid Mauritz Posse. Målning av Johan Gustaf Sandberg, 1845.
	Sveriges 4:e justitiestatsminister
	Tid i befattningen; 20 mars 1840–5 september 1840
Monark	Karl XIV Johan
Företrädare	Mathias Rosenblad
Efterträdare	Carl Petter Törnebladh
	Sveriges 8:e justitiestatsminister
	Tid i befattningen; 1846–1848
Monark	Oscar I
Företrädare	Johan Nordenfalk
Efterträdare	Gustaf Sparre
	Sveriges riksmarskalk
	Tid i befattningen; 1845–1849
Monark	Oscar I
Företrädare	Magnus Brahe
Efterträdare	Mauritz Axel Lewenhaupt
Född	Arvid Mauritz (Arvidsson) Posse; 5 januari 1792
Död	22 juli 1850 (58 år);
Nationalitet	Sverige
Politiskt parti	Opolitisk
Yrke	Statsman
Maka	Louise

Arvid Mauritz (Arvidsson) Posse, född 5 januari 1792 i Bergunda församling, Kronobergs län,^[1] död 22 juli 1850 i Göteborg, var en svensk greve, serafimerriddare, kommendör av Nordstjärneorden, justitiestatsminister, lantmarskalk och riksmarskalk. Han var sonson till krigaren Fredric Arvidsson Posse och farbror till Arvid Posse, och gift med Baltzar von Platens dotter Louise.^[2]

Biografi

Posse blev student vid Lunds universitet 1807, inskrevs 1809 i Göta hovrätt och utnämndes 1816 till assessor i Svea hovrätt. 1821 blev han lagman i Skåne, 1822 vice landshövding i Östergötland, 1824 landshövding i Skaraborgs län. 1831 förordnades Posse till generaltulldirektör. Med denna befattning förenade han åtskilliga andra uppdrag för längre eller kortare tid, såsom ordförandeskapet i Civilstatens pensionsinrättning och i Göta kanalbolag, fullmäktigskapet i Riksbanken med mera. När regeringen 1839 tillsatte en tullkommitté för att utarbeta förslag, grundade på principen om frihandel, ingick Posse som en av kommitténs verksammaste ledamöter.

I riksdagspolitiken hade Posse i allmänhet tillhört regeringsvännerna, men i handels- och näringsfrågor intagit en liberal ståndpunkt. Detta föranledde Karl XIV Johan att vid den stormiga riksdagen 1840, då på grund av oppositionens framgångar hans gamla regering begärde avsked, att efter åtskilliga andra förslag 20 mars utnämna Posse till justitiestatsminister. Hans ställning blev dock ganska svag; kungen misstrodde honom, och då inte heller riksdagen var nöjd med honom, fann han sig redan 5 september samma år föranlåten att lämna sin post.

Vid kung Oscar I:s första riksdag, 1844–1845, var han lantmarskalk. 1845 utnämndes han till riksmarskalk. Det rykte för en viss liberalitet i åsikter han fått under sin första regering förde honom åter, 1846, till justitiestatsministersposten. Även denna gång blev hans statsministertid kort; efter marsoroligheterna 1848 och angrepp på regeringen under dechargeförhandlingarna kort därefter begärde han, numera sjuklig, sitt avsked, varefter han 1849 även lämnade riksmarskalksämbetet. Han dog i Göteborg den 22 juli 1850.

Posse var son till greve Arvid Erik Posse och dennes hustru, friherrinnan Catharina Charlotta född von Otter.

Källor

Posse, 14. Arvid Maurits Arvidsson i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)

Noter

^ Bergunda församlings födelse- och dopbok 1775–1842, s. 68
^ ”Baltzar von Platens begravning”. Göta kanal - 19 mil, hundratals upplevelser. https://www.gotakanal.se/sv/historia/baltzar-von-platens-begravning/. Läst 18 december 2019.

Vidare läsning

Torgny Nevéus: Arvid Mauritz Posse i Svenskt biografiskt lexikon (1995–1997)

Företrädare: Georg Adlersparre	Landshövding i Skaraborgs län 1824–1831	Efterträdare: Carl Henrik Gyllenhaal
Företrädare: Mathias Rosenblad	Sveriges justitiestatsminister 1840	Efterträdare: Carl Petter Törnebladh (tillförordnad)
Företrädare: Magnus Brahe	Sveriges riksmarskalk 1845–1849	Efterträdare: Mauritz Axel Lewenhaupt
Företrädare: Johan Nordenfalk	Sveriges justitiestatsminister 1846–1848	Efterträdare: Gustaf Sparre

[1] Bergunda församlings födelse- och dopbok 1775–1842, s. 68

[2] ”Baltzar von Platens begravning”. Göta kanal - 19 mil, hundratals upplevelser. https://www.gotakanal.se/sv/historia/baltzar-von-platens-begravning/. Läst 18 december 2019.

[1]

[2]