Jordbodalen med Ångtegelgropen
| Jordbodalen med Ångtegelgropen Naturreservat | |
 En av dammarna i Jordbodalen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Helsingborgs kommun |
| Area | 25,00 hektar[1] |
| - därav vatten | 1,4 hektar[1] |
| Inrättat | 8 februari 2021 |
| Läge | |
  Jordbodalen med Ångtegelgropen | |
| Koordinat | 56°02′06″N 12°43′41″Ö / 56.035060513889°N 12.728007086111°Ö |
| Koder, länkar, kartor | |
| IUCN- kategori | IUCN-kategori Ia: Strikt naturreservat[2] |
| NVR-id | 2054621 (karta) |
| WDPA-id | 555733803 (karta) |
| Förvaltare | Helsingborgs kommun[2] |
| Redigera Wikidata | |
Jordbodalen med Ångtegelgropen är ett kommunalt naturreservat i södra Helsingborg. Naturreservatet består av Jordbodalen i Gåsebäckens ravin och Helsingborgs Ångtegelbruks lertäkt i Närlunda.[3]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Lerbrytning
[redigera | redigera wikitext]Sedan brytningen av lerskiffer upphörde 1978 har den djupa gropen används som vattenmagasin för att fördröja dagvatten från omkringliggande bebyggelse.[3] Detta innebär att gropen kan vattenfyllas vid kraftiga skyfall.[4]
Området skyddas
[redigera | redigera wikitext]Ett förslag att skydda lertäkten och Jordbodalen antogs i stadsbyggnadsnämnden 24 september 2020 efter att ha utretts sedan oktober 2017 av stadsbyggnadsförvaltningen. Ursprungligen var tanken att även landborgen skulle ingå i naturreservatet, men den togs inte med i förslaget som lämnades till kommunstyrelsen. Efter kommunstyrelsens godkännande lämnades frågan över till kommunfullmäktige som den 15 december beslutade enligt förslaget med röstetalet 43 för och 22 mot.[5]
Naturreservatet är skyddat (beslutat) sedan 15 december 2020 och blev gällande 8 februari 2021.[6]
Natur
[redigera | redigera wikitext]Jordbodalen
[redigera | redigera wikitext]Jordbodalen är en trädbevuxen dalgång där Gåsebäcken rinner genom flera dammar.[3]
Ångtegelgropen
[redigera | redigera wikitext]När industriverksamheten upphörde planterades träd runt gropens kanter. De icke-svenska trädslag som förekommer får stå kvar, så länge de inte är invasiva, men inte föryngras. Istället bör svenska ädellövträd prioriteras, såsom avenbok, ask, skogslönn, hassel och ek.[7]
Grundvatten med hög kalkhalt springer fram från en skärning i lerskiffern i gropens västra brant. Då vattnet kommer i kontakt med atmosfären, fälls mineralerna ut och bildar kalktuff. På platsen förekommer aktiv fossilering då växtdelar bäddas in i det nya berget och ska därför hållas fri från sly.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Skyddade områden, naturreservat, Naturvårdsverket, läs online, läst: 15 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Skyddade områden, naturreservat, Naturvårdsverket, läs online, läst: 17 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] ”Jordbodalen med Ångtegelgropen”. Länsstyrelsen i Skåne län. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/helsingborg/jordbodalen-med-angtegelgropen.html. Läst 17 juni 2022.
- ^ ”Naturreservat Jordbodalen: Skötselplan”. Helsingborgs kommun. 2020. sid. 35. Arkiverad från originalet den 20 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220320065212/https://helsingborg.se/wp-content/uploads/2018/01/nr-jordbodalen-skotselplan-200924.pdf. Läst 17 juni 2022.
- ^ ”Bildande av naturreservat Jordbodalen”. Helsingborgs stad. 15 december 2020. https://diariet.helsingborg.se/download/document?filename=QmVzbHV0LTIwMjAwMDUwMS1ESUFLUy2nIDIwNS5wdWIucGRm&id=293704&session_id=86B8C12D52A18C34AF7463F76449139D743175D5D9. Läst 16 juni 2022.
- ^ ”Jordbodalen med Ångtegelgropen”. Skyddad natur. Naturvårdsverket. https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/sknat/?nvrid=2054621#Jordbodalen%20med%20%C3%85ngtegelgropen. Läst 16 juni 2022.
- ^ [a b] ”Naturreservat Jordbodalen: Skötselplan”. Helsingborgs kommun. 2020. sid. 29. Arkiverad från originalet den 20 mars 2022. https://web.archive.org/web/20220320065212/https://helsingborg.se/wp-content/uploads/2018/01/nr-jordbodalen-skotselplan-200924.pdf. Läst 17 juni 2022.
