Hoppa till innehållet

Lomma kommun

Lomma kommun
Kommun
Lomma kommunhus
SloganTanke. Omtanke. Mertanke!
Kommunens vapen.
Lomma kommunvapen
LandSverige
LandskapSkåne
LänSkåne län (–)
Malmöhus län (–)
CentralortLomma
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd24 584 ()[1]
Areal90,19 kvadratkilometer ()[2]
- därav land55,49 kvadratkilometer[2]
- därav vatten34,7 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet443,03 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater55°40′00″N 13°05′00″Ö / 55.666666666667°N 13.083333333333°Ö / 55.666666666667; 13.083333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStormalmö
Domkretstillhörighet
DomkretsLunds domkrets (–)
Malmö domkrets (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1066[3]
Anställda1 375 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1262[5]
GeoNames2694260
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Lomma kommun är en kommun i Skåne län, som ingår i Stormalmö. Centralort är Lomma.

Lomma kommun domineras av ett öppet landskap. Området längs kusten består av sandiga partier medan kommunens östra delar består av uppodlad, mycket bördig moränlera. Området har en lång tradition av industrier men ingen av dessa verksamheter finns kvar. I början av 2020-talet hade kommunen primärt små företag.

Sedan kommunen bildades har befolkningstrenden varit positiv. Lomma kommun har i decennier styrts av borgerliga partier.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Borgeby, Fjelie, Flädie och Lomma. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar landskommuner med samma namn.

Lomma municipalsamhälle inrättades i Lomma landskommun 12 september 1900. 1951 ombildades landskommunen med municipalsamhället till Lomma köping.

Vid kommunreformen 1952 bildades "storkommunen" Flädie av de tre dåvarande landskommunerna Borgeby, Fjelie och Flädie. Den 1 januari 1963 inkorporerades hela Flädie landskommun i Lomma köping.

Lomma kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Lomma köping.[6]

Omkring 2010 har kommunens yta utökats när den nordvästra delen av den konstgjorda halvön Spillepengens deponi/återvinning kommit att ligga i Lomma kommun även om den övriga delen ligger i Burlövs kommun.

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Malmö domsaga och ingår sedan 2005 i Lunds domsaga.[7]

I väster ligger Öresund, i norr avgränsas kommunen av Kävlingeån och Kävlinge kommun, i öster ligger Lunds och Staffanstorps kommun och i söder Burlövs kommun.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Lomma kommun domineras av ett öppet landskap. Området längs kusten består av sandiga partier med strandformer och dyner medan kommunens östra delar består av uppodlad, mycket bördig moränlera. De gamla lertäktsdammarna norr om centralorten har stort ornitologiskt intresse men ett rikt fågelliv och intressant flora finns primärt på ängar och våtmarker i dalgångarna tillhörande Höje å. I Alnarpsparken i södra Lomma finns rester av en mycket gammal almskog.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Lomma kommun Hela riket






  Bebyggelse (20,7 %)
  Skog (3,8 %)
  Öppen myrmark (0,4 %)
  Jordbruksmark (65,1 %)
  Övrig mark (9,9 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2023 fanns 15 naturreservat i Lomma kommun.[10] Som exempel kan nämnas det marina reservatet Flädierev, ett kommunalt naturreservat utanför Bjärred. Området är av stor betydelse för fågellivet men även säl och tumlare rör sig i området.[11] Ett annat exempel är Löddeåns mynning (södra). Även detta område är värdefullt för fågellivet. Reservatet är även skyddat enligt Natura 2000.[12]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i två församlingar; Lomma församling och Bjärreds församling.

Distrikt (socknar) inom Lomma kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fyra distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[13] Borgeby, Fjelie, Flädie och Lomma.

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det tre tätorter i Lomma kommun:[14]

Tätort Befolkning
Lomma 13 772
Bjärred 9 916
Flädie 244

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Lomma kommun har i decennier styrts av borgerliga partier.[15] Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Moderaterna som samlade 24 av 45 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 gick Moderaterna samman med övriga partier i Alliansen och tillsammans kunde de styra med 29 av 45 mandat.

Alliansen fortsatte styra även efter valet 2018 och samlade då 26 av 45 mandat. I december 2021 rapporterade Sydsvenskan att "Frågorna blir allt fler där Liberalerna går i otakt med övriga borgerliga partier".[15] Partierna kunde dock enas och fortsätta med gemensamt styre efter valet 2022.[16]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[17]
Ordförande M Marie Nilsson
Förste vice ordförande M Bert Larsson
Andre vice ordförande S Anders Rune Netterlid

Lista över kommunfullmäktiges ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Tillträdde Avgick
  Thore Månsson (C) 1 november 1973[18] 31 oktober 1998[18]
  Claes Hedlund (M) 1 november 1998-[19] 15 oktober 2018
  Anders Berngarn (M) 15 oktober 2018-[20]

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna (Sverige) var största partiet i kommunfullmäktige vid valen 1970-1982 och Moderaterna har varit största parti sedan valet 1985 och fick även egen majoritet vid valet 2010. Näst största parti var Moderaterna i valet 1970, Centerpartiet i valen 1973 och 1976, Moderaterna i valen 1979 och 1982 samt Socialdemokraterna sedan 1985. I valen 1985 och 1988 fick Moderaterna och Socialdemokraterna lika många mandat men Moderaterna fick fler röster.[21]

Samtliga riksdagspartier har funnits representerade i Lomma kommunfullmäktige, och efter valet 2014 var 7 av de 8 riksdagspartierna representerade. Vänsterpartiet fanns representerade i fullmäktige vid valen 1998 och 2002.

ValårVSMPSPISDFBjBLVCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197021879
21879
4592,5
387
19732011410
2011410
4595,1
3510
19761713411
1713411
4595,3
3312
19791610514
1610514
4594,5
2718
1982179316
179316
4594,8
3114
19851616616
166616
4593,8
3015
198815324615
15324615
4590,9
3213
1991132235218
132235218
4591,3
3015
1994162234117
16223417
4591,1
2520
199811321223318
132223318
4587,32
2817
2002113111126217
1326217
4587,78
3213
20061111225122
1122522
4589,36
2916
2010821225124
8222524
4590,48
2718
2014103325121
10332521
4592,00
2619
2018824534118
82453418
4592,88
2421
2022825523119
82552319
4591,28
2223
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022
Ordförande M Robert Wenglén
Förste vice ordförande M Jerry Ahlström
Andre vice ordförande S Lisa Bäck

Källa:[22]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Tillträdde Avgick
  Olof Bergman (M) 1 januari 1974[23] 31 december 1988[23]
  Nils Linde (M) 1 januari 1989[24] 31 december 1997[24]
  Thomas Håkansson (M) 1 januari 1998[25] 31 augusti 2009[25]
  Anders Berngarn (M) 1 september 2009[26] 1 september 2018
  Robert Wenglén (M) 1 september 2018[27]

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd 2018-2022 Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden M Fredrik Axelsson M Lena Wahlgren S Thomas Eneström
Kultur- och fritidsnämnden M Carin Hansson M Oscar Magnusson S Sebastian Merlöv
Miljö- och byggnadsnämnden M Johan Danielsson M Leif Lindblad S Lennart Nilsson
Socialnämnden M Susanne Borgerlius M Anders Olin S Pia Johnson
Tekniska nämnden M Lennart Månsson M Bert Larsson S Rune Netterlid
Valnämnden M Bo Nilsson M Lennart Månsson S Conny Bäck

Källa:[28]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Området har en lång tradition av industrier så som tegelbruk, eternitfabrik och Sveriges äldsta cementfabrik. Ingen av dessa verksamheter finns dock kvar. I början av 2020-talet hade kommunen primärt små företag, varav många var enmansföretag inom konsultbranschen. Kommunen själv var den största arbetsgivaren följt av Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.[8]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas från söder till norr av Europaväg 6/20. Genom kommunen går också riksväg 16.[8] Genom kommunen går också Lommabanan som har ett stopp vid Lomma station. Sedan december 2020 trafikeras Lomma station med persontågstrafik. Lommabanan planeras också att byggas ut i en andra etapp till december 2026.[29]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 24 584 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 108:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Lomma kommun 1810–2020[30][31]
ÅrFolkmängd
1810
  
2 059
1850
  
3 071
1900
  
5 939
1950
  
6 351
1960
  
7 417
1970
  
12 308
1975
  
15 404
1980
  
16 607
1985
  
16 835
1990
  
17 220
1995
  
17 576
2000
  
18 044
2005
  
18 854
2010
  
21 559
2015
  
23 324
2020
  
24 876

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Lomma kommun.[32]

Födelseland 31 december 2021[32]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&022142.&&&&&022 142 89,87 % 80,00 %
2 Danmark Danmark &&&&&&&&&&&&0175.&&&&&0175 0,71 % 0,37 %
3 Polen Polen &&&&&&&&&&&&0165.&&&&&0165 0,67 % 0,91 %
4 Syrien Syrien &&&&&&&&&&&&0160.&&&&&0160 0,65 % 1,88 %
5 Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&0125.&&&&&0125 0,51 % 0,51 %
6 Iran Iran &&&&&&&&&&&&0118.&&&&&0118 0,48 % 0,80 %
7 Kina Kina &&&&&&&&&&&&0107.&&&&&0107 0,43 % 0,36 %
8 Afghanistan Afghanistan &&&&&&&&&&&&&081.&&&&&081 0,33 % 0,60 %
9 Finland Finland &&&&&&&&&&&&&080.&&&&&080 0,32 % 1,31 %
10 USA USA &&&&&&&&&&&&&078.&&&&&078 0,32 % 0,23 %

Områdets historia sträcker sig lång tillbaka i tiden. Det strategiska läget mellan Kävlingeåns och Höje ås mynningar i Öresund har medfört en befolkning som kan spåras tillbaka till stenåldern. 1085 grundades Lomma och många ortnamn i bygden kan härledas till den rikedom som uppstod genom handel och kyrka i närbelägna Lund.

Skrattmåsen är Lommas kommunfågel.

Blasonering: I rött fält ett ankare och därunder en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur av guld med röda fogar.

Vapnet fastställdes för den dåvarande Lomma köping 1960. Ankaret syftar på hamnen och muren på ett tegelbruk, som grundats på 1600-talet. Vapnet registrerades hos PRV för kommunen 1974.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Malmö tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b c] ”Lomma - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lomma. Läst 19 april 2023. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/sok.html. Läst 19 april 2023. 
  11. ^ ”Flädierev”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/lomma/fladierev.html. Läst 19 april 2023. 
  12. ^ ”Löddeåns mynning (södra delen)”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/skane/besoksmal/naturreservat/lomma/loddeans-mynning-sodra-delen.html. Läst 19 april 2023. 
  13. ^
  14. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 19 april 2023. 
  15. ^ [a b] ”Egensinnigt L kan äventyra borgerligt styre”. Lomma. https://lomma.liberalerna.se/egensinnigt-l-kan-aventyra-borgerligt-styre/. Läst 19 april 2023. 
  16. ^ ”Allianspartierna försonade – styr vidare i Lomma”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2022-10-05/allianspartierna-forsonade--styr-vidare-i-lomma. Läst 19 april 2023. 
  17. ^ ”Förtroendevalda kommunfullmäktige”. Lomma kommun. https://lomma.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/fortroendevalda-kommunfullmaktige.html. Läst 19 juni 2024. 
  18. ^ [a b] ”Historik för Månsson, Thore (C)”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=69. Läst 14 mars 2017. 
  19. ^ ”Historik för Hedlund, Claes (M)”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=69. Läst 14 mars 2017. 
  20. ^ ”Berngarn, Anders (M)”. TromanPublik. Lomma kommun. Arkiverad från originalet den 14 november 2018. https://web.archive.org/web/20181114010751/https://lomma.tromanpublik.se/viewPerson.jsf?id=160. Läst 13 november 2018. 
  21. ^ Statistiska centralbyråns och Valmyndighetens valstatistik.
  22. ^ ”Kommunstyrelsen”. TroInt. Lomma kommun. Arkiverad från originalet den 22 november 2018. https://web.archive.org/web/20181122131857/https://lomma.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=44. Läst 22 november 2018. 
  23. ^ [a b] ”Historik för Bergman, Olof (m)”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=14. Läst 14 mars 2017. 
  24. ^ [a b] ”Historik för Linde, Nils (m)”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=106. Läst 14 mars 2017. 
  25. ^ [a b] ”Historik för Håkansson, Thomas (M)”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=78. Läst 14 mars 2017. 
  26. ^ ”Historik för Berngarn, Anders (M)”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/historik_person.asp?inr=332. Läst 14 mars 2017. 
  27. ^ ”Nu lämnar Berngarn (M) över facklan”. Sydsvenskan. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-08-31/nu-lamnar-berngarn-m-over-facklan. Läst 13 november 2018. 
  28. ^ ”Nämnder/Styrelser”. TroInt. Lomma kommun. https://iis.lomma.se/troint/namndstyrelse.asp. Läst 14 mars 2017. 
  29. ^ ”Kommunfakta - Lomma kommun”. lomma.se. https://lomma.se/kommun-och-politik/kommunfakta.html. Läst 19 april 2023. 
  30. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SaveShow.asp. 
  31. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 
  32. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 10 juni 2022. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Fridolf, Gunborg (1992). Litteratur om Lomma kommun. Lomma: Kulturnämnden. Libris 1542794 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]