Plantarfasciit
Plantar fasciit (PF) är ett smärtsamt tillstånd i fotvalvsplattan (plantarfascia), bindvävstråket längs fotsulan. Plantar fasciit anses först och främst vara ett degenerativt tillstånd snarare än orsakat av en inflammation. Av detta skäl har många börjat kalla det plantar fasciopati. Tillståndet är lika vanligt hos kvinnor och män. Tillståndet är vanligast i åldrarna 40-60 år och står för cirka 15 procent av alla fotskador hos den allmänna befolkningen. Tillståndet karakteriseras av smärta på insida hälen vid belastning, och är ofta värst då de första stegen tas exempelvis på morgonen. Tillståndet är vanligare hos löpare.[1]
Riskfaktorer
[redigera | redigera wikitext]Det finns ett flertal riskfaktorer för att få plantar fasciit. Den vetenskapliga litteraturen på området är inte särskilt stark. Några exempel på riskfaktorer:
- högt bmi
- viktbärande aktiviteter som gående och stående på hårt underlag
- nedsatt muskelstyrka i fot
- pronerad fotställning
- Höga fotvalv.[1][2]
Många av studierna på området har dock bristande kvalitet vilket medför att orsakerna bakom tillståndet vilar på relativt osäker grund.
Biomekanik
[redigera | redigera wikitext]
Plantarfascian bidrar till att upprätthålla det längsgående fotvalvet. Plantarfascian löper från hälbenet och längs med fotvalvet och förgrenar sig ut i tår. När tårna böjs bakåt, exempelvis när man avvecklar ett steg vid gång, medför draget i plantarfascian att fotvalvet höjs. Plantarfascian bidrar till att förhindra att det längsgående fotvalvet tappas. Detta kallas för windlass-mekanismen.[3]
Orsaker
[redigera | redigera wikitext]Smärtmekanismen har att göra med degenerativa processer i senfästet. En viktig orsak anses vara ökad och långvarig stress på senan genom drag i densamma när man står och går på foten.[4]
Behandling
[redigera | redigera wikitext]Plantar fasciit är oftast ett självläkande tillstånd, där 90 procent beräknas vara bättre inom 3-6 månader med hjälp av konservativ behandling. Åtgärder som stretch av vader, skoinlägg, stötvåg, en speciell form av tåhävningar samt träning av fotmuskulatur är vanliga. Gemensamt för alla åtgärder är att evidensgraden är relativt låg.[4]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Rhim, Hye Chang; Kwon, Jangwon; Park, Jewel; Borg-Stein, Joanne; Tenforde, Adam S. (2021-12). ”A Systematic Review of Systematic Reviews on the Epidemiology, Evaluation, and Treatment of Plantar Fasciitis” (på engelska). Life 11 (12): sid. 1287. doi:. ISSN 2075-1729. https://www.mdpi.com/2075-1729/11/12/1287. Läst 10 juli 2023.
- ^ ”Systematic review: plantar fasciitis and prolonged weight bearing”. Occupational medicine. 17 februari 2015. https://academic.oup.com/occmed/article/65/2/97/1488760. Läst 10 juli 2023.
- ^ Welte, Lauren; Kelly, Luke A.; Kessler, Sarah E.; Lieberman, Daniel E.; D'Andrea, Susan E.; Lichtwark, Glen A. (2021-01-27). ”The extensibility of the plantar fascia influences the windlass mechanism during human running” (på engelska). Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences 288 (1943): sid. 20202095. doi:. ISSN 0962-8452. PMID 33468002. PMC: PMC7893268. https://royalsocietypublishing.org/doi/10.1098/rspb.2020.2095. Läst 10 juli 2023.
- ^ [a b] Latt, L. Daniel; Jaffe, David Eric; Tang, Yunting; Taljanovic, Mihra S. (2020-01-01). ”Evaluation and Treatment of Chronic Plantar Fasciitis” (på engelska). Foot & Ankle Orthopaedics 5 (1): sid. 247301141989676. doi:. ISSN 2473-0114. PMID 35097359. PMC: PMC8564931. http://journals.sagepub.com/doi/10.1177/2473011419896763. Läst 12 juli 2023.