Rokokopadda
| Rokokopadda Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Groddjur Amphibia |
| Ordning | Stjärtlösa groddjur Anura |
| Familj | Äkta paddor Bufonidae |
| Släkte | Rhinella |
| Art | Rokokopadda R. schneideri |
| Vetenskapligt namn | |
| § Rhinella schneideri | |
| Auktor | Werner, 1894 |
| Synonymer | |
|
Bufo paracnemis Lutz, 1925[2][3][4] Bufo marinus Lutz, 1925[3] Chaunus schneideri (Werner, 1894)[3] Bufo schneideri Werner, 1894[2][3][5][4] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Rokokopadda (Rhinella schneideri eller Bufo schneideri) är en padda från mellersta Sydamerika som tillhör släktet Rhinella och familjen äkta paddor.[6][7]
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Rokokopaddan är en rund, storvuxen padda; honorna kan bli upp till 25 cm långa, hanarna 18 cm. Benen är korta, och även bakbenen är smala. Den har mycket litet simhud på bakfötterna, och ingen alls på framfötterna. På ovansidan är den vårtiga huden gulaktig till brunaktig, med mörkbruna fläckar eller tvärstrimmor mitt på ryggen. Sidorna har vita fläckar, som även kan förekomma sparsamt på ryggsidan. Ynglet har grå kropp med mörkare stjärt och genomskinliga fenor. Den största längden för ett fullbildat yngel ligger på omkring 2,5 cm.[8]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Paddan finns i norra Argentina, Bolivia, södra och östra Brasilien, Paraguay och Uruguay.[1]
Vanor
[redigera | redigera wikitext]Rokokopaddan lever i flera olika naturtyper, inklusive skog, även om den föredrar mer öppna områden, även samhällen. I bergen kan den gå upp till 2 000 m.[1] Den är nattlevande och vistas på land utom under parningen. Födan består bland annat av insekter, inte minst bin. Lektiden infaller mellan oktober och april, och äger rum i varjehanda stillastående vattensamlingar med litet vegetation, permanenta som tillfälliga. Honan kan lägga över 2 000 ägg i strängar på bottnen av vattensamlingarna.[8]
Predation
[redigera | redigera wikitext]Arten jagas framför allt av olika ormar. Som försvar kan paddan blåsa upp sig; den har också en avskräckande hudavsöndring, som innehåller giftet bufotoxin.[8]
Status
[redigera | redigera wikitext]Rokokopaddan är klassificerad som livskraftig ("LC") av IUCN, och populationen ökar. Den tenderar att förföljas av lokala biodlare på grund av att den gärna förtär bina, men det förhållandet förefaller inte utgöra något hot mot arten. Viss insamling för användning som husdjur förekommer, men inte heller denna har givit upphov till några farhågor.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Bufo schneideri IUCN (2004). Auktorer: Lucy Aquino et al. (engelska) Läst 2009-11-15
- ^ [a b] (1996) , database, NODC Taxonomic Code
- ^ [a b c d] Frost, Darrel R. (2009) , database. Amphibian Species of the World: an Online Reference v5.3
- ^ [a b] (2001) , website, Amphibian Species of the World: An online reference
- ^ (2004) , database, Amphibian Species of the World: an Online Reference
- ^ Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (26 oktober 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/rhinella+schneideri/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b c] Rachel Wagley, Harvard College (2008-05-14; uppdaterad 2009-03-31). ”Bufo schneideri” (på engelska). AmphibiaWeb, University of California. http://www.amphibiaweb.org/cgi-bin/amphib_query?query_src=aw_search_index&table=amphib&special=one_record&where-genus=Bufo&where-species=schneideri. Läst 9 november 2009.