Hoppa till innehållet

Suchoj Su-57

Från Wikipedia
Suchoj Su-57/PAK-FA/T-50
Сухой Су-57/ПАК-ФА/Т-50
Sukhoi Design Bureau, 054, Sukhoi Su-57 (49581303977).jpg
Suchoj Su-57.
Beskrivning
TypEnhetsflygplan med viss smygförmåga
Besättning1
Första flygning29 januari 2010
I aktiv tjänst2020-12-26[1]
VersionerSu-57, Su-57E[2], Su-57M[3], Suchoj/HAL FGFA
UrsprungRyssland Ryssland
TillverkareSuchoj
Antal tillverkade22 st (januari 2024)[4]
(+10 testflygplan)[5]
Data
Längd22 meter
Spännvidd14,2 meter
Höjd6,05 meter
Vingyta78,8 m²
Tomvikt18 500 kg
Max. startvikt37 000 kg
Max. bränslevikt10 300 kg
Motor(er)2x Saturn AL-41F1 dubbelströms jetmotorer med EBK
Dragkraft2x 88 kN
EBK: 2x 142 kN
Nöd: 2x 147 kN
Prestanda
Max. hastighet2 600 km/h
Transporträckvidd5 500 km
Max. flyghöjd20 000 meter
Stigförmåga350 m/s
Dragkraft/vikt:1,4
Vingbelastning330 kg/m² (normal)
470 kg/m² (max)
Beväpning & bestyckning
Upphängnings-
punkter
6 externa och 4-6 i 2 interna vapenrum[6]
RobotarR-73 Archer
R-77m Adder
Elektronik
RadarN050(?)BRLS AFAR/AESA radar
Ritning

Ritning av en Suchoj Su-57.

Suchoj Su-57,[7] också kallad Suchoj T-50 eller Suchoj PAK-FA, (ryska: Сухой Су-57/Сухой Т-50/Сухой ПАК-ФА, Перспективный авиационный комплекс фронтовой авиации; translitteration: Perspektivnyj aviatsionnyj kompleks frontovoj aviatsii, ungefär avancerat taktiskt frontjaktplan; NATO-rapporteringsnamnː Felon, ung. engelsk betydelse "grov förbrytare") är ett ryskt femte generationens stridsflygplan som ska ersätta ryska flygvapnets Mikojan-Gurevitj MiG-29- och Suchoj Su-27-serier. Flygplanet ska vara jämförbart med amerikanska motsvarigheten Lockheed Martin F-22 Raptor.[källa behövs]

Projekt 701/T-50/PAK-FA påbörjades i slutet på 1990-talet och bygger delvis på teknik som testats med experimentflygplan som Su-47 Berkut, Su-37, MiG-29OVT och MiG-1.44. Projektet drivs av ett konsortium av företag under ledning av Suchoj OKB.

Ett närstående projekt inleddes tillsammans med Indien för att ta fram ett femte generations stridsflyg åt det indiska flygvapnet och möjligtvis även det ryska; utvecklingskostnaderna skulle delas mellan de två nationerna. Hur mycket som skiljde det rysk-indiska projektet från PAK-FA är okänt men det tyder på att det skulle vara jämförbart med det amerikanska F-35 som används av flertalet NATO-anslutna flygvapen.[8][9][10]

I april 2018 meddelade Indien att man drog sig ur projektet. Anledningen var bland annat kostnader och tveksamma avtal med Ryssland när det gällde teknikutbyte mellan länderna.[11]

24 december 2009 genomfördes de första testerna av planets motorer med taxning på en landningsbana. Planet lyfte 29 januari 2010 från KnAAPO:s högkvarter i Komsomolsk-na-Amure. Premiärflygningen tog cirka 40 minuter.[12][13]

Olyckor och tillbud

[redigera | redigera wikitext]

Den 10 juni 2014 skadades den femte prototypen T-50-5 allvarligt av en motorbrand efter landning men piloten lyckades komma undan oskadd. Flygplanet skrevs sedan av. Delar återanvändes till den sjätte testprottoypen med inledande beteckning T50-6-1 som ändrades till T-50-5R.[14]

Den 24 december 2019, dagar innan den ryska militären förväntade sig att ta emot sin första serieproducerade Su-57, kraschade flygplanet under flygtester inte långt från flygfältet. Piloten sköt ut sig och överlevde. Enligt ryska medier exploderade flygplanet vid kollisionen med marken. Ryska utredare fann fel på flygplanets bakdel som försvårade pilotens möjlighet att kontrollera flygplanet. Olyckan var ett stort bakslag för projektet som redan pågått i över 40 år. Kort efter kraschen sade Suchojs VD Igor Ozar upp sig ifrån sin tjänst. [15][16]

Tillverkning/produktion

[redigera | redigera wikitext]

Tillverkningskostnaden planerades år 2019 till 40-45 miljoner USD per flygplan, vilket är avsevärt lägre än för de amerikanska motsvarigheterna F-22 och F-35.[17] Enligt en rapport från Eurasian Times år 2023 är 139 miljoner dollar per plan troligare, trots flera försök att kapa kostnader.[18]

Den tvåsitsiga exportversionen Su-57E kommer troligen kosta kring 100 miljoner dollar.[19][20]

Beställningar/leveranser

[redigera | redigera wikitext]

Ryssland skulle först beställa 60 flygplan redan 2016,[21] detta kom dock att försenas och minskas på grund av tekniska och ekonomiska bekymmer under utvecklingens gång. I juli 2018 meddelade Ryssland att en mindre serie på cirka tolv flygplan köptes och att ingen massproduktion av Su-57 planerades för tillfället.[22]

Indien var en samarbetspartner i projektet och hade planer på att köpa runt 200 plan. I april 2018 avbröt dock Indien samarbetet.[23][24]

I maj 2019 offentliggjorde Rysslands president Vladimir Putin att beställningen på Su-57 plan hade utökats från 16 till 76 plan, med 2028 som oförändrat leveransdatum.[25][26] Det första serietillverkade planet togs i bruk i december 2020.[27]

Jämförbara flygplan

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Russian Air Force receives long-awaited Su-57 fighter jet”. Defence Blog. 26 december 2020. https://defence-blog.com/russian-air-force-receives-long-awaited-su-57-fighter-jet/. Läst 7 januari 2021. 
  2. ^ https://www.military.africa/2022/08/russia-details-su-57e-felon-export-version-with-new-engine-and-weapons
  3. ^ https://tass.com/defense/1323823
  4. ^ https://bmpd-livejournal-com.translate.goog/4635723.html?_x_tr_sl=auto&_x_tr_tl=en&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=wapp
  5. ^ http://su57.mariwoj.pl/su57-index.html
  6. ^ https://en.defence-ua.com/weapon_and_tech/russia_used_its_newest_su_57_stealth_fighter_to_bombard_ukraine_with_aging_soviet_era_kh_59_missiles-2597.html
  7. ^ ”Russia’s 5th-generation fighter jet named as Su-57” (på ryska). TASS. http://tass.com/defense/960000. Läst 16 augusti 2017. 
  8. ^ ”F-35 The Best Choice for Finland”. Lockheed martin. https://www.lockheedmartin.com/f35/global-enterprise/finland.html. Läst 1 Oktober 2023. 
  9. ^ ”F-35 for the Netherlands”. Lockheed Martin. https://www.lockheedmartin.com/f35/global-enterprise/netherlands.html. Läst 1 Oktober 2023. 
  10. ^ ”A Legacy of Innovation”. Lockheed Martin. https://www.lockheedmartin.com/f35/global-enterprise/united-kingdom.html. Läst 1 Oktober 2023. 
  11. ^ Gady, Franz-Stefan. ”India Pulls out of Joint Stealth Fighter Project With Russia” (på amerikansk engelska). thediplomat.com. https://thediplomat.com/2018/04/india-pulls-out-of-joint-stealth-fighter-project-with-russia/. Läst 12 januari 2022. 
  12. ^ Р. И. А. Новости (29 januari 2010). ”Российский истребитель пятого поколения совершает первый полет” (på ryska). РИА Новости. https://ria.ru/20100129/206764954.html. 
  13. ^ ”Российский истребитель пятого поколения поднялся в воздух” (på ryska). Lenta.RU. https://lenta.ru/news/2010/01/29/fighter/. 
  14. ^ Gordon (2021), pp. 193–197
  15. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 26 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220626105917/https://www.sandboxx.us/blog/is-russias-su-57-the-worst-stealth-fighter-on-the-planet/. Läst 24 juni 2022. 
  16. ^ https://www-larazon-es.translate.goog/internacional/20220927/avlo22bvsjbxtjy3oekwducx6y.html?_x_tr_sl=sv&_x_tr_tl=en&_x_tr_hl=sv&_x_tr_pto=wapp
  17. ^ ”PAK FA / T-50 / Project 701”. www.globalsecurity.org. https://www.globalsecurity.org/military/world/russia/pak-fa-program.htm. 
  18. ^ https://www.autoevolution.com/news/here-are-three-hot-takes-on-the-sukhoi-su-57-one-might-surprise-you-218576.html
  19. ^ https://www.forbes.com/sites/sebastienroblin/2021/07/30/russian-two-seater-su-57-stealth-jet-is-aimed-at-exports-controlling-killer-drones/?sh=6543672c4653
  20. ^ https://www.globaldefensecorp.com/2021/09/29/russia-plans-to-sell-su-57e-to-myanmar-and-vietnam-at-100-million-apiece
  21. ^ http://en.rian.ru/russia/20100719/159864889.html
  22. ^ ”Russia Places Initial Production Order for Stealth Fighter” (på engelska). Aviation International News. https://www.ainonline.com/aviation-news/defense/2018-07-03/russia-places-initial-production-order-stealth-fighter#. Läst 16 augusti 2018. 
  23. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160122091809/http://in.reuters.com/article/idINIndia-46877820100312?sp=true. Läst 7 augusti 2010. 
  24. ^ Diplomat, Franz-Stefan Gady, The. ”India Pulls out of Joint Stealth Fighter Project With Russia” (på amerikansk engelska). The Diplomat. https://thediplomat.com/2018/04/india-pulls-out-of-joint-stealth-fighter-project-with-russia/. Läst 17 augusti 2018. 
  25. ^ Pickrell, Ryan. ”Putin orders 76 new Su-57 stealth fighters in a desperate attempt to rival the US” (på amerikansk engelska). Business Insider. https://www.businessinsider.com/putin-orders-76-new-su-57-stealth-fighters-2019-5. Läst 26 juni 2021. 
  26. ^ Gady, Franz-Stefan. ”Senior Russian Official Confirms Order for 76 Su-57 Fighter Jets” (på amerikansk engelska). thediplomat.com. https://thediplomat.com/2019/06/senior-russian-official-confirms-order-for-76-su-57-fighter-jets/. Läst 26 juni 2021. 
  27. ^ Makichuk, Dave (26 december 2020). ”Russia nets a special Su-57 fighter jet for Christmas” (på amerikansk engelska). Asia Times. https://asiatimes.com/2020/12/russia-nets-a-special-su-57-fighter-jet-for-christmas/. Läst 26 juni 2021. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]