Personer i Sverige födda i Turkiet

Personer i Sverige födda i Turkiet
	Turkiet · Sverige
Antal sammanlagt
	77 278 (31 december 2017); varav 48 299 födda i Turkiet och 28 979 födda i Sverige men med båda föräldrarna födda i Turkiet.
Regioner med betydande antal
	De 5 kommuner med flest antal personer födda i Turkiet; (31 december 2016)
Språk
	svenska · turkiska · kurdiska

Till personer i Sverige födda i Turkiet räknas personer som är folkbokförda i Sverige och som har sitt ursprung i Turkiet. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 2017 i Sverige sammanlagt cirka 48 300 personer födda i Turkiet.^[1] 2019 bodde det i Sverige sammanlagt 104 854 personer som antingen själva var födda i Turkiet eller hade minst en förälder som var det.

Historik

Kurder, assyrier/syrianer, armenier och andra etniska grupper från Turkiet har också inkluderats i statistiken, även om de inte är etniska turkar, eftersom Migrationsverket och Statistiska Centralbyrån registrerar personer efter det egna eller föräldrarnas födelseland och inte etnicitet.^[1]^[3] Uppgifterna från 1900 avser i första hand ett fåtal grekiska invandrare från en del av dåvarande Osmanska riket, ön Kalymnos, som numera ingår i Grekland.^[4]

Etniska turkar har kommit till Sverige även från Bulgarien, Nordmakedonien, Kosovo och Nordcypern.

Historisk utveckling

Födda i Turkiet

Personer i Sverige födda i Turkiet 1900–2022^[5]^[6]^[7]

År			Folkmängd
1900			15
1930			22
1950			87
1960			202
1970			3 768
1980			14 357
1990			25 528
2000			31 894
2001			32 453
2002			33 094
2003			34 083
2004			34 965
2005			35 853
2006			37 107
2007			38 158
2008			39 230
2009			40 766
2010			42 527
2011			43 909
2012			45 085
2013			45 676
2014			46 146
2015			46 373
2016			47 060
2017			48 299
2018			49 948
2019			51 689
2020			52 628
2021			54 004
2022			55 954
Anm.: Befolkning den 31 december respektive år förutom åren 1960 och 1970 som avser förhållandet den 1 november och år 1980 som avser förhållandet den 15 september.

Se även

Referenser

Noter

^ [a b c] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 25 mars 2018.
^ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 20 mars 2017.
^ Krönika: Invandrare och brott Brottsförebyggande rådet mars 2004
^ ”Rotemansarkivet”. Stockholms stad. http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx. Läst 3 juni 2017.
^ ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 25 mars 2018.
^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 25 mars 2018.
^ ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021.

Biografi

Laczko, Frank; Stacher, Irene; Klekowski von Koppenfels, Amanda (2002), New challenges for Migration Policy in Central and Eastern Europe, Cambridge University Press, ISBN 906704153X .

Vidare läsning

Abadan-Unat N. (2004) Disputed models of integration: Multiculturalism, Institutionalization of religion, political participation presented in “Conference integration of immigrants from Turkey in Belgium, France, Denmark and Sweden” 2004 Bosphorus University Istanbul.
Akpınar, Aylin (2004). Integration of immigrants from Turkey in Sweden: The case of women presented in “Conference integration of immigrants from Turkey in Belgium, France, Denmark and Sweden” 2004 Bosphorus University Istanbul.
Aksoy, A. and Robins, K. (2002) “Banal Transnationalism: The Difference that Television Makes.” ESRC Transnational Communities Programme. Oxford: WPTC-02-08.
Appadurai, A. (1996) Modernity at Large: Cultural Dimensions of Globalization . Minneapolis and London: University of Minnesota Press
Bibark, Mutlu (2005) Uluslararası Türk-Etnik Yerel Medyası ve Adiyet Tasarımlarının inşaasında rolü / Trans-national Turkish Ethnic Media and its role in construction of identity design. From Yurtdışındaki Türk Medyası Sempozyumu: Bildiriler / Proceedings from conference on Turkish Media Abroad (ed.) Abdülrezzak Altun.Ankara University Faculty of Communication.
Cohen, R. (1997) ‘Global diasporas: an introduction’. London: UCL Press.
Georgiou, M and Silverstone, R. (2005) “Editorial Introduction: Media and ethnic minorities in Europe” Journal of Ethnic and Migration Studies Vol. 31, No. 3, May 2005, pp 433–441. Routledge. Taylor & Francis group. London
Paine, S. (1974) Exporting workers: the Turkish case, Cambridge: Cambridge University Press
Theolin, Sture (2000) The Swedish palace in Istanbul: A thousand years of cooperation between Turkey and Sweden, Yapı Kredi yayıncılık AS. Istanbul, Turkey.
Westin, Charles (2003) “Young People of Migrant Origin in Sweden” in Migration and Labour in Europe. Views from Turkey and Sweden. Emrehan Zeybekoğlu and Bo Johansson (eds.), (Istanbul: MURCIR & NIWL, 2003)

Externa länkar

[FödlandUrspland-1] [a b c] ”Befolkning efter födelseland och ursprungsland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkning-efter-fodelseland-och-ursprungsland/. Läst 25 mars 2018.

[2] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2016” (XLS). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/contentassets/3efa242002d943e8bd57debe22cdad82/be0101-utrikes-fodda-kom-fland-2016.xlsx. Läst 20 mars 2017.

[3] Krönika: Invandrare och brott Brottsförebyggande rådet mars 2004

[4] ”Rotemansarkivet”. Stockholms stad. http://digitalastadsarkivet.stockholm.se/Rotemannen2012/Search.aspx. Läst 3 juni 2017.

[5] ”Utrikes födda i riket efter födelseland, ålder och kön. År 2000 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/FodelselandArK. Läst 25 mars 2018.

[6] ”Folkmängd efter födelseland 1900–2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 mars 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland/. Läst 25 mars 2018.

[7] ”Folkmängd efter födelseland 1900–2020” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2021. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/folkmangd-efter-fodelseland-19002020/. Läst 28 februari 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]