Hoppa till innehållet

Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Kristina Alexanderson (lärare)

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Den följande diskussionen är ett arkiverat förslag om att radera nedanstående artikel. Var god modifiera inte diskussionen. Senare kommentarer i ärendet bör göras på artikelns diskussionssida. Inga fler redigeringar bör göras nedan.

Resultatet av diskussionen blev radera. /NH 11 november 2012 kl. 10.32 (CET)[svara]

Kristina Alexanderson

[redigera | redigera wikitext]

Kristina Alexanderson (lärare) (disk • historik • logg) Artikeln snabbraderades efter hastig diskussion mellan IP-nummer där en enda IP skrev alla de inlägg som bestred relevans, medn de som ansåg att relevans var påvisad helt enkelt ignorerades. Diskussionen tilläts som jag ser det inte att slutföras. De källor och den relevans som påvisas i artikeln nedvärderades på ett sätt som jag själv har invändningar mot, så jag ser gärna att relevansen prövas här. T.ex. anser jag att konstutställningar numera lika gärna kan ske online, som IRL. Uppmärksamhet i internationell, etablerad press väger tungt. Att vara främsta företrädare för en tung instans som Creative Commons innebär att det finns ett allmänintresse för personen, utöver den ställning hon har som chef för den nationellt mycket uppmärksammade Webbstjärnan. //Idunius 4 november 2012 kl. 23.32 (CET)[svara]

Radera
Behåll
Neutral
  • Prematureburial (disk) 5 november 2012 kl. 18.27 (CET) Vi raderade artikeln om David Shankbone för några månader sedan. Då var jag (och många andra) för behåll och tycker att det här är någonting åt det hållet men inte riktigt. Om superkändisskap inom wikinördkretsar inte räcker vet jag ärligt talat inte hur vi ska göra här.[svara]
Infoga
Diskussion

Idunius anmälan ovan innehåller ett par felaktigheter. För det första är hon inte "främsta företrädare" för "tunga instansen" Creative Commons Sweden, hon är en av tre ideellt arbetande i en ärligt talat (utanför wikinördkretsar) ganska okänd förening och har rollen som skolombudsman. Det vill säga, hon informerar på skolor på sin fritid. För det andra är hon inte "chef" för webbstjärnan. Som en av ett tiotal anställda på Stiftelsen för Internetstruktur är hon projektledare för tävlingen sedan ett år tillbaka. Luttrad (disk) 5 november 2012 kl. 00.23 (CET)[svara]

Nej, jag kan inte se att hon bör uppmärksammas med en artikel här. Hon gör sitt jobb, och det gör hon säkert bra och verkar mycket engagerad i arbetet med att sprida förståelsen för internet och webbarbete i skolan. Men ingen av de anförda meriterna skapar relevans, varken enskilt eller om man ser till helheten: Utbildning, examen, professionellet arbete och privat engagemang? Nej. Det faktum att det till en del handlar om internet och WP näraliggande ämnen höjer inte relevansen. Engagerad i Creative Commons-arbetet? Nej. Webbstjärnan? Nej (f ö mycket tveksamt att den har en egen artikel här). Finalist till Guldäpplet. Nej, och hon vann inte. Fotografin? Säkert riktigt bra och intressant, men har knappast nått en sådan position att det räcker. Janders (disk) 5 november 2012 kl. 08.56 (CET)[svara]
För det första så är hon främsta företrädare för Creative Commons,om än de är tre som delar på arbetet. Ditt påstående om att CC är okänt tanför wikinördkretsar visar på att du inte jobbar i skolan (som ju omfattar en mycket stor del av svenska befolkningen) där CC är en stor, och för varje dag större, instans. Det är felaktigt att hon informerar på skolor "på sin fritid", hon är chef för Internet i skolan vilket du kan se t.ex. här och kan genomföra föreläsningar, även om CC, i denna kapacitet. Jag kan inte låta bli att undra om man skulle ha låtit lika nedlåtande om det inte hade rört sig om skola utan kring verksamhet som är huvudsakligen manlig? Vidare finns det, liksom vi kan se ovan, fördomar kring vilken konst som ska anses vara fin, och vilken som inte är det. Att använda nätet som verktyg är tydligen inte lika fint som att publicera sina foton på papper. I och med att detta är en etablerad åsikt menar jag att artiklar i flera stora, internationella tidningar är ÄNNU större bevis för att det Alexanderson åstadkommit (innan hon "laddar upp bilderna på flickr" så vill jag påpeka att hon börjar med att skapa dem!) är exceptionellt och av allmänt intresse. Att hon skrivit två verk som finns på många bibliotek kan ses som ett faktum som ger extra relevans. Sammanlagt är allmänintresset av att behålla artikeln klart större än intresset av att radera den. Jag kan tilläga att användarnamnet på artikelskaparen tydligt ger vid handen att artikelämnet inte är den som skapat artikeln. MVH//Idunius 5 november 2012 kl. 09.16 (CET)[svara]
Jag förstår inte varför "det digitala" - t ex aktiviteter inom internet, CC och fotoutställningar på nätet - skulle vara mer relevansgrundande än motsvarande i analoga sammanhang. En person som var verksam med liknade frågor i analog värld skulle aldrig komma att ses som relevant enligt den praxis som vi har här. Mén visst kan man fundera över om "allmänintresset av att behålla artikeln klart större än intresset av att radera den". Dock - är det verkligen så att man bör/kan betrakta hennes verksamhet som "exceptionell"? Är det inte att ta i? Om det stämmer finns det verkligen anledning att påvisa det i artikeln. För det framgår verkligen inte nu, oavsett vilken vikt man tillmäter CC, arbetet med att sprida kunskap om webben och nätet i skolan, och digital spridning av fotokonst. Janders (disk) 5 november 2012 kl. 09.46 (CET)[svara]
Jag skriver inte att det digitala per se bör vara mer relevansgrundande - utan lika relevansgrundande. Då det dock förts fram åsikter som visar på att det finns fördomar mot det digitala (Om en svensk fotograf hållit en utställning IRL som omskrivits i The Sun, Daily Mail och Aftonbladet, vilka är de källor som nu återfinns i artikel tror jag inte att relevansen ifrågasatts), fördomar som inte bara finns här på Wp, hävdar jag att en fotograf som bara ställer ut online måste ha gjort något exceptionellt för att uppmärksammas på det viset. Blev jag tydligare nu? Och jag menar att vi har flera artiklar om chefer inom näringsliv som inte på något vis är allmänt kända på det sätt som Alexanderson är, men att vi möjligen har en mer nedvärderande inställning till den verksamhet som hon befinner sig i, vilket kan vara ett resultat av att relevanskriterierna arbetats fram i en patriarkal struktur. MVH//Idunius 5 november 2012 kl. 09.58 (CET)[svara]
Ska vi parkera anställningen först? På .se:s egen webplats presenteras hon om projektledare och inget annat [1]. Hon är inte en av cheferna vilket framgår av organisationschemat för stiftelsen. [2]. Min slutsats då är att hon inte kvalar in som myndighetsperson eller näringslivsperson. OK? Tycker någon något annat? Isåfall varför?
Ska vi ta engagemanget i Creative Commons Sweden sen? Det är en liten förening som bygger på ideellt arbete. Det är en fritidsaktivitet. Hon är skolombudsman enligt hemsidan vilket jag tolkar som att hon informerar om licenser och rättighetsfrågor på sin fritid. Jag ser inte det som en tung merit. Även om jag underskattar kännedomen om Creative Commons i skolan så tycker jag inte det ändrar något i sak. Jag tycker inte heller att styrelseledamöterna i WMS ska ha egna artiklar av den anledningen för att ta ett exempel som inte är uppe på sffr.
Ska vi sen ta bilderna på storm troopers (som jag aldrig tidigare sett men som småbarnspappa - om än utan rymddräkt och strålpistol - verkligen tyckte var roliga/rörande/bra!) så har vi en del kriterier för konstnärer[3]. Hon är inte utbildad, hon lever inte av det utan det är en hobby, hon har aldrig fått några stipendier eller liknande, hon har aldrig ställt ut. Jag tycker verkligen inte att publicering på flickr passar in i de kriterierna som de ser ut nu. Den typ av uppmärksamhet som länkas i artikeln är snarare av karaktären "webfenomen" där välkända youtubeklipp skulle kunna vara samma kategori. Inte för att vara nedlåtande men så tolkar jag sättet vi sorterar vår information. Klart att hennes bilder i mina ögon har högre konstnärlig höjd än Skogsturken men hon har inte haft samma genomslag på långa vägar, även om det går att hitta omnämnanden.
Frågan om utgivningen av skrifter verkar redan vara avslutad och alla tyckler likadant utom ip-numret på diskussionssidan.
Så för mig, när jag väger samman alla information som lagts fram om denna person, är det uppenbart att det inte är någon som kvalar in i vår encyklopedi. Det är inte för att jag vill vara nedlåtande, det är för att jag försöker väga samman de fakta som presenterats och benchmarka mot våra kriterier och hur vi bedömt andra personer. Luttrad (disk) 5 november 2012 kl. 10.22 (CET)[svara]
Jag tycker inte skrifterna är en avslutad diskussion, de är på väg att bli standardverk inomskola och är av allmän intresse. För övrigt så påverkas inte hennes ställning som chef för Internet i skolan av att hon dessutom är projektledare för Webbstjärnan. Att hon har producerat minst två verk som var för sig är kulturhistoriskt intressanta framgår av att de omskrivits av etablerad internationell press, och enbart på detta kriterium lever hon alltså upp till relevanskriterierna som de står! För musiker står uttryckligen att man är relevant om "Exempelvis kan de ha tillägnats längre recensioner eller reportage i etablerad media" - vilket då borde gälla även för en fotograf, vilket ytterligare skulle förstärka relevansen. Dessutom är en person inom en organisation relevant " framför allt om de medverkat i samhällsdebatten i ett land" vilket Alexanderson gör. Sammanlagt, även om jag förstår att vissa kan mena att det ligger på gränsen, anser jag att det gynnar Wikipedia att ha en artikel om denna person. MVH//Idunius 5 november 2012 kl. 11.04 (CET)[svara]
Jag har nu också lagt in källor på att hennes bilder finns representerade i Tekniska museets bildbank. MVH//Idunius 5 november 2012 kl. 12.18 (CET)[svara]
Även om hon är någon form av mellanchef på stiftelsen (vilket motsägs av att hon inte är med på organisationsschemat där stifelsens chefer är angivna) så är det fortfarande en väldigt låg nivå på myndighetsutövandet/företagandet. Att skrifterna som stiftelsen gett ut som hon ansvarat för är på väg att bli standardverk skulle jag gärna se en källa på till att börja med. Och även om hon ansvarar för utgivningen så är det ändå i egenskap av anställd informatör, OK? Jag tycker inte heller att jämförelsen med musiker håller. Ett annat kriterium för musiker är att man ska ha skivkontrakt. Alexandersson har aldrig ens ställt ut sina bilder. Ska man nu av någon anledning strunta i kriterierna för konstnärer och leta analog vägledning från andra kriterier så är väl hon som en bloggare (som också kan uppmärksammas i två, tre artiklar) eller ett demoband. Det är företeelser som vi normalt inte heller tycker är relevanta. Jag vet inte heller hur wikipedia gynnas av att ha med personer som inte är relevanta? Det är ju i strid med en av våra grundpelare. Jag tycker tvärtom att det är problematiskt om personer som inte uppfyller våra relevanskriterier skriver om sig själva, oavsett det är i självmarknadsföringssyfte eller bara för att det är kul. Luttrad (disk) 5 november 2012 kl. 12.19 (CET)[svara]
Man behöver inte leva upp till samtliga kriterier, utan till ett. Att bli omskriven i internationell press är ovanligare för en fotograf än för en musiker, och artiklarna borde därför väga tyngre. Eller hur? Alexanderson har ställt ut sina bilder oftare och friare än de flesta - det är just hennes ideologi. Alltså struntar vi inte alls i kriterierna, tvärtom uppfyller hon ju kriterierna! Har du sett länken ovan till Tekniska? Och igen - det är uppenbart att artikelförfattaren inte är Alexanderson. Vad hävdar du detta på? Men som sagt, det är tydligt utifrån uppmärksamhet i etablerad press, samt representation av hennes bilder att hon är relevant. MVH//Idunius 5 november 2012 kl. 12.25 (CET)[svara]
Jag har lite svårt för uppmärksamhetsargumentet i relevansdiskussionerna. Uppmärksamhet är i sig mycket sällan en grund för relevans. Den kan vara det ibland och i vissa sammanhang, men knappast när det personer och företeelser med positioner eller verksamhet som liknar detta falll. Uppmärksamheten styrs av mediernas värderingar - inte WP:s. Däremot kan uppmärksamhet verifiera eller påvisa relevans. Men det förutsätter att uppmärksamheten är av sådan art att den indikterar att ämnet skulle vara relevant även utan den mediala uppmärksamheten. Janders (disk) 5 november 2012 kl. 12.51 (CET) Eftersignerad av mig själv[svara]
Jag förstår hur du menar, men jag menar att det blir ett cirkelargument. Än så länge finns det dessutom som relevanskriterium, ska det bort så kanske vi borde ta det som en diskussion där? Med de sista källorna anser jag att hon i nuläget klart lever upp till existerande relevanskriterier. MVH//Idunius 5 november 2012 kl. 12.45 (CET)[svara]
Jag har försökt göra min ståndpunkt tydlig ovan, men då Luttrad inte svarat på mina frågor ovan vill jag avslutningsvis försöka sammanfatta. För det första är Alexanderson, inom sitt område, ett framträdande namn inom samhällsdebatten vilket framgår av källor och visar att hon lever upp till ett relevanskriterium. För det andra är hon omskriven i längre artiklar i både nationell och internationell, etablerad media, vilket visar att hon lever upp till ytterligare ett relevanskriterium. Alexanderson har valt att ställa ut sina verk online, där hon är vida spridd vilket källor visar. Hon är också representerad i ett nationellt museums bildbank, vilket det finns källor på, vilket betyder att hon lever upp till ytterligare ett relevanskriterium. Och detta även utan att ta hänsyn till bloggar, författarskap och annat. Som jag ser det är relevansen därmed uppenbar, och jag förstår inte hur man kan se den som så icke-existerande att man inte ens ser det som ett gränsfall där det ändå gynnar Wikipedia att artikeln finns? Tyvärr ger "som Luttrad" ingen ledtråd heller till hur man ser det här eftersom hen inte tydligt svarat på detta. Påståendet att det är en fåfängeartikel har man inte lagt fram något som helst stöd för, utan envist hävdat trots att jag påtalat att det är enkelt att bevisa motsatsen. Tre relevanskriterier borde väl räcka för att vi ska välja att behålla? MVH//Idunius 5 november 2012 kl. 14.08 (CET)[svara]
Först en fråga: Vad är tekniska museets bildbank? Har aldrig hört talas om och hittar ingen beskrivning på museets hemsida. Söker man på tekniskamuseet.se så får man ingen träff på Kristina Alexandersson i alla fall[4] och inget i sökmotorn för samlingarna heller[5]. Hur hamnar man i den bildbanken och på vilket sätt påvisar det relevans? Jag tycker exempelvis inte att alla fotografer som finns med i Stockholmskällan (som är en mer känd bildbank) blir relevanta av det? Om hennes bild ska betraktas som ett museiföremål på grund av att du hittar den på webben (är det så du menar?) frågar jag mig hur många skapare av museiföremål det finns i världen? Det kan inte finnas en automatik där. Hade hon ställts ut i en separatutställning på tekniska eller annat etablerat museum eller galleri hade det kanske varit något annat förstås.
Sen, om man går vidare i din sammanfattning; i min bok har du inte alls påvisat att hon är etablerad i samhällsdebatten (vad nu det är), inte så att jag förstår i alla fall. Jag förstår fortfarande läget som att hon sedan ungefär ett år är anställd informatör och tjänsteman på en stiftelse, en tjänst utan större tyngde och inga synliga spår av att ha medverkat i debatter. Menar du att hon intevjuats av Internetworld, eller vad menar du med debattörrollen? Vad har jag missat?
Vidare: Att hennes bilder är omskrivna i totalt tre länkade artiklar i två brittiska och en svensk tabloid gör henne inte till en erkänd konstnär. Jag förstår verkligen inte varför det skulle göra det. Men det ser vi tydligen också olika på.
Slutligen: Varför vet du att det inte är en självartikel? Vem annan har koll på alla examensår och tidigare anställningar? Var på nätet eller annorstädes finns hennes detaljerade CV att ta del av? Källbelägg gärna såna uppgifter i artikeln i så fall för det finns inte nu. Nu tycker jag inte att fåfängeartiklar är en automatisk diskvalificering men jag förstår inte din tvärsäkra slutsats att det INTE är artikelsubjektet som skrivit om sig själv. Ett typiskt enfrågekonto vars användarnamn skulle kunna användas som en sammanfattning av artikelsubjektets egenskaper som vi känner till... Ja, mina tankar går onekligen i den riktningen.
Jag svarar nu eftersom du efterlyste svar ovan, annars känner jag att mina resonemang gått i cirkel nu både en och två gånger och överlåter gärna till andra att tycka till. Jag tycker såklart att min argumentation är glasklar och att du inte bemött den så jag är inte förvånad över svaren med referensen "som Luttrad". Men om fler kan artikulera vad de tycker så vore det jättebra. Luttrad (disk) 5 november 2012 kl. 14.42 (CET)[svara]
Det är uppenbarligen inte lönt att diskutera sakfrågan vidare utan vi får vara överens om att inte vara överens. Din tes om självskriven artikel, när artikelskaparens nick för alla som har något att göra med svensk skola idag hör till de mest välkända inom hela skolvärlden visar dock på att detta är ett ämne som kanske kan vara svårt att bedöma pga det är helt obekant som ämnesområde? . MVH//Idunius 5 november 2012 kl. 18.43 (CET)[svara]
Betr bildarkiv och bildbanker är det många museer som har sådana. Syftet är att man vill kunna exemplifiera eller illustrera en företeelse eller ett föremål och det helt utan värdering. Det är alltså ingen hallstämpel. F ö är det ju i det här fallet inte ens ett konstmuseum som hyser bilderna i fråga. 81.224.255.180 5 november 2012 kl. 14.49 (CET)[svara]
I Wp:relevanskriterier står att konstverk är relevanta om de "är konst- och/eller kulturhistoriskt välbekant." (vilket uppmärksamheten bevisar) Är särskilt belysande för en viss konsthistorisk/stilistisk epok eller riktning." (tex digital konst) eller "av andra skäl än ovan givits stor uppmärksamhet i etablerade massmedier och dylikt". Alla dessa kriterier är uppfyllda, varför jag inte kan se att artikeln inte skulle vara relevant!Idunius (diskussion) 5 november 2012 kl. 23.25‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Jag tycker du läser relevanskriterierna lite väl kreativt. 1) Konst- eller kulturhistoriskt välbekant konst definieras inte med att ha fått en kortis i kvällstidningar. 2) Vem tycker att hon är särskilt belysande för digital konst i vår tid? Är det din egen analys eller har någon pekat ut henne och hennes konstnärsskap? (jag svarar på frågan: Nej). 3) Att en gång ha varit med i Aftonbladet och två brittiska tabloider med korta artiklar är inte "Stor uppmärksamhet". Jag tycker inte ens det är 15 minutes of fame för hon är eller har inte varit famous. Hon är inte nära att uppfylla något av de tre kriterierna. Luttrad (disk) 6 november 2012 kl. 01.57 (CET)[svara]
Och jag tycker att du är mkt tendentiös i dina beskrivningar. En kortis är alltså ditt sätt att beskriva en artikel, därtill rikt illustrerad? "kvällstidningar" är här det begrepp du använder för att beskriva Storbritanniens näst största dagstidning och en kvällstidning som tillhör de tio största i världen? Och jag vill mena att detta är stor uppmärksamhet, visa på någon annan fotokonstnär som endast finns representerad med icke-kommersiell onlinekonst som fått detsamma? Alla tre kriterierna är alltså uppfyllda. MVH//Idunius 6 november 2012 kl. 11.55 (CET)[svara]
Haha, vi kan hålla på i en vecka. Har du noterat att alla andra tröttnat för länge sen, bara du och jag som skriver? I alla fall: Ja det är "kortisar". Jag Sun-artikeln har 231 ord (inklusive bildtexterna), Aftonbladet 188 ord. Lite mindre än en halv A4. Och nej, hon porträtteras inte som någon tungviktare i konstvärlden. Ena tidningen kallar henne "amatörkonstnär", den andra "star warsfantast" och den tredje "amatörfotograf". Inget som indikerar sådan tyngd i konstvärlden att hon är relevant. Finns det någon någonstans som kan verifierats ha kallat henne "etablerad konstnär" åtminstone? Det är skillnad på att få många klick och att vara encyklopediskt relevant. Alla tre tidningarna rapporterar för övrigt dagligen om kuriosa från internet. Luttrad (disk) 6 november 2012 kl. 15.29 (CET)[svara]

Det är tveksamt om Kristina Alexanderson ska ha en egen Wikipediaartikel. Om hennes meriter anses fylla kraven för en egen artikel finns det mängder av andra personer som har minst lika stor rätt till att föräras med en artikel på Wikipedia. Vi måste komma ihåg att Alexanderson är ”känd” inom en mycket snäv krets, nämligen lärare med ett stort it-intresse. Men även inom denna snäva krets finns det en hel rad personer som är lika, eller mer, kända: • Professor Mikael Alexandersson • Professor Thomas Kroksmark • Professor Roger Säljö • Professor Per Jönsson • Docent Jonas Linderoth • IT-samordnaren Jan Svärdhagen • Läraren Anne-Marie Körling • Läraren Christina Löfving • Chefredaktören Peter Becker • Läraren Åsa Kronkvist • Läraren Marie Andersson

Listan kan göras längre, men poängen är densamma. IT-debattören Stig-Roland Rask har exempelvis varit mycket känd i it- och lärandekretsar i minst 15-20 år, varit aktiv debattör och föreläser fortfarande runt om i landet. Han har till skillnad från Alexanderson har gett ut åtminstone fyra böcker om IT (och delvis om källkritik) i sitt eget namn, på förlag, och inte i rollen som anställd (jfr. .SE-skriften Källkritik på internet som Alexanderson har skrivit). Rask har dessutom i många år varit en frontfigur för KK-Stiftelsen, som jobbat mycket med internet gentemot skolor, forskning kring it och lärande osv. Han har också författat en mycket spridd skrift om internet, källkritik och lärande, utgiven av KK-Stiftelsen. Den heter "Med eller utan filter?" och har laddats ner över 100.000 gånger. Hans meriter överstiger alltså vida Alexandersons.

Och om man dessutom snävar in kretsen ytterligare och tittar på Källkritik-aspekten, som lyfts fram när det gäller Alexanderson: En betydligt tyngre person i det sammanhanget är Torsten Thurén, som skrivit flera böcker om källkritik. Hans böcker har under minst 20 år varit standardverk och använts i lärarutbildningar, historiker-utbildningar och journalistutbildningar över hela landet. Där kan man tala om en auktoritet på området. Han har dessutom författat en stor och omfattande skrift om källkritik och Internet – mer än dubbelt så stor i omfång som .SE:s skrift som Alexanderson skrivit. (Källkritik för internet, MSB 2000). Denna skrift har spridits i vida kretsar under 12 års tid.

Ingen av dessa personer har för närvarande en egen Wikipediaartikel – och det med rätta. Vi måste komma ihåg att alla dessa namn är kändisar inom en mycket begränsad sfär: lärare med stort intresse för it-frågor. Det är inte rimligt att varenda profil i denna lilla trevliga grupp ska ha en egen Wikipediaartikel.

Det finns också flera andra saker som motsäger Idunius argument för att ha Alexanderson med: - Antalet Google-träffar är inte relevant. En av orsakerna till alla dessa träffar är bland annat att det finns flera personer med samma namn. En annan orsak är att Alexanderson själv varit mycket flitig med att publicera sig på nätet. Självklart genererar det många träffar, en process som upphovspersonen själv har satt igång (en del skulle kalla detta för att man spammar nätet med sina egna alster). Det känns för övrigt lite märkligt att hänvisa till antalet Google-träffar när det faktiskt gäller en person som utnämnts (av vem??) till expert på källkritik… Vart tog källkritiken vägen?? - CreativeCommons är inte särskilt känt utanför skolans värld, och även inom skolans värld är det mycket begränsad kunskap om detta. Jag kan inte uttala mig för egen del eftersom jag inte jobbar i skolan. Men jag har flera vänner som är lärare och ingen av dessa har överhuvudtaget hört talas om CC. De som påstår att CC är känt verkar vara sådana som själva jobbar med CC, och de kanske inte alltid kan lyfta blicken och se hur ”vanligt folk” tänker. - Märkligt också att Idunius verkar göra detta till en genusfråga… Var finns relevansen – och källkritiken – i detta argument? - Att använda ordet ”verk” om Alexandersons skrifter är väl att ta i. Kan man säga att en liten skrift eller häfte som en stiftelse ger ut och sprider gratis är ett ”verk”? Urvattnar man inte ordet då? - Det blir dessutom missvisande att skriva att Alexanderson är ”författare” och att ”hon har skrivit två verk”, när det handlar om häften, så kallade ”guider”, som trycks och delas ut gratis men som framförallt laddas ner som pdf-filer. Det finns många människor som skapar häften inom ramen för sin anställning, och de flesta av dessa skulle aldrig komma på tanken att kalla sig författare. I vissa branscher skulle man aldrig ens sätta ut något författarnamn på framsidan. - Idunius skriver att skrifterna ”är på väg att bli standardverk” på skolorna. Detta är väl ändå överdrivet? Så långt jag förstår handlar det om en ganska snäv krets av it-intresserade lärare som över huvud taget känner till dessa skrifter. Det är långt ifrån sanningen att de skulle vara på väg att bli ”standardverk” i skolan, åtminstone är det den bild jag får när jag pratar med folk som jobbar inom skolans värld.

Sammantaget känns det som att Idunius fungerar som en PR-byrå åt Alexanderson. Kanske är de vänner privat, det vet jag inget om. Det känns i alla fall inte riktigt seriöst, och det blir extra märkligt när det rör sig om en person som utnämnts (av vem??) till expert på källkritik. .217.21.224.163 7 november 2012 kl. 14.07 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Jag hade inte tänkt säga mer, eftersom jag redan förklarat vad jag tycker och sedan får gemenskapen helt enkelt komma fram till konsensus. Men här måste jag få påpeka ett par saker. För det första är personer som är professorer t.ex. uttryckligen relevanta per Wp:Relevanskriterier. För det andra gäller detta även författare av fler än två verk som getts ut av etablerat förlag. Flera av de personer som du räknar upp ovan som sådana som "med rätta" saknar artiklar är därför tydligt och uttryckligen relevanta och borde ha artiklar på Wp. Att du på detta sätt kan hävda motsatsen visar på en del av problematiken med relevansfrågan på Wp. I övrigt så är den härskarteknik du använder dig av när du börjar uttala dig om att "Idunius fungerar som en PR-byrå åt Alexanderson. Kanske är de vänner privat, det vet jag inget om" osaklig och dessutom i strid med både Wikipedia:Förutsätt att andra har goda avsikter och Wp:Etikett. Jag vill påtala att jag inte skrivit ett enda ord i artikeln, förutom anmälan till sffr. Jag har faktiskt träffat och samtalat med K A vid ett tillfälle och dagen därpå, vid samma konferens, sett henne i en folkmängd. Är det kriterier du applicerar på "vänner"? //Avslutar Idunius 10 november 2012 kl. 07.48 (CET)[svara]

@Frezno:Avfluffning har påbörjats. Tag gärna vid om ytterligare åtgärder skulle ge ökad synlighet åt den relevans som etablerats i artikeln.217.210.200.246 5 november 2012 kl. 23.15 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Menar ni allvar med avfluffling? Det här är ju ett rent copy-job, personlig marknadsföring av billigaste sort! I samma veva som att IT-mamman Christina Löfving lade upp hyllningseposet till Alexanderson här på Wikipedia så skrev Alexanderson följande kärleksförklaring om IT-mamman: http://www.kristinaalexanderson.se/2012/11/03/klok-klokare-och-klokast-om-larande-av-itmamman/
Det rör sig om två personer som sitter och dunkar varandra i ryggen på webben i syfte att skapa en tjusig google-profil. Ska Wikipedia spela med i detta? Jag trodde det var ett lexikon och ingen lekstuga! 80.217.17.87 8 november 2012 kl. 14.14‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Var god modifiera inte diskussionen ovan.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wikipedia:Sidor_föreslagna_för_radering/Kristina_Alexanderson_(lärare)&oldid=36380365”