Ydre härad
| Ydre härad | ||
| Härad | ||
 | ||
|
||
| Land |  Sverige
| |
|---|---|---|
| Landskap | Östergötland | |
| Socknar | Asby socken Norra Vi socken Sunds socken Svinhults socken Torpa socken Västra Ryds socken | |
 Ydre härads läge i Östergötland.
| ||
Ydre härad var ett härad i Östergötland, tidigare en del av smålandet Kinda. Häradet motsvarar nuvarande Ydre kommun som fått sitt namn av häradet. Arealen mätte 781 km², varav land 674 och befolkningen uppgick 1920 till 7 464 invånare.[1] Tingsplats var till 1948 Sunds kyrkby, därefter Kisa.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Ydre härad omfattade ett område mellan sjön Sommen och gränsen mot Småland. Häradsområdet omfattar landskapets högsta och mest kuperade skogstrakter kring vattendelaren mellan Svartåns, Stångåns och Emåns vattensystem. Södra delen av sjön Sommen samt ön Torpön i Sommen, tillhörde Ydre härad.
Sommen-området är känt för sina gamla kurorter och vilohem. Största ort är Österbymo.
Socknar
[redigera | redigera wikitext]Ydre härad omfattade följande socknar:
- Del av Askeryds socken - Före den 1 maj 1877, enligt beslut den 9 januari 1863, tillhörde den så kallade Lägerbobygden om 23 och 3/4 mantal Askeryds kyrkosocken och Östergötlands län och Ydre härad.[2] Området tillhörde Askeryds jordebokssocken fram till 1878 år jordebok, då det överfördes till Västra Ryds jordebokssocken.[3]
- Del av Rumskulla socken (före 1891)
- Asby socken
- Norra Vi socken
- Sunds socken
- Svinhults socken
- Torpa socken
- Västra Ryds socken
- Malexanders socken (huvuddelen av socknen låg i detta härad till 1920, då delen överfördes till Göstrings härad)
Historik
[redigera | redigera wikitext]Ydre härads historia har nedtecknats av bland andra Leonhard Fredrik Rääf (1786–1872). Rääf, som kallades Ydredrotten, var starkt konservativ och avskydde bland annat järnvägar, vilket sägs ha bidragit till att området vid denna tid inte kom att genomdras av järnvägsbyggen.[4] Rääfs livsverk var Samlingar och anteckningar till en beskrifning av Ydre härad i Östergötland.
Ydre nedtecknas tidigast år 1279 som just "Ydre", och namnet härstammar sannolikt från det fornsvenska ordet ydher, som betyder "idegran". Ortnamnet skulle då betyda 'trakten där det växer idegran'.[5]
Ydre ingick i smålandet Kinda.
Ydre ingick sedan tidig medeltid i Östergötlands lagsaga men ingick kameralt under stor del av unionstiden i Stegeholms län som i övrigt innehöll delar som ligger i nuvarande Småland. Före Vasatiden fördes Ydre ut ur Stegeholms län och när Smålands lagsaga bildade 1559 ingick inte Ydre i denna.
Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätter
[redigera | redigera wikitext]Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.
Häradets socknar hörde till följande fögderier:
- 1720–1966 Kinda och Ydre fögderi
- 1967–1990 Linköpings fögderi
Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:
- 1680–1947 Ydre tingslag i
- 1680–1777 Kinda, Ydre, Vifolka och Valkebo häraders domsaga
- 1778–1963 Kinda och Ydre domsaga
- 1948–1963 Kinda och Ydre domsagas tingslag i Kinda och Ydre domsaga
- 1964–1970 Linköpings domsagas tingslag i Linköpings domsaga
- 1971– Linköpings tingsrätt och domsaga
Häradshövdingar
[redigera | redigera wikitext]| Ämbetstid[6] | Namn | Levandsperiod |
|---|---|---|
| 1279 | Carl Falk af Skortebo | |
| 1397–1411 | Gjurd Carlsson Foot | –1382 |
| 1421–1432 | Jöns Knutsson (båt) | -1433 |
| 1443–1447 | Harald Johansson (fisk) | |
| 1450 | Erengisle Nilsson | –1469 |
| 1460–1464 | Sven Nilsson (Slatte) | |
| 1526–1541 | Jöns Slatte | –1542 |
| 1545– | Tord Olofsson skrivare | |
| 1550–1551 | Christer Persson (Halvhjort till Flishult) | |
| 1552–1557 | Henrik Persson | |
| 1559 | Olof Gustafsson (Stiernbjäle) | |
| 1568 | Tönne Olofsson | |
| 1573 | Christoffer Olsson | |
| 1587–1594 | Arvid Wildeman | –1617 |
| 1594–1608 | Arvid Drake | –1618 |
| 1608–1621 | Peder Törnsköld | 1578–1642 |
| 1621–1622 | Mårten Lindeberg | –1652 |
| 1643–1651 | Samuel Kylander | 1608-1652 |
| 1653–1654 | Måns Ekegren | |
| Johan Rosenhane | 1611–1661 | |
| 1663–1665 | Carl Mörner af Tuna | 1605–1665 |
| 1665–1679 | Gustaf Persson Banér | 1618–1689 |
| 1679– | Anders Ehrenfelt | 1637–1724 |
| 1680–1686 | Olof Hägerhjelm | 1628–1699 |
| 1686–1698 | Mauritz Ludvig Holst | 1636–1700 |
| 1698–1723 | Samuel Hytthon | 1664–1723 |
| 1724–1742 | Peter Hederhielm | |
| 1743–1744 | Johan Broström | |
| 1744–1747 | Jonas Ekman | |
| 1747–1762 | Fredrik Otto Wrangel af Lindeberg | |
| 1763–1778 | Sigfrid Gahm | |
| 1778–1810 | Leonard Hindrik Rääf | |
| 1811–1823 | Lars Jakob Grapengiesser | |
| 1824–1856 | Carl Gustaf Hjertström | |
| 1857–1879 | August Edvard von Hartmansdorff | |
| 1880–1906 | Hugo Hedenstierna | 1836–1916 |
| 1907–1939 | Caspar Henrik Gavelius Cederschiöld | |
| 1939–1962 | Christian Julius Söderström | |
| 1962–1970 | Elis Herman Dahlin |
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939
- ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 14. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 7 februari 2015 Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 13. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014 Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Göran Hassler (red); Röster i Östergötland (sid 203), En bok för alla, 1998, ISBN 91-7221-043-5
- ^ Wahlberg, Mats (2016). Svenskt ortnamnslexikon. sid. 375. Läst 4 maj 2017
- ^ Almquist, Jan Eric (1954). Lagsagor och domsagor i Sverige: med särskild hänsyn till den judiciella indelningen. 1. Stockholm: Norstedt. sid. 278-281. Libris 54407
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]- Nationella arkivdatabasen för uppgifter om fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Linköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- Nordisk familjebok, uppl 3, band 20, 1934
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Mattsson, Malin (1855-1935); I Ydre på 1800-talet - minnen och anteckningar, Norrköping, 1932, LIBRIS-id 420984
- Norrby, Robert (1875-1969); Ydre härads gårdsnamn, Norstedts, Stockholm, 1905, LIBRIS-id 427870
- Rääf i Småland, Leonhard Fredrik (1786-1872); Samlingar och anteckningar till en beskrifning öfver Ydre härad i Östergötland, Linköping, 1856-1875, LIBRIS-id 486900
- Åkerman, Folke (1925-); Ydre härads gårdar, Stockholm, 1988, ISBN 91-7970-524-3
| |||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
