Budgethål på 30 miljarder efter Trump-krav
Publicerad 2025-01-14
SÄLEN. Sverige är mitt i en jätteökning av försvarsutgifterna.
Får Donald Trump som han vill saknas ändå minst 30 miljarder kronor i Sveriges försvarsbudget om bara några år.
– Självklart kan det behövs mer i det säkerhetsläge vi befinner oss i, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).
För bara några veckor sedan slog riksdagen fast att försvarsutgifterna ska höjas kraftigt.
Från 125,5 miljarder 2024 till 186 miljarder 2030.
Det är alltså 60 miljarder mer, varje år – en ökning från 2,2 procent av BNP till 2,6 procent.
Men det beslutet kan redan vara överspelat.
Allt mer tyder på att Nato redan till sommaren kan komma att höja sitt mål om vilka försvarsutgifter varje medlemsland ska ha från 2 procent av BNP till 3 procent.
För att möta ett sånt mål skulle Sverige behöva lägga runt 30 miljarder kronor ytterligare på försvaret från 2030.
Det är en jättesumma.
Som jämförelse beräknades hela reformutrymmet för 2024 – alltså alla de nya satsningar regeringen ville finansiera under ett helt år – till 39 miljarder kronor.
Den möjliga höjningen av utgiftskravet har två orsaker:
1.
Det första handlar om Ryssland.
Efter invasionen av Ukraina har Nato tagit fram nya regionala försvarsplaner.
Men alliansens nuvarande utgiftsmål på 2 procent av BNP räcker inte till att bygga den militära slagkraft som krävs för att göra verklighet av planerna. Det kunde Aftonbladet rapportera redan förra sommaren.
Det som har hänt nu är att höjdare efter höjdare börjat tala om bristen öppet:
– Under kalla kriget spenderade européerna mer än 3 procent av BNP på sina försvarsmakter. Med den mentaliteten vann vi kalla kriget, sa Natos generalsekreterare Mark Rutte i december.
– Vi kommer att behöva mycket mer än 2 procent.
Natos överbefälhavare Christopher Cavoli var ännu tydligare i Sälen igår:
– Våra specifika förmågemål kommer att kräva mycket mer än 2,6 procent, sa han.
Inom Nato är diskussionen redan igång.
När alliansens utrikesministrar möttes i december diskuterades två nya mål, enligt fyra källor som deltog i samtalen.
Ett kortsiktigt på 2,5 procent och ett långsiktigt: 3 procent till 2030.
Beslut skulle i så fall tas vid toppmötet i Haag i Nederländerna i juni.
2.
Det andra skälet heter Trump.
USA:s blivande president har krävt ett utgiftsmål på hisnande 5 procent – mer än något Nato-land lägger idag och mycket mer än USA självt spenderar (3,4 procent).
En källa signalerar dock att budet är en förhandlingstaktik, och att Trump kan nöja sig med ett mål på 3,5 procent.
Försvarsminister Pål Jonson (M) framhåller att kraven i försvarsplaneringen är viktigare än att skicka en signal till Donald Trump.
– Att göra honom nöjd är inte det viktigaste. Det viktigaste är att alla länder lever upp till artikel 5. Artikel 5 kan bara göras trovärdig genom artikel 3: Att varje land självt har ett åtagande att bygga upp sin egen försvarsmakt, säger Pål Jonson.
Finansminister Elisabeth Svantesson utesluter inte att ökade försvarsutgifter kan behövas.
Hon pekar på de satsningar regeringen redan har gjort – försvarsbudgeten ökade med 50 miljarder mellan 2022 och 2024 – som bevis för att högre utgifter inte måste tränga ut andra viktiga saker ur budgeten.
För att lyckas framöver lyfter hon fram tre vapen:
Tillväxt i ekonomin, ett nytt balansmål och prioriteringar.
– Det kommer man ganska långt med. Gör vi det, så kan vi också frigöra mer pengar, säger hon.
30 miljarder kronor är ju ganska mycket pengar, det kan ju äta upp ett helt rerformutrymme. Det kommer väl ändå få konsekvenser. Vad ser du framför dig där?
– Vi har lagt ökningarna i en trappa, och det tar en del av reformutrymmet, så är det. Det är vi väl medvetna om. Inför varje budget får vi se vad vi ska förändra och minska. Det är inte heller en slump, eller för att jag är nationalekonominörd, som jag har tillsatt en produktivitetskommision. Vi måste få fart på svensk ekonomi, och få bättre utväxling, för att öka resurserna till det vi behöver, säger Elisabeth Svantesson.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson öppnar också för att öka försvarsutgifterna upp mot 3 procent.
– Är det så att det säkerhetspolitiska läget kräver ytterligare satsningar på försvaret, så är vi Socialdemokrater beredda för att satsa mer. Vi gör alltid det som krävs för att säkra det svenska folkets trygghet, säger Magdalena Andersson.
– Men för att satsningar på militären inte ska trycka ut satsningar på vägar, järnväg, skola, sjukvård och allting annat, så vill vi ha en särskild beredskapsskatt som ska riktas mot personer som har riktigt höga inkomster och stora kapitalinkomster, så att vi ska få en rättvis finansiering av försvaret.
