blåmärke

Swedish

Etymology

blå +‎ märke

Noun

blåmärke n

1. bruise; a purplish mark on the skin due to leakage of blood from capillaries under the surface that have been damaged by a blow.

   Han har ett väldigt stort blåmärke

   He has a very big bruise

   Synonym: blånad

Declension

Declension of blåmärke

		nominative	genitive
singular	indefinite	blåmärke	blåmärkes
	definite	blåmärket	blåmärkets
plural	indefinite	blåmärken	blåmärkens
	definite	blåmärkena	blåmärkenas