Hoppa till innehållet

Slaget vid Krefeld: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Cledrupide (Diskussion | Bidrag)
Ingen redigeringssammanfattning
 
(6 mellanliggande sidversioner av 5 användare visas inte)
Rad 5: Rad 5:
|datum=[[23 juni]] [[1758]]
|datum=[[23 juni]] [[1758]]
|plats=Vid [[Krefeld]]
|plats=Vid [[Krefeld]]
|resultat=Seger för [[Hannover (stat)|Hannover]]
|resultat=Seger för [[Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg|Hannover]]
|stridande1=[[Hannover (stat)|Hannover]]
|stridande1={{flaggbild|Hannover|1692}} [[Kurfurstendömet Braunschweig-Lüneburg|Hannover]]
|stridande2=[[Frankrike]]
|stridande2={{flaggbild2|Kungariket Frankrike}}
|befälhavare1=[[Ferdinand von Braunschweig]]
|befälhavare1=[[Ferdinand von Braunschweig]]
|befälhavare2=[[Louis de Bourbon-Condé, comte de Clermont]]
|befälhavare2=[[Louis de Bourbon-Condé, comte de Clermont]]
Rad 15: Rad 15:
|förluster2=3 000}}
|förluster2=3 000}}
{{Kampanj Sjuårskriget: Europa}}
{{Kampanj Sjuårskriget: Europa}}
'''Slaget vid Krefeld''' (även kallat '''slaget vid Créfeld''', efter det franska platsnamnet) utkämpades mellan Hannover och [[Frankrike]] den [[23 juni]] [[1758]], under [[sjuårskriget]]. I slaget lyckades Ferdinand von Braunschweig att driva en talmässigt väsentligt starkare fransk styrka tillbaka över [[Rhen]].
'''Slaget vid Krefeld''' (även kallat '''slaget vid Créfeld''', efter det franska ortnamnet) utkämpades mellan Hannover och [[Kungariket Frankrike|Frankrike]] den [[23 juni]] [[1758]], under [[sjuårskriget]]. I slaget lyckades Ferdinand von Braunschweig att driva en talmässigt väsentligt starkare fransk styrka tillbaka över [[Rhen]].


Tillsammans med den tidigare segern i slaget vid Rheinberg lättade detta trycket mot [[Fredrik II av Preussen]] i väst, så att han kunde fokusera på öst där krigslyckan gått sämre.
Tillsammans med den tidigare segern i slaget vid Rheinberg lättade detta trycket mot [[Fredrik II av Preussen]] i väst, så att han kunde fokusera på öst där krigslyckan gått sämre.


== Beskrivning ==
== Beskrivning ==
[[Fil:Bataille_de_Crevelt.jpg|vänster|miniatyr|Fransk karta över slagfältet.]]
Den hannoverska armén ledd av hertig Ferdinand av Braunschweig, bror till hertigen av Braunschweig, hade drivit tillbaka fransmännen, ledda av Louis de Bourbon-Condé, comte de Clermont, till andra sidan [[Rhen]]. Hertig Ferdinands armé hade korsat över till den vänstra sidan av Rhen och var nu i en position där han hotade gränsen Frankrike.
Den hannoverska armén ledd av hertig Ferdinand av Braunschweig, bror till hertigen av Braunschweig, hade drivit tillbaka fransmännen, ledda av Louis de Bourbon-Condé, comte de Clermont, till andra sidan [[Rhen]]. Hertig Ferdinands armé hade korsat över till den vänstra sidan av Rhen och var nu i en position där han hotade gränsen Frankrike.


Slaget vid Rheinberg utkämpades 12 juni, men det blev inte avgörande. Clermont, som nyligen hade tagit över efter Duc de Richelieu som kommendör över den franska armén, testade att stoppa framryckningen. Han valde en försvarslinje på den södra sidan av en murad kanal som gick från öst till väst. Kanalen fungerade som en slags naturlig fästning som Clermont lätt kunde försvara.
Slaget vid Rheinberg utkämpades 12 juni, men det blev inte avgörande. Clermont, som nyligen hade tagit över efter Duc de Richelieu som kommendör över den franska armén, testade att stoppa framryckningen. Han valde en försvarslinje på den södra sidan av en murad kanal som gick från öst till väst. Kanalen fungerade som en slags naturlig fästning som Clermont lätt kunde försvara.

[[Fil:Bataille_de_Crevelt.jpg|vänster|miniatyr|Fransk karta över slagfältet.]]
Efter flera skenangrepp mot Clermonts högre flank marscherade Ferdinand med en bred båge mot mot flanken och korsade kanalen utan fransmännens tillsyn. Han dök upp igen i ett skogsområde på Clermonts vänsterflank. Clermont, som var i mitten av middagen, skickade förstärkningar för sent, och hans vänsterflank krossades.
Efter flera skenangrepp mot Clermonts högre flank marscherade Ferdinand med en bred båge mot mot flanken och korsade kanalen utan fransmännens tillsyn. Han dök upp igen i ett skogsområde på Clermonts vänsterflank. Clermont, som var i mitten av middagen, skickade förstärkningar för sent, och hans vänsterflank krossades.


Rad 29: Rad 30:


== Följder ==
== Följder ==
Arvprinsen, det vill säga sonen till hertigen av Braunschweig, som senare avled av skadorna han fick under slaget vid Jena under [[Napoleonkrigen]], kommenderade de allierade trupperna. Clermont bad om att få slippa att fortsätta som kommendant efter nederlaget, en önskan som gick i uppfyllelse. Han efterföljdes av marskalk de Contades.
Arvprinsen, det vill säga sonen till hertigen av Braunschweig, som senare avled av skadorna han fick under slaget vid Jena under [[Napoleonkrigen]], kommenderade de allierade trupperna. Clermont bad om att få slippa att fortsätta som kommendant efter nederlaget, en önskan som gick i uppfyllelse. Han efterföljdes av marskalk de Contades.


De franska styrkorna tvingades överge många ställningar, och försvagades väsentligt.
De franska styrkorna tvingades överge många ställningar, och försvagades väsentligt.
Rad 35: Rad 36:
== Litteratur ==
== Litteratur ==
* {{bokref|författare=[[Karl von Decker|Carl von Decker]]|titel=Die Schlachten und Hauptgefechte des siebenjährigen Krieges. Mit vorherrschender Bezugnahme auf den Gebrauch der Artillerie, in Verbindung mit den beiden andern Hauptwaffen der Armee|förlag=E.S. Mittler|Ort=Berlin, Posen und Bromberg|år=1837|sid=131–138|url=[http://books.google.de/books?id=jUYoWM5QNuwC&pg=PA131 online]}}
* {{bokref|författare=[[Karl von Decker|Carl von Decker]]|titel=Die Schlachten und Hauptgefechte des siebenjährigen Krieges. Mit vorherrschender Bezugnahme auf den Gebrauch der Artillerie, in Verbindung mit den beiden andern Hauptwaffen der Armee|förlag=E.S. Mittler|Ort=Berlin, Posen und Bromberg|år=1837|sid=131–138|url=[http://books.google.de/books?id=jUYoWM5QNuwC&pg=PA131 online]}}
* {{Literatur|Autor=E. O. Schmidt|Titel=Deutschlands Schlachtfelder|Verlag=Fest'sche Verlagsbuchhandlung|Ort=Leipzig|Jahr=1842|Seiten=125–128|Online=[http://books.google.de/books?id=71oAAAAAcAAJ&pg=PA125#v=onepage&q=&f=false online]}}
* {{bokref|författare=E. O. Schmidt|titel=Deutschlands Schlachtfelder|förlag=Fest'sche Verlagsbuchhandlung|ort=Leipzig|år=1842|sid=125–128|url=[http://books.google.de/books?id=71oAAAAAcAAJ&pg=PA125#v=onepage&q=&f=false online]}}
* {{Literatur|Autor=Christian H. P. von Westphalen|Titel=Geschichte der Feldzüge des Herzogs Ferdinand von Braunschweig-Lüneberg|Verlag=R. Decker|Ort=Berlin|Jahr=1859|Seiten=159 ff.|Online=[http://books.google.de/books?id=KMQFAAAAQAAJ&pg=PA591#v=onepage&q=&f=false online]}}
* {{bokref|författare=Christian H. P. von Westphalen|titel=Geschichte der Feldzüge des Herzogs Ferdinand von Braunschweig-Lüneberg|förlag=R. Decker|ort=Berlin|år=1859|sid=159 ff.|url=[http://books.google.de/books?id=KMQFAAAAQAAJ&pg=PA591#v=onepage&q=&f=false online]}}

{{STANDARDSORTERING:Krefeld, Slaget vid}}
[[Kategori:Krigsåret 1758]]
[[Kategori:Krigsåret 1758]]
[[Kategori:Nordrhein-Westfalens historia]]
[[Kategori:Nordrhein-Westfalens historia]]
[[Kategori:Slag i Tyskland]]
[[Kategori:Slag i Tyskland]]
[[Kategori:Slag under sjuårskriget]]
[[Kategori:Slag under sjuårskriget]]
[[Kategori:Preussiska slag]]
[[Kategori:Brittiska slag]]
[[Kategori:Franska slag]]

Nuvarande version från 24 mars 2019 kl. 03.00

Slaget vid Krefeld
Del av Sjuårskriget

Ägde rum 23 juni 1758
Plats Vid Krefeld
Resultat Seger för Hannover
Stridande
Hannover (provins) Hannover Kungariket Frankrike Frankrike
Befälhavare och ledare
Ferdinand von Braunschweig Louis de Bourbon-Condé, comte de Clermont
Styrka
23 000 47 000
Förluster
2 200 3 000

Slaget vid Krefeld (även kallat slaget vid Créfeld, efter det franska ortnamnet) utkämpades mellan Hannover och Frankrike den 23 juni 1758, under sjuårskriget. I slaget lyckades Ferdinand von Braunschweig att driva en talmässigt väsentligt starkare fransk styrka tillbaka över Rhen.

Tillsammans med den tidigare segern i slaget vid Rheinberg lättade detta trycket mot Fredrik II av Preussen i väst, så att han kunde fokusera på öst där krigslyckan gått sämre.

Fransk karta över slagfältet.

Den hannoverska armén ledd av hertig Ferdinand av Braunschweig, bror till hertigen av Braunschweig, hade drivit tillbaka fransmännen, ledda av Louis de Bourbon-Condé, comte de Clermont, till andra sidan Rhen. Hertig Ferdinands armé hade korsat över till den vänstra sidan av Rhen och var nu i en position där han hotade gränsen Frankrike.

Slaget vid Rheinberg utkämpades 12 juni, men det blev inte avgörande. Clermont, som nyligen hade tagit över efter Duc de Richelieu som kommendör över den franska armén, testade att stoppa framryckningen. Han valde en försvarslinje på den södra sidan av en murad kanal som gick från öst till väst. Kanalen fungerade som en slags naturlig fästning som Clermont lätt kunde försvara.

Efter flera skenangrepp mot Clermonts högre flank marscherade Ferdinand med en bred båge mot mot flanken och korsade kanalen utan fransmännens tillsyn. Han dök upp igen i ett skogsområde på Clermonts vänsterflank. Clermont, som var i mitten av middagen, skickade förstärkningar för sent, och hans vänsterflank krossades.

Comte de Gisors, den populäre karismatiske sonen till den franske krigsministern Comte de Belle-Isle, blev dödligt skadad efter att ha rykt fram i fronten med de franske karabinjärerna. Comte de St. Germain, som kommenderade den franska vänsterflanken, klarade likväl att hindra en fullständig slakt, och den franska armén lyckades dra sig tillbaka relativt oskadda.

Arvprinsen, det vill säga sonen till hertigen av Braunschweig, som senare avled av skadorna han fick under slaget vid Jena under Napoleonkrigen, kommenderade de allierade trupperna. Clermont bad om att få slippa att fortsätta som kommendant efter nederlaget, en önskan som gick i uppfyllelse. Han efterföljdes av marskalk de Contades.

De franska styrkorna tvingades överge många ställningar, och försvagades väsentligt.

  • Carl von Decker (1837). [online Die Schlachten und Hauptgefechte des siebenjährigen Krieges. Mit vorherrschender Bezugnahme auf den Gebrauch der Artillerie, in Verbindung mit den beiden andern Hauptwaffen der Armee]. sid. 131–138. online 
  • E. O. Schmidt (1842). [online Deutschlands Schlachtfelder]. sid. 125–128. online 
  • Christian H. P. von Westphalen (1859). [online Geschichte der Feldzüge des Herzogs Ferdinand von Braunschweig-Lüneberg]. sid. 159 ff.. online