Xylen
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Xylen | |
 | |
| Systematiskt namn | Dimetylbensen |
|---|---|
| Övriga namn | Xylol |
| Kemisk formel | C6H4(CH3)2 |
| Molmassa | 106,16 g/mol |
| CAS-nummer | Xylen: 1330-20-7 o-Xylen: 95-47-6 m-Xylen: 108-38-3 p-Xylen: 106-42-3 |
| SMILES | o-Xylen: Cc1c(C)cccc1 m-Xylen: Cc1cc(C)ccc1 p-Xylen: Cc1ccc(C)cc1 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,86 – 0,88 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | Olöslig |
| Smältpunkt | o-Xylen: -25 °C m-Xylen: -48 °C p-Xylen: 13 °C |
| Kokpunkt | 135 – 145 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Hälsovådlig |
| NFPA 704 |
3
2
0
|
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Xylen, dimetylbensen, är ett kolväte som har stora kemiska likheter med toluen. Xylen kallades tidigare xylol. Tre olika isomerer av xylen finns, nämligen orto-xylen, meta-xylen och para-xylen. Xylen ingår bland annat i vissa lösningsmedel. Xylen är, som namnet dimetylbensen antyder, besläktat med bensen; xylenmolekylen består av en bensenring där två väteatomer är utbytta mot metylgrupper. Summaformeln är C8H10.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Xylen är en färglös vätska vars lukt känns vid 20-40 ppm (nuvarande hygieniska gränsvärde är 50 ppm). Ångtrycket är 0,6-1,1 kPa (= 5-8 mmHg). Ämnet består av tre ämnen, de tre isomererna 1,2-dimetylbensen eller orto-xylen, 1,3-dimetylbensen eller meta-xylen och 1,4-dimetylbensen eller para-xylen. Isomerblandningen framställs genom upprepade extraktioner eller destillationer av lätta petroleumfraktioner. Den består av 4-20 % orto-xylen, 44-60 % meta-xylen, 12-20 % para-xylen och 17-23 % etylbensen.
Användning och tillverkning
[redigera | redigera wikitext]Liksom för toluen används den helt dominerande mängden av dessa aromatiska kolväten som motorbränsle eftersom bensin innehåller cirka 10 % xylener.
Den globala kapaciteten för framställning av ren xylen var år 1990 16 600 000 ton. Detta används som lösningsmedel för avfettning/rengöring och i kemiska produkter samt också till stor del för ytterligare separering i de tre isomererna genom destilleringar och fraktionerad kristallisering. 1990 var världskapaciteten för orto-xylen 2 700 000 ton varav 95 % användes för syntes av ftalsyraanhydrid. Kapaciteten för para-xylen var 8 200 000 ton av vilket 2/3 gick till dimetyltereftalat och 1/3 till tereftalsyra. Meta-xylen efterfrågas i betydligt mindre mängd, 200 000 ton 1990, till bland annat isoftalsyra. Alla tre isomererna är råvaror för syntes av specialkemikalier som vitaminer, läkemedel, smakämnen etc.
I Sverige används importerad ortoxylen för framställning av ftalsyraanhydrid (till ftalater).
Isomerblandningen xylen används som lösningsmedel i en rad produkter där god lösande förmåga och relativt snabb avdunstning krävs. Jämfört med toluen är mängden xylen lägre i lim och bilvårdsprodukter men avsevärt högre i färger. Även i denna användning minskar mängden för varje år.