Hoppa till innehållet

Pragoffensiven

Från Wikipedia
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Pragoffensiven
Del av andra världskriget

Slag i Transsylvanien, Ungern och Tjeckoslovakien 1944–1945
Ägde rum 5 maj-11 maj 1945
Plats Nuvarande Tjeckien
Utfall Sovjetisk seger
Stridande
Nazityskland Nazityskland Sovjetunionen Sovjetunionen
Kungariket Rumänien Rumänien
Polen Polska folkarmén
Tjeckoslovakien Tjeckoslovakien
Befälhavare och ledare
Nazityskland Ferdinand Schörner
Nazityskland Lothar Rendulic
Sovjetunionen Ivan Konev
Styrka
900 000 man 2 000 000 man
Förluster
Okänt 11 997 döda eller saknade, 40 501 skadade eller sjuka

Pragoffensiven (ryska: Пражская стратегическая наступательная операция, "Strategiska Pragoffensiven"; tyska: Prager Operation) var den sista stora sovjetiska offensiven i Europa under andra världskriget. Offensiven, och slaget om Prag, utkämpades på östfronten mellan 6 maj och 11 maj 1945. Slaget om staden är särskilt anmärkningsvärt eftersom det slutade flera dagar efter att Tredje riket kapitulerat 8 maj 1945. Slaget är också anmärkningsvärt eftersom det utkämpades samtidigt som Pragupproret.[förtydliga]

Under Pragoffensiven intogs slutligen staden Prag av Sovjetunionen. Alla de tyska trupperna i Armégrupp Mitte (Heeresgruppe Mitte) dödades, tillfångatogs eller föll i händerna på fienden efter kapitulationen. Armégrupp Mittes kapitulation inträffade nio dagar efter Berlins fall och tre dagar efter segerdagen 1945.

Bakgrund

Från 30 april till 1 maj 1945 meddelade SS-Obergruppenführer Karl Hermann Frank på radion i Prag att alla eventuella uppror skulle dränkas i ett "hav av blod". Situationen i Prag var instabil. Frank visste att flera sovjetiska fronter ryckte fram mot Prag. Befolkningen i Prag var redo att befrias.

Slaget

Det sovjetiska angreppet på Prag krossade den sista större fickan av tyskt militärt motstånd i Europa. Det sovjetiska angreppet genomfördes av 1:a (under Ivan Konev), 2:a (Rodion Malinovskij) och 4:e (Andrej Jerjomenko) ukrainska fronten. Förutom de sovjetiska arméfronterna ingick polska andra armén, de första och fjärde rumänska arméerna och 1:a kåren i tjeckoslovakiska armén. De sovjetiska fronterna omfattade mer än två miljoner man. För att kunna delta i Pragoffensiven marscherade 1:a ukrainska fronten från strax söder om Berlin direkt efter att de deltagit i slaget om Berlin.

De sovjetiska styrkorna mötte motstånd från högst 900 000 tyska soldater i det som var kvar av Armégrupp Mitte, under befäl av Ferdinand Schörner: 1:a och 4:e pansararméerna samt 7:e och 17:e arméerna.

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Prague Offensive, 9 januari 2009.