Hoppa till innehållet

Åkervindesvärmare

Från Wikipedia
Åkervindesvärmare
Åkervindesvärmare, imago
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningFjärilar
Lepidoptera
FamiljSvärmare
Sphingidae
SläkteAgrius
ArtÅkervindesvärmare
A. convolvuli
Vetenskapligt namn
§ Agrius convolvuli
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Larv av åkervindesvärmare
Larv av åkervindesvärmare
Hitta fler artiklar om djur med

Åkervindesvärmare (Agrius convolvuli) är en fjäril som tillhör familjen svärmare.

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Denna svärmare är en stor, gråspräcklig fjäril med ett vingspann på 94 till 120 millimeter. Den har en robust, spolformad kropp och som flertalet andra svärmare proportiellt sett förhållandevis smala vingar. Huvudet är stort och brett, sugsnabeln är cirka 75 millimeter lång, vilket överstiger längden på svärmarens kropp. Antennernas längd är ungefär hälften av framvingarnas. Bakkroppens ovansida har en grå mittlinje med ett svart strek i mitten. På var sida om denna har varje segment en smal vit tvärrand, sedan ett bredare rosa tvärband och sist ett svart tvärband, som är lite smalare än det rosa.

Åkervindesvärmaren har en mycket vid utbredning som omfattar nästan hela den etiopiska regionen och den finns också i den australiska regionen och delar av den palearktiska regionen. Den är en uthållig flygare och kan migrera långa sträckor. I Europa kan den flyga så långt norrut som till Skandinavien. I Sverige har den påträffats upp till Norrbotten. Den kan dock inte övervintra på så nordliga breddgrader.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Värdväxter för larven är åkervinda och sötpotatis och närbesläktade växtarter. De fullbildade fjärilarna besöker blommor och använder sig av sin långa sugsnabel för att komma åt nektar.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norska Wikipedia (bokmål/riksmål), 14 januari 2010.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]