1753 Mieke
Utseende
1753 Mieke | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Hendrik van Gent |
Upptäcktsplats | Johannesburg |
Upptäcktsdatum | 10 maj 1934 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (1753) Mieke |
Alternativnamn | 1934 JM, 1951 SM, 1951 VB, 1967 UG[1] |
Uppkallad efter | Jan Oort[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,255 AU |
Perihelium | 2,778 AU |
Halv storaxel | 3,017 AU |
Excentricitet | 0,0791496 |
Siderisk omloppstid | 5,24 år |
Medelomloppshastighet | 17,15 km/s |
Medelanomali | 229,9° |
Inklination | 11,37° |
Longitud för uppstigande nod | 58,41° |
Periheliumargument | 230,3° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 19,4 km |
Synodisk rotationsperiod | 8,8 h |
Albedo | 0,144 |
Absolut magnitud (H) | 11,15[4] |
1753 Mieke eller 1934 JM[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 10 maj 1934 av den holländske astronomen Hendrik van Gent i Johannesburg. Den har fått sitt namn efter Mieke Oort, fru till den nederländske astronomen Jan Oort.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 19 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1753 Mieke” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=1753. Läst 11 augusti 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 1753 Mieke” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=1753. Läst 13 augusti 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (1753) Mieke. Springer Berlin Heidelberg. sid. 139. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_1754. Läst 11 augusti 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|