Användardiskussion:Historiefantast

Välkommen till Wikipedia! Tack för ditt/dina bidrag. Jag hoppas att du ska trivas här.

Visste du att Wikipedia bara har fem grundprinciper? Råd och tips hittar du i introduktionen. Om du har några frågor kan du ställa dem här eller kontakta någon av våra faddrar. Se även Wikipedia:Hjälp.

Mvh Luriflax (diskussion) 14 mars 2016 kl. 11.20 (CET)

Användarsida

Hus

Hej!

Wikipedia är inte bara ett uppslagsverk, det är också en community. Om du vill, får du gärna skriva litet om dig själv på din användarsida (Användare:Historiefantast), så lyser den inte röd i bevakningslistor, artikelhistorik och när du signerar diskussionsinlägg. Att skapa en användarpresentation är valfritt och behöver inte innehålla personuppgifter, men det är trevligt om du berättar något om vad du vill göra på Wikipedia.

Riggwelter (diskussion) 2 oktober 2017 kl. 22.22 (CEST)

Bundesligaskandalen

Hej! Som ett litet tips kan jag säga att Wikipedia skrivs i imperfekt. Vi använder alltså inte historisk presens här. Riggwelter (diskussion) 18 december 2017 kl. 21.22 (CET)

Tysk skrivform

När du skriver om tyska fotbollsligor ska det inte vara ett n på slutet, eftersom det rör sig om ett annat språk. Skriv alltså Bundesliga, inte Bundesligan. /Nosslrac (diskussion) 11 januari 2018 kl. 13.30 (CET)

Share your experience and feedback as a Wikimedian in this global survey

Hello! The Wikimedia Foundation is asking for your feedback in a survey. We want to know how well we are supporting your work on and off wiki, and how we can change or improve things in the future. The opinions you share will directly affect the current and future work of the Wikimedia Foundation. You have been randomly selected to take this survey as we would like to hear from your Wikimedia community. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes.

Take the survey now!

You can find more information about this survey on the project page and see how your feedback helps the Wikimedia Foundation support editors like you. This survey is hosted by a third-party service and governed by this privacy statement (in English). Please visit our frequently asked questions page to find more information about this survey. If you need additional help, or if you wish to opt-out of future communications about this survey, send an email through the EmailUser feature to WMF Surveys to remove you from the list.

Thank you!

WMF Surveys, 29 mars 2018 kl. 20.40 (CEST)

Reminder: Share your feedback in this Wikimedia survey

Every response for this survey can help the Wikimedia Foundation improve your experience on the Wikimedia projects. So far, we have heard from just 29% of Wikimedia contributors. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes to be completed. Take the survey now.

If you have already taken the survey, we are sorry you've received this reminder. We have design the survey to make it impossible to identify which users have taken the survey, so we have to send reminders to everyone. If you wish to opt-out of the next reminder or any other survey, send an email through EmailUser feature to WMF Surveys. You can also send any questions you have to this user email. Learn more about this survey on the project page. This survey is hosted by a third-party service and governed by this Wikimedia Foundation privacy statement. Thanks!

WMF Surveys, 13 april 2018 kl. 03.38 (CEST)

Your feedback matters: Final reminder to take the global Wikimedia survey

Hello! This is a final reminder that the Wikimedia Foundation survey will close on 23 April, 2018 (07:00 UTC). The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes. Take the survey now.

If you already took the survey - thank you! We will not bother you again. We have designed the survey to make it impossible to identify which users have taken the survey, so we have to send reminders to everyone. To opt-out of future surveys, send an email through EmailUser feature to WMF Surveys. You can also send any questions you have to this user email. Learn more about this survey on the project page. This survey is hosted by a third-party service and governed by this Wikimedia Foundation privacy statement.

WMF Surveys, 20 april 2018 kl. 02.47 (CEST)

Privatspanare

Det finns mängd teorier om Palmemordet och privatspanarna har både synts och hörts i debatten. Men just de som du la in är knappast representativa för de privatspanarteorier som har florerat sedan 1986. Så jag tog bort avsnittet. Hälsningar Lindansaren (diskussion) 24 maj 2018 kl. 18.21 (CEST)

Förlåt att jag gick onödigt hårt fram. Miss av mig... Lindansaren (diskussion) 24 maj 2018 kl. 18.57 (CEST)

Inga problem! :-) Historiefantast (diskussion) 24 maj 2018 kl. 19.03 (CEST)

Folkhemmets människosyn

Hej! Jag skulle vilja ta bort avsnittet om "Folkhemmets människosyn" i Sveriges historia 1945–1967. Det är en syntes som är omöjlig. Det fanns många människosyner inom olika grupper: högborgerligt konservativa, traditionellt statskyrkliga, frikyrkliga, arbetarrörelsen osv. Dessa förändrades även över tiden. Romerna kom att omfattas av den generella välfärden och deras roll som "den andre" försvagades kraftigt under folkhemstiden. Steriliseringarna var inte en representativ del av välfärdspolitiken. Det som nu står i artikeln kommer från den upprörda debatten 1997 och dessa påståenden har avvisats av senare forskning. Mattias Tydéns avhandling från 2002 är standardverket som vi bör bygga på och där står:

The thesis also discusses how the 1934 and 1941 sterilisation laws – and their implementation – can be understood in the context of a welfare state. The intrest in eugenics, as a part of social policy, can be traced back to early 20th century social liberalism (new liberalism). In the 1930s eugenic sterilisation fitted into a preventive social and health policy designed by Social Democratic reformers in co-operation with other parties. At a political and ideological level sterilisation lost its importance as post-war welfare policy gradually moved towards universalism and extended individual rights. To some extent, however, sterilisation continued to be a part of social work at local level. This use of sterilisation, it is argued should be attributed primarily to the values and intentions of local social welfare officers. These values, in turn, are explained by a continuing poor-law mentality and economic concerns, rather than by welfare state reformism. It is suggested that modernisation of local government administration, greater state support to municipalities and rural districts, and a higher standard of living, gradually diminished the use of sterilisation in this context.[1]

Siffran 63000 tvångssteriliserade är våldsamt överdriven. Åtminstone hälften var på eget initiativ.

För en generelll bakgrund till historieskrivningen, se Carl Marklund.[2] Det bör nog finnas en bit om historieskrivningen och Marklunds artikel kan tjäna som grund för det. Edaen (diskussion) 2 september 2018 kl. 14.20 (CEST)

Hej och tack för ett intressant inlägg i diskussionen. Jag tycker absolut att man kan diskutera rubriken, kanske bör den ändras, jag är öppen för förslag. Jag är också öppen för att nyansera texten och/eller omformulera vissa meningar. Däremot ställer jag mig väldigt tveksam till att ta bort hela stycket. Det som står i texten är belagt med fotnoter, att informationen i texten skulle komma från bara en källa stämmer inte, om jag har räknat rätt finns det sex stycken källhänvisningar. Historiefantast (diskussion) 2 september 2018 kl. 20.37 (CEST)

Det som kommer från 1997 års tidningsdebatt borde inte vara några problem att ta bort. Sedan är det Tydén som är den källa som finns vad gäller steriliseringarna och Bommenel för Vipeholm. Ska det här vara kvar får det handla om debatten i hög grad. Sterilisering var ingen stor fråga på 30-talet och ändå mindre under efterkrigstiden. 1941 års steriliseringslag avskaffades som en bieffekt av att abort gjordes fri. Det var inte förrän i slutet av 80-talet som steriliseringar och rasbiologi blev en sak. Det är den debatten som är huvudsaken. Det borde införas ett avsnitt, kanske här, om historiebruk och det som Marklund skriver om. Edaen (diskussion) 2 september 2018 kl. 20.42 (CEST)

Jag tror vi pratar om två olika saker här. Det ena är frågan vad som faktiskt hände och det andra är bedömningen av vad som hände. Steriliseringarna skedde och jag har skrivit årtal och siffror utifrån de källor jag kände till när jag skrev stycket. Finns det bättre källor kan artikeln exempelvis utökas med dessa. Att ta bort uppgifter bara för att de härstammar från Zarembas artikel i DN tycker jag fortfarande är tveksamt eftersom artikeln faktiskt innehåller fakta som är korrekt såvitt jag vet.

Om steriliseringen var en stor sak eller inte är i mina ögon en helt annan fråga och jag är inte säker om man bör fokusera på just den aspekten.

Historiefantast (diskussion) 2 september 2018 kl. 23.04 (CEST)

Zarembas fakta, till den delen de är fakta, finns på andra ställen. Zarembas artiklar är vinklade debattinlägg. Tydéns avhandling skrevs som en följd av den debatt Zaremba drog igång och är helt enkelt av en helt annan kvalitet. Påståendet att 63000 skulle ha tvångssteriliserats är våldsamt överdriven. Som också framgår av citatet ur Tydén ovan hör steriliseringen framför allt till en tidigare epok. Under den tid som behandlas i artikeln förlorade de sin betydelse: "At a political and ideological level sterilisation lost its importance as post-war welfare policy gradually moved towards universalism and extended individual rights".

I Norstedts Sveriges historia 1965–2012 nämns debatten om steriliseringar i kapitlet "Den enda vägen" och avsnittet "Självrannsakan". Man nämner Maktutredningen och Yvonne Hirdmans Att lägga livet till rätta. på sidorna 380–381 skriver man:

Lindbeckkommissionen och Maktutredningen var pionjärer, men till dessa kan läggas andra viktiga ifrågasättanden av bilden av Sverige och av svenska heliga kor. Nämnas kan den folkhemskritik som började med Yvonne Hirdmans bok Att lägga livet till rätta, som visade på folkhemmets mörka sida och förändrade historieskrivningen kring välfärdsstaten. Historikern Maija Runcis avhandling om steriliseringspolitiken ledde till att hon belägrades av internationella tv-bolag, och till och med CNN ville veta hur det var möjligt att man under efterkrigstiden hade tvångssteriliserat grupper av handikappade i det demokratiska Sverige. Steriliseringarna var inte okända före 1990-talsdebatten. Men någonting i 1990-talets tidsanda gjorde att de blev brännhett stoff, både i Sverige och internationellt. Kanske hade det att göra med Berlinmurens fall 1989 och det faktum att man på många ställen i Europa började ifrågasätta historien. Också i Sverige utbröt bland historiker en diskussion om Sveriges förhållningssätt under andra världskriget och roll i det kalla kriget.
Mellan 1935 och 1975 steriliserades, med eller mot sin vilja, 63000 personer, ofta så kallade sinnesslöa eller kvinnor som bedömts som promiskuösa, det vill säga sexuellt lössläppta. Steriliseringsdebatten ledde till en stor statlig utredning, och en liten grupp personer fick så småningom ersättning. Men debatten förändrade i grunden bilden av det svenska folkhemmet. DN-journalisten Maciej Zaremba började i en serie artiklar granska de dolda sidorna av folkhemmet, både steriliseringarna och attityden till invandrare. 1990-talet var en tid när det svensk samhället såg sig i spegeln, granskade sin historia och funderade över sin framtid.[3]

Artikeln, även andra delar, har nu en pov. Den återger den historiebild som Maria-Pia Boëthius, Yvonne Hirdman med flera företrädde under 90-talet. Historieskrivningen har rört sig vidare. Debatten hör hemma under tiden efter det kalla kriget, men steriliseringarna saknar nästan relevans för efterkrigstiden. Edaen (diskussion) 2 september 2018 kl. 23.34 (CEST)

Det som jag har fått fram är att många steriliserades mellan 1945 och 1955. Därmed är det i allra högsta grad relevant att ta upp det i denna artikel. Eller menar du att denna uppgift alltså inte stämmer? Historiefantast (diskussion) 2 september 2018 kl. 23.50 (CEST)

Antalet steriliserade är känt och på vilka indikationer, se bild, men vad som var tvång är svårare att avgöra. Man får göra ett urval av fakta. För relevans behövs mer än att det har hänt. Vad betyder många? Det är få 1950 jämfört med efter 1976. Lagens konstruktion var förbud som huvudregel. Undantag kunde göras på indikationerna. När steriliseringen släpptes fri 1976 ökade antalet kraftigt. Det sker ett skifte runt 1950, se Tydén, men genom den behandling steriliseringspolitiken får i denna artikel görs en koppling mellan sterilisering och efterkrigstidens välfärdsstat som forskningen avvisat. Edaen (diskussion) 3 september 2018 kl. 00.06 (CEST)

Jag tycker att det känns något märkligt att inte ta upp det här ämnet i denna artikel överhuvudtaget trots att det skedde. Exempelvis tas det upp i "Det svenska samhället 1720-2000" från 2006 vilket ändå tycks mig vara ett ganska accepterad verk om Sveriges historia och den är också rätt så aktuell. I boken sätts 1976 som slutpunkt, vilket knappast är kontroversiellt och därmed känns det relevant för denna artikel (även om lagstiftningen skedde under en tidigare period, men det fortsatte ju ändå).

Förresten: många betyder t ex drygt 2000 enbart år 1947 enligt vad jag har läst. Men jag är medveten om (och det står ju indirekt också i artikeln) att det fanns olika vågor av steriliseringar. Sedan håller jag med om att man absolut kan nyansera olika ståndpunkter, exempelvis vad som är tvång och vad som inte är det och det är möjligt att man borde betonat det mer i artikeln. Men det är ju t ex ganska uppenbart att det var vissa grupper som steriliserades mer än andra, vilket ju ändå kan väcka frågan varför det var så. Jag vill påpeka att det faktiskt också står i artikeln att ca 6 000 personer steriliserades utan samtycke.

PS Förstår inte varför man ska undvika att hänvisa till de korrekta uppgifterna i Zarembas artikel. Det är möjligt att debatten var infekterad då. Men om vissa uppgifter ändå stämmer, varför inte ta med dem? DS

Historiefantast (diskussion) 3 september 2018 kl. 00.59 (CEST)

Artikeln om efterkrigstiden bör nog vara utförligare vad gäller den sexuella revolutionen. 1941 års steriliseringslag infördes för att förhindra att sterilisering blev ett frivilligt preventivmedel och avskaffades som en bieffekt av att abortlagstiftningen liberaliserades. Om det ska nämnas här, så i det sammanhanget. NE skriver

Ett viktigt motiv för att inte släppa steriliseringen fri var att den då skulle kunna användas för privat barnbegränsning.[4]

Zaremba är inte historiker. Han är journalist. Hans bidrag var att skapa ett drev. För uppgifterna bör man ha så bra källor som möjligt och då är SCB och historiska arbeten att föredra. Edaen (diskussion) 3 september 2018 kl. 06.45 (CEST)

Även om jag förstås håller med om att historiska arbeten är att föredra så bör man inte förkasta allting annat heller bara för att någon inte har en titel som "historiker". Det finns ett flertal journalister som har fått fram intressanta historiska (mestadels nutidshistoriska) aspekter, även fastän de inte anses vara historiker. Zaremba har för övrigt en kandidatexamen med idéhistoria som huvudämne ... Jag vill tillägga att jag är väl medveten om Bommenels forskning om Vipeholm. Om jag minns rätt hänvisar mina källor också till henne, men det är liksom inte alltid så att man har tillgång till alla historiska arbeten som t ex Bommenels arbete. Vad jag inte riktigt förstår är varför du citerar flera källor istället för att gå in och ändra de saker som du anser inte är tillräckligt nyanserade?

Jag tycker inte att det är relevant för tidsperioden och vill infoga det i den sexuella revolutionen istället och det är en så avvikande uppfattning i förhållande till ditt arbete att det behöver diskuteras. Edaen (diskussion) 3 september 2018 kl. 18.43 (CEST)

Vad behöver diskuteras, menar du? Historiefantast (diskussion) 3 september 2018 kl. 19.04 (CEST)

Ok, om vi är överens. Edaen (diskussion) 3 september 2018 kl. 19.21 (CEST)

Jag är helt klart med på att nyansera eller omformulera bitarna, t ex kring 63 000 steriliserade. Men att ta bort stycket tycker jag går lite för långt. Steriliseringarna inträffade under denna period och jag ser ingen anledning till varför det inte skulle nämnas här. Jag ogjorde borttagningen.

Jag tolkade dig som att vi var överens? Vi kan fylla artikeln med uppgifter om tvångsvård av alkoholister, trafikolyckor, skjutna älgar och vad som helst. Denna historia handlar om 1990-talet och inte särskilt mycket om perioden närmast efter kriget. Det är ingen neutral beskrivning av efterkrigstiden utan blir en del i den svartmålning som Marklund skriver om. Det hör inte hemma på Wikipedia. Edaen (diskussion) 3 september 2018 kl. 21.27 (CEST)

På vilket sätt är det här en svartmålning? Du hittar detta ämne i olika böcker som beskriver Sveriges historia i sin helhet. En indikation på att det här är någonting som bör finnas med ifall man vill göra en heltäckande beskrivning av landets historia. Steriliseringar är en del av Sveriges historia och kan inte bara negligeras. Jag kan inte se att det här skulle vara någon svartmålning, det är tyvärr en del av Sveriges historia. Jag upprepar mitt kompromissförslag att stycket gärna kan nyanseras eller skrivas om där det behövs, jag är helt öppen för det. Jag kan också gärna titta på de källor som du hänvisar till och få med dem i stycket när jag har tid. Kan inte det vara ett kompromissförslag? Historiefantast (diskussion) 3 september 2018 kl. 21.46 (CEST)

Steriliseringen hör framför allt hemma i artiklar om det tidiga 1900-talet. Debatten om dem i artiklar om 1990-talet. Steriliseringspolitiken var inte viktig förrän under 1990-talet och bör därför framför allt behandlas som en del av den debatten. Stycket du skrivit är starkt värderande. Wikipedia ska neutralt. Ord såsom "baksida" är inte lämpliga. En ren redogörelse för fakta utan färg är en sak. Detta hör inte hemma på Wp som uppslagsverkets påstående: "dem som folkhemmet inte var till för". Det är värderingar och inte fakta, ser du inte det? Edaen (diskussion) 3 september 2018 kl. 21.55 (CEST)

Jag har citerat och länkat till källor. Det kunde vara en idé om du läste dessa. Vi har diskuterat ganska mycket. Jag trodde vi kommit fram till en överenskommelse. Edaen (diskussion) 3 september 2018 kl. 22.01 (CEST)

Som sagt, jag har skrivit förut att jag är öppen för att ändra texten, det är möjligt att vissa formuleringar borde stå på ett annat sätt. Och jag har också erbjudit dig att läsa dina källor och att få med dem i stycket framöver. Kan inte vi komma överens om det?

Det vore väldigt bra om du satte dig in i debatten om 1990-talets historieskrivning innan du ändrar tillbaka. Som det nu är återger artikeln ett moraliserande från 1990-talet och speglar inte dagens forskningsläge. Du lyckas klämma in så mycket som kan ifrågasättas. Under den period artikeln behandlar ändrades politiken gentemot romer och det som står om att de uteslöts är fel, se:

I slutet av 1940-talet omformulerades ”tattarfrågan” än en gång. De biologistiska resonemangen tonades ner och gruppen ansågs åter i behov av assimileringsåtgärder, men denna gång inom ramen för det framväxande välfärdssamhällets generella socialpolitiska program och inte genom specialinterventioner. ”Tattarfrågan” kom överhuvudtaget att ganska abrupt försvinna från den nationella politiska dagordningen efter andra världskrigets slut. I ”zigenarfrågan” innebar det tidiga 1900-talets politik att utpekade familjer skulle hindras att alls komma in i Sverige. Även här innebar åren efter andra världskriget en omsvängning. Under 1950-talet togs politiska initiativ som visserligen var tämligen paternalistiska och som syftade till assimilering, men vars utgångspunkt var att exkluderingspolitiken borde få ett slut och att de utpekade familjerna skulle tillförsäkras grundläggande sociala och medborgerliga rättigheter. "Såsom det brukas med tattare" av Martin Ericsson

Edaen (diskussion) 3 september 2018 kl. 22.13 (CEST)

Faktakoll av de olika påståendena:

• "I det kulturellt och etniskt homogena Sverige fanns det dock även dem som folkhemmet inte var till för, t ex "zigenare", "tattare" eller romer, men även "sinnesslöa" räknades till "de andra" som inte hade någon plats i folkhemmet."

Under slutet av 1940-talet skulle den generella välfärden inkludera även romer, se citat av Martin Ericsson ovan.

• "Det yttersta uttrycket återfanns i tvångssteriliseringar som möjliggjordes 1934 och som var tillåtna ända fram till 1975."

Värderande. Formellt var alla steriliseringar frivilliga. Vad som var tvång är både en definitionsfråga och en svår sak att avgöra efter bevarade handlingar. Inte "ända fram till". I många länder blev denna typ av sterilisering tillåten senare, t. ex i Spanien genom beslut av HD 1994 och i Danmark utvidgades möjligheten till sterilisering av rättsinkapabla 2014.[5] I England kan sterilisering ske med fysiskt tvång efter domstolsbeslut.

Ett viktigt motiv för steriliseringslagen var att förhindra frivillig barnbegränsning (se NE-citat ovan). När steriliseringslagen upphävdes 1975 var syftet att göra sterilisering möjlig som självvalt preventivmedel. Tanken var egentligen inte att ta bort möjligheten till sterilisering utan samtycke.

• "De allra flesta steriliserades mellan 1945 och 1955.[10] Enbart år 1947 steriliserades drygt 2 200 personer."

Toppåret för sterilisering på eugenisk indikation var 1944. Det är också framför allt dessa steriliseringar som är tvängsmässiga.

• "Orsakerna till steriliseringarna hade starka ekonomiska motiv eftersom den expanderande välfärdsstaten ville minimera antalet bidragstagare genom att hindra "sinnessjuka" eller "asociala" från att få barn. Debatten om barnbidraget föregicks av en diskussion om att ett generellt barnbidrag var problematiskt eftersom det skulle belöna barnafödandet bland "arvsmässigt sämre element" samtidigt som flera remissinstanser krävde att man skulle utöka tvångssteriliseringarna ifall man skulle införa allmänt barnbidrag."

Detta är avvisat av Tydén som på sidan 123 i Från politik till praktik skriver:

Barnbidragen utformades på 1940-talet i ett sammanhang där den befolkningskvalitativa diskussionen var betydligt nedtonad. Steriliseringsfrågan har av allt att döma överhuvudtaget inte tagits upp i processen fram till lagen om barnbidrag. Det fanns röster utanför befolkningsutredningen, riksdag och regering, som ville koppla samman barnbidrags- och steriliseringsfrågan. Men dessa röster var förhållandevis få, och inte representativa för den politiska debatten eller det barngidragssystem som faktiskt infördes. Några spärrar för barnbidraget för särskilda kategorier, eller regler om sterilisering eller andra villkor, infördes inte. Överhuvudtaget var talet om de "olämpliga" föräldrarna betydligt mindre framträdande än under 1930-talets diskussion om mödrahjälpen.

Den artikeln av Zaremba är generellt hemsk och kan inte användas som källa.

• "Fram till 1975 steriliserades 63 000 personer"

Detta är det totala antalet varav ca hälften var på eget initiativ. Som det står ger det intryck av att handla om så många tvångssteriliseringar.

Sammantaget är detta en bild från 1997 års debatt som har avvisats av senare forskning och inte kan stå i uppslagsverket. Edaen (diskussion) 3 september 2018 kl. 23.24 (CEST)

Blockeringsvarning

Du varnas för pov-pushning i arikeln Sveriges historia 1945–1967.

Från Wikipedia:Neutral synvinkel.

Jimmy Wales gjorde ett uttalande om neutral point of view tidigt under engelska Wikipedias utveckling:

”	En allmän encyklopedi är en samling kunskap presenterad ur ett neutralt perspektiv. Encyklopediskt skrivande bör i så hög grad som möjligt undvika att ta parti för någonting förutom just den neutrala synvinkeln. Den neutrala synvinkeln försöker att presentera idéer och fakta på ett sådant sätt både anhängare och motståndare kan hålla med. Självklart går det inte att hålla med till 100 %; det finns de som aldrig vill gå med på någon presentation förutom ett kraftfullt påstående som stödjer deras eget synsätt. Vi kan endast ha som mål att uppnå ett skrivsätt som kan accepteras av väsentligt rationella [sic: resonliga] personer som kan ha olika synpunkter. Några exempel kanske kan illustrera min poäng: En encyklopedisk artikel skall inte hävda att företag är kriminella, även om det är artikelförfattarens åsikt. Istället skall det faktum presenteras att vissa personer anser det, och vilka faktorer de grundar detta på, samtidigt som artikeln skall presentera den andra sidans syn och argument. En encyklopedisk artikel skall inte argumentera för att laissez faire-kapitalism är det bästa sociala systemet. (Jag råkar förresten tro det.) Den skall istället räkna upp argument från dem som har den åsikten och motargument från dem som inte har den. Kanske det lättaste sättet att göra ditt skrivande mer encyklopediskt, är att skriva vad folk anser snarare än vad som är. Tycker du detta förefaller tämligen subjektivt, kollektivistiskt eller till och med imperialistiskt, fråga mig då om det, för jag tror att du misstar dig. Vad folk anser är ett objektivt faktum, något som vi kan framföra ganska enkelt från en neutral synvinkel.	„
– Jimbo Wales, en av Wikipedias grundare (i en tidig version av sidan NeutralPointOfView på engelska Wikipedia).

Jag upprepar vad jag skrev på artikelns diskussionssida: Skrivningar sådana som "där det blir uppenbart att människovärdet inte existerade" måste ges på formen "X anser att ..." Som framgår i citatet ovan ska uppslagsverket inte ta på sig att fälla moraliska omdömen. Edaen (diskussion) 14 september 2018 kl. 06.29 (CEST)

Istället för att komma här med diverse pov-varningar hade det varit mer konstruktivt att berätta för mig på vilket sätt stycket om Vipeholm inte var neutralt. Och varför tas det bort? Varför ändrar man inte bara det som inte anses vara neutralt? Man måste ju inte ta bort någonting bara på grund av enskilda formuleringar som man ganska lätt kan ändra. Historiefantast (diskussion) 14 september 2018 kl. 19.24 (CEST)

Det är ju precis det jag gjort. Läs styckena ovan. Edaen (diskussion) 14 september 2018 kl. 22.29 (CEST)

Vaccin

Hej,

Det inlagda avsnittet blir nästan för långt i den artikeln. Det är ok att nämna vaccinmotstånd, men kanske lite mer tysligt att det inte är vetenskapligt (tydligare att autism inte skapas av vaccin). Även att vaccinmotstånd är en av de 10 farligaste hälsoriskerna nu, enligt WHO. Möjligt du har missat det. På enwp finns en hel artikel om just antivaxx. Något av intresse för dig att skapa kanske? Jag bistår gärna med tips. Se dessa länkar: enwp och WHO. MVH Adville (diskussion) 16 februari 2019 kl. 20.10 (CET)

Hej! Tack för konstruktiv feedback, håller helt med dig! Har putsat på stycket om vaccinationsmotstånd och tydliggjort de delar som du har påpekat. Ska se om jag inom kort kan skapa en egen artikel, jättetacksam om du kan hjälpa till! Historiefantast (diskussion) 17 februari 2019 kl. 10.58 (CET)

Jag ser att ni diskuterar det här här så jag tar det jag tog upp på Vaccination-artikelns diskussionssida här också, det visade sig att EU-enkäten om bland annat förtroende för vacciner var felöversatt. Bland annat så använde den fel namn på mässlingsvaccinet och när den korrigerades och togs igen så fick vi istället resultatet att förtroendet för vaccinet i Sverige är över medel för UE. Se https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2018/november/hogt-fortroende-for-masslingsvaccin-i-sverige-enligt-eu-rapport/ --Grape (diskussion) 17 februari 2019 kl. 11.12 (CET)

Hur har du skrivit artikeln?

Hej,

Jag återställde din artikel på grund av att jag fick intrycket att det rörde sig om maskinöversättningar.

Hur har du skapat texten? - Tournesol (diskussion) 12 december 2020 kl. 18.04 (CET)

Hej,

Har skrivit allting själv. Historiefantast (diskussion) 12 december 2020 kl. 18.06 (CET)

OK, tack, min återrullning var förhastad, min blick råkade när jag tittade på redigeringen falla på två språkliga slarvfel och jag drog den (uppenbart felaktiga) slutsatsen att det skulle röra sig om en maskinöversättning. Jag ber om ursäkt för slarvet. - Tournesol (diskussion) 14 december 2020 kl. 09.46 (CET)

Skuggsamhälle

Har skrivit artikel om Elinor Torp, inspirerad av din "Skuggsamhälle" som sedan hamnade som en del i Parallellsamhälle. Nu nämns lite om boken Skuggsamhälle även i Torps artikel. / Anhn (diskussion) 1 april 2021 kl. 07.15 (CEST)

Konsensus

Du måste respektera konsensus i artikeln Martik K. Fler återställningar av dig, utan att du har stöd kan inte accepteras.Yger (diskussion) 2 maj 2021 kl. 15.56 (CEST)

Jag har tydligt motiverat varför de här ändringar som har gjorts inte är okej. För det är de inte. Nu låter det som att enbart Mediespanarna skulle ha kritiserat rapporten, vilket ju inte är sant. Anders Mellbourn har också uttalat sig, detta saknas nu helt och hållet i artikeln. Dessutom borde det finnas med någon motivering till vad som egentligen kritiserades. Historiefantast (diskussion) 2 maj 2021 kl. 17.17 (CEST)

Mordet på Olof Palme

Det har gjorts ett par IP-ändringar idag, WP:Ingen användare har plikter, red är kanske OK, men om du har möjlighet att kolla lite så är det bra. Pingar dig då jag ser att du toppar listan med antal redigeringar i denna artikel. Allt gott önskar / Anhn (diskussion) 24 augusti 2021 kl. 17.28 (CEST)

Tack för att du uppmärksammade mig! Jag har skummat igenom ändringarna och det verkar se okej ut.Historiefantast (diskussion) 24 augusti 2021 kl. 18.51 (CEST)

Tack för koll! /Anhn (diskussion) 24 augusti 2021 kl. 20.03 (CEST)

Jämställdhetsparadoxen

Det saknas källor som visar begreppet är etablerat i världen och väldefinierat Yger (diskussion) 30 december 2021 kl. 21.36 (CET)

Kolla källorna, begreppet "Gender-euqality paradox" är ett väletablerat begrepp inom den anglosaxiska världen. Historiefantast (diskussion) 30 december 2021 kl. 21.55 (CET)