Användare:Albinaxen/Sexualitetens filosofi

En introduktion

Sexualitetens filosofi kan utgöras av ett antal frågor. Det kan vara värdefilosofiska frågor som: vilken sexualitet är bra och vilken är dålig? Eller är all sexualitet helig/bra/dålig/ett nödvändigt ont? Eller: hur bör människans sexualitet vara? Finns det en naturlig och onaturlig sexualitet? Finns det en god eller ond sexualitet?

Detta går att koppla till etiken, skiljer sig till exempel pliktetikerns syn från utilitaristens? Eller metafysiska frågor som: vilken betydelse har sexualiteten för människan? Handlar det främst om den fysiska eller den mer andliga delen av sexualiteten som är det viktigaste? Hur ser relationen ut mellan sex och sexualitet, mellan sex och begär? Mellan sex och filosofins så högt värderade vänskap?

Eller frågan om hur stor roll sexualiteten har för vem en människa är? Detta rör sig även efter ett tag mot psykologins område. Det kan även handla om samhällsfilosofiska frågor som hur sexualitet står i relation till makt och över/underordning i samhället. Detta rör sig mot feminismens och de politiska ideologiernas område.

Hur bör människan söka svaren på dessa frågor? Genom egen erfarenhet eller genom att analysera teorier och andras erfarenheter? Detta är en kunskapsfilosofisk fråga.

Dessa frågor går så klart att filosofera kring utan att referera till vissa filosofer, men som stöd går jag igenom några referenser inom filosofin som kan vara till hjälp att utgå från några klassiska svar på några av frågorna.

"Gender"

Vi kan börja med att klargöra att en människas sex och sexualitet idag är mer komplex än tidigare. Vi kan dela upp en människa i:

• Biologiskt kön
• Vilket kön personen attraheras av
• Vilket kön personen upplever sig som
• Vilket kön personen vill uppfattas som

Alltså kan man tänka sig en heterosexuell kvinna som alltså åtrår män men känner sig som man och klär sig som en man, eller en heterosexuell man som åtrår kvinnor, känner sig som en homosexuell kvinna men klär sig som en man. Eller en man som är homosexuell, men känner sig som en kvinna i en mans kropp och klär sig som en kvinna.

Historien

Tidigare, innan slutet av 1900-talet och modern psykologi ansågs sexualitet vara mer en verksamhet än en identitet. Om du hade sex med någon av samma kön eller med ett djur var det kriminellt men det påverkade inte din identitet mer än om du hade stulit och valt att äta bara grönsaker eller bara kött eller stulit en häst. Du begick en handling som kanske var förbjuden men det sade ingenting om din själ.

Det går att argumentera på vilka sätt sexualitetens filosofi har förbättrats eller försämrats under århundradena, men jag kommer välja några punkter genom idéhistorien och filosofin som skall försöka hjälpa dig att besvara den frågan.

Michel Foucault

Foucault skrev verket Sexualitetens historia. Kortfattat kan sägas att Foucault menar att det är en skillnad mellan sex och sexualitet. Sex är att ha sex, själva akten. Sexualitet är ett ”paket” av begrepp som går djupare och utgör en viktigare del av identiteten. Det handlar då om begär, identitet, ofrivillig och frivillig, som en nyckel till att förstå en person.

Han skrev även om galenskapens och vansinnets historia, då menade han att det skedde en förändring in i den så kallade moderna tiden, från 1600-1700-talet. på det sättet att innan dess så kunde de galna människorna ses som visa, nästan heliga och ett bevis på förnuftets gränser. De fick röra sig fritt bland de ”friska” människorna.

Efter förändringen låste man in de galna och försökte förklara och ”bota” dem från det man såg som sjukt. Foucault menar att det blev en försämring för de ”galna” personerna. Detta speglar även synen man hade på ”avvikande” sexualitet som homosexualitet. Det är då man börjar se sexualitet som just sexualitet, en djup del av en persons psyke, inte bara en akt, en handling.

Nedan är ett utsnitt från Wikipedia om Foucault, se även videoclippet om honom, se classroom: I den första delen ger Foucault en introduktion till det omfattande ämne som han planerade att behandla i sju volymer. Han inför begreppet dispositif, vilket skall tjäna som en precisering av begreppet episteme. Dispositif refererar till en heterogen samling av olika diskurser, utsagor och vetenskapliga satser och utgör på samma gång det nätverk som sammanbinder dessa. Dispositif är således ett mera generellt begrepp än episteme. Foucault postulerar en åtskillnad mellan sex och sexualitet; det förstnämnda avser den fysiska akten, medan det sistnämnda står för ett betydligt vidare begrepp. För Foucault inbegriper begreppet "sexualitet" fantasier, begär och njutning, men även diskurser, makttekniker och förfaranden som är ämnade att forma våra beteenden.

För Foucault utgör sexualitetens historia en diskursernas historia, men han företar inte endast en diskursiv studie utan även en studie av utvecklingen och formandet av den sexualiserade kroppen. Foucault noterar en centrumförskjutning från den sexuella akten till den på identitet baserade sexualiteten. Foucault hävdar, att sexualitet inte är något som alltid har funnits, utan den har skapats under den moderna epoken (från omkring 1800 till i dag).

Antiken

Under antiken var det vanligt med sex mellan män, men det ansågs inte som ”homosexualitet” utan om två män hade sex var det mer manligt än att en man hade sex med en kvinna, eftersom män alltid är manliga och flera män, men manligt. Detta påverkade inte att dessa ”fria män” hade fruar och familjer och slavar på sina gods. De fria männen var den minoritet som hörde till aristokratin och som ägnade sig åt politik, krig och debatter. Platon och Sokrates var två av dessa. Läs Platons gärna text Gästabudet.

Platon

Platon har sin idélära i grunden. Han menar att människan likt i grottliknelsen, börjar med att se skönheten och finna kärleken i den ena vackra människan efter den andra, sedan ser människan det gemensamma mellan de vackra människor. Då börjar hon/han att förstå själva skönheten som ett mål i sig självt, höjt över de vackra individerna. Till slut kan personen frigöra sig från den fysiska sexualiteten och se skönheten och kärleken i själva iden om skönheten. Då kan han/hon se den i naturen eller i andra objekt. Detta är enligt Platon höjden av lycka. Det kan kallas ”Platonsk kärlek” när en person älskar en annan person på ett distanserat icke-fysiskt sätt.

Detta rör sig om en ”metafysisk sexualitet” som sedan har präglat västvärldens syn, via kristendomen, där de köttsliga begären länge setts som ”syndiga” och ”smutsiga” fram till 1900-talet då kristendomen sakta trätt tillbaka. Det var ”idévärlden” eller `Gud” som representerade den rena heliga kärleken, människans sexualitet var på sin höjd ett sätt att skaffa barn. I alla fall som officiell inställning. Inom Katolicismen fanns visserligen en lite mer kroppslig bildvärld med muskulös Jesus, då renässansen återupplivade antikens friare syn på sex. Men för massan gällde ändå den ”avhållsamma” och skamladdade inställningen till sexualitet som Nietzsche till exempel ville bemöta på 1800-talets slut. Sedan samtidigt kom även en annan viktig gestalt in, Freud, med drifterna och psykoanalysen.

Freud - den förträngda sexualiteten

På 1800-talet kom Darwin, vars betydelse för hela idéhistorien knappt kan överskattas. Darwin sade kortfattat att människan kom från djurriket och naturen och inte var Guds perfekta skapelse.

I naturen är sexualiteten ingenting fult, det är en stark drift, driften för överlevnad, motorn i evolutionen. Den som inte lyckas skapa livsduglig avkomma försvinner snabbt ur naturens djurrike. Fördelen med Darwins revolution var att den vetenskapliga synen på människan uppstod och innebar att även människans sexualitet sågs som naturlig och självklar.

Här kan även inflikas att Nietzsche som inspirerades av Darwin också utnyttjades av nazismen. Niezsche var tydlig med att "gud är död" och att människan måste bejaka sin sexualitet, sina drifer och sluta känna skam och skuld. Han skissade på en ny övermänniska, som nästa steg i evolutionen, som likt barnet sade ja till livet men även lidandet. Nietzsche inspirerade även Freud. Freud tog upp dessa idéer och skapade teorin om människans metafysik.

Inspirerad av Platon delade Freud upp människans själ i tre delar, överjaget, jaget och undermedvetna eller detet. Överjaget är reglerna och etiken, det undermedvetna är drifterna, de sexuella och de aggressiva. Jaget är syntesen av dessa två kraftkällor. Detta förklarade människans psykiska hälsa, om vi får stopp i flödet och förtränger det undermedvetna av olika orsaker tappar vi balansen i vår själ. Detta kan leda till sexuella och psykiska störningar. Orsaker till detta trodde Freud ofta var upplevelser främst under barndomen, så kallade trauman. Sexualiteten och fantasier, drömmar, blev en nyckel till att förstå vilka vi egentligen är, enligt Freud.

Människan når katharsis, lycka, genom att sublimera sina drifter i form av t ex konst eller musik, menar Freud. Freud bidrog helt klart till att ge sexualiteten en stor roll i människans identitet. Ofta i form av en mer eller mindre okänd, bortträngd identitet. Alla människor föds bisexuella menade Freud, sedan hamnar hon till viss del beroende på barndomen ofta i hetero- eller homo-sexualitet.

Freud lade fram sin teori om hur den första människan uppstod efter konkurrens om den högsta sexuella positionen i ursprungsmänniskans flock, i boken Totem och tabu. I denna teori dödade en stark man ledaren i flocken för att kunna para sig med de han ville, vilket ledde till det första dåliga samvetet och den första skammen. Därmed var lagen, etiken och människan född.

Freud vill även lyfta upp studierna av sexualtiten och männsikans begär som en klinisk vetenskap.

En nackdel med denna nya vetenskapliga syn var den nya typen av rasism inom och mellan det man kallade "raser", rashygienen.

Rashygienen - sexualiteten som vapenmakt

Det var inte Darwins önskan, men i kölvattnet efter hans verk Om arternas uppkomst, uppstod en förvanskad version av Darwin som användes politiskt.

Den förvrängda syn på Darwin som fick stort politiskt inflytande i västvärlden kallades socialdarwinismen. Den menade att eftersom människan kom från naturen skulle det därför gå att avla fram allt bättre människor, liksom man avlade fram t ex framgångsrika tävlingshästar. Man menade dessutom att vissa raser av naturen var underlägsna andra. Dessa idéer utnyttjades inom t ex nazismen och fascismen som ursäkt för att låta de "svaga" dödas eller bara slås ut. I många helt "vanliga" länder som Sverige hade man rashygieniska institut där "oönskade" människor steriliserades så att de inte kunde skaffa barn. Dessa försvann från Sverige först på 60/70-talet.

I detta perspektiv blev sexualiteten ett maktmedel för att "förädla" nationen i konkurrens med andra nationer. Efter andra världskriget tog man dock allt mer avstånd från dessa idéer och på 70-talet insåg man att det inte finns raser inom mänskligheten och att framgångar för människor har att göra mest med miljö och politiska möjligheter till utbildning och välfärd, inte enbart med genetiska arvsanlag.

Men fortfarande används så kallat sexuellt våld som förtryck främst mot kvinnor på många håll i världen.

Feminismen - De Beauvoir, sexualiteten som frihet

På 70-talet kan man även tala om den sexuella frigörelsen speciellt för kvinnan. Kvinnas sexualitet hade ofta varit mer eller mindre osynlig och förknippad med skam och synd. Men nu, i alla fall i västvärlden, så växte feminismen fram, till viss del inspirerad av Simone de Beauvoir. De Beauvoir menade inte att kvinnan enbart blivit förtryckt och objektifierad av mannen utan att hon av bekvämlighet själv valt denna roll. De Beauvoir var även företrädare för existentialismen, hon ville framhäva hur människan helt och hållet är fri att välja hur stor betydelse könet har för alla livsval och synen på sexualitet. Hon pekade på att kvinnan ofta redan i språket reduceras till en kropp som skall underordna sig mannens sexuella behov, bli försörjd och föda barn. Effekten av feminismen blev att hela frågan om sexualitet blev mer en rad beslut av en människa, där könet inte bestämmer begäret, identiteten, statusen eller sexualiteten. Detta ledde sedan fram till begreppet queer som betyder att man skall skilja på kön och sexualitet och inte se viss sexualitet som mer eller mindre naturlig än annan. Det finns kritik även inom feminismen mot denna syn, som går ut på att feminsimen inte skall "göra kvinnan till en man" utan att kvinnan och mannen visst har en viss naturgiven sexualitet, men att kvinnans sexualitet bara behöver få mer status. Denna riktning kallas särartsfeminism.

Samhällskritik via sexualiteten - Erich Fromm

De Beauvoir och Sartre levde i ett "öppet" sexuellt och intellektuellt förhållande och ville protestera mot att sexualiteten skulle klämmas in i det de beskev som borgerliga affärsliknande kontrakt av ensamrätt och trohet. Fler andra filosofer har även de propagerat mot att sexualiteten skall underställas det de beskriver som äganderätt som de menar tar död på de fria tankarna och det fria livet som tänkare.

Här kan Erich Fromm nämnas som skrev boken Kärlekens konst där han menar att sexualitet skall vara ett yttryck för ickeegoistisk jämnlik vänskap, inte en drift att begära ensamrätt på en viss person för egen njutning. Erich Fromm ville även kritisera det rådande kapitalistiska konsumtionssamhället som bidrog till att göra sexualiteten till en handelsvara. Han förespråkade, inspirerad av bl a Freud, som var inspirerad av Platon, att människan för att uppnå sann lycka skall rikta sig mer mot det metafysiska och vara skapande, inte fokusera på enskilda fysiska kroppar för njutning i evig tvåsamhet. Man kan ändå aldrig äga en annan människa. Han formulerade det som att vara istället för att ha.

Dock kan denna syn liksom Platons, kritiseras för att vara alltför metafysisk och idealistisk. Människan är trots allt även en kropp, inte bara en själ.

Idag

Därmed är vi framme vis dagens syn. Kortfattat kan sägas att det fortfarande ser väldigt olika ut på olika platser i världen, minst sagt. Sexualitetens filosofi är ett laddat område, som på många håll kan väcka starka reaktioner, hat och våldsamma straff vid avvikelser från "normen". Inom högerextremismen, religiös extremism och i många fundamentalistiska eller diktatoriska länder förtrycks olika former av sexualitet. Begreppet fri sexualitet väckte för inte länge sedan även i Västeuropa starkt motstånd och gör det fortfarande till viss del.Inom Indisk religion och filosofi finns mycket gamla traditioner av rituell sex inom ramarna för andliga ambitioner. Även nu levande traditionella stenålderskulturer har en sexualitetens filosofi, som bl a uttrycker sig i form av vissa tabun, som skall förhindra inavel till exempel. Socialantropologin har studerat detta, bl a Stanislav Malinowski som studerade livet på Nya Guinnea i början av 1900-talet.

Hur påverkar det moderna IT-samhället sexualitetens filosofi? Hjälper det människor att få mer kunskap och frihet eller cementerar det fördomar och förtryck?

Aldrig tidigare har väl spridningen av bilder och filmklipp varit så stor och global? En spridning som bidrar till att definiera vad som är bra sexualitet och dålig. Vad som är "naturligt" och "onaturligt".

Svaren

Går det att besvara några av de frågor som sexualitetens filosofi ställer?:

Vilken sexualitet är bra och vilken är dålig?
Eller är all sexualitet helig/bra/dålig/ett nödvändigt ont?
Hur bör människans sexualitet vara?
Finns det en naturlig och onaturlig sexualitet?
Finns det en god eller ond sexualitet?

Skiljer sig till exempel pliktetikerns syn från utilitaristens?
Vilken betydelse har sexualiteten för människan?
Handlar det främst om den fysiska eller den mer andliga delen av sexualiteten som är det viktigaste?
Hur ser relationen ut mellan sex och sexualitet, mellan sex och begär?
Hur ser relationen ut mellan sex och vänskap?

Hur stor roll sexualiteten har för vem en människa är?
Detta rör sig även efter ett tag mot psykologins område.

Hur sexualitet står i relation till makt och över/underordning i samhället.
Hur bör människan söka svaren på dessa frågor? Genom egen erfarenhet eller genom att analysera teorier och andras erfarenheter?

Psykologin, statsvetenskapen, socialantropologin, sociologin, demografin och nationalekonomin kan visa hur människor besvarar frågorna idag. Men endast filosofin kan svara på hur människan bör besvara dessa frågor.

Två klassiska filosofiska strategier att ta hjälp av är utilitarismen och pliktetiken som var och en kommer fram till sina egna svar. En vanlig strategi är egoismen men den lämnar snabbt rimlig filosofi i och med egoismens dilemma. Enligt dygdetiken kan vi komma fram till hur vi bör leva med dessa frågor men kanske inte finna ett tydligt svar för alla.

Sist av allt kvarstår hur just du väljer att besvara frågorna.

Se även

Sexologi