Användare:Myohmy671/sandlåda
Bisexualitet är en sexuell läggning där personen i fråga känner sexuell och emotionell dragning till personer av sitt eget och andra kön. ((Något om bisexualitet som paraply.))
Använd Meriam-Webster som källa: https://www.merriam-webster.com/dictionary/bisexual
Pansexualitet, däremot innebär att man är attraherad av personen, oavsett kön. Är man bisexuell kan attraktionen till män respektive kvinnor kännas olika.[1][2] Historiskt har bisexualitet påträffats i olika mänskliga civilisationer[3] och i djurvärlden.[4] Uttrycket bisexualitet myntades dock först i början på 1900-talet.[5]
Jfr engelska versionen: "Bisexuality is romantic attraction, sexual attraction, or sexual behavior toward both males and females, or to more than one sex or gender. It may also be defined as romantic or sexual attraction to people of any sex or gender identity, which is also known as pansexuality."
Definitioner
[redigera | redigera wikitext]Bisexualitet som begrepp förhåller sig till homo- respektive heterosexualitet. Bi syftar alltså på att personen både känner homosexuell (till det egna könet) och heterosexuell (till andra kön) attraktion. Jämför med pansexualitet, vars definition istället tar sin utgångspunkt i kön. I praktiken innebär de dock ofta samma sak, även om (( kort referens till olika communityn)).
((Se Meriam-Webster (länk ovan) eller https://www.advocate.com/media/2020/9/23/merriam-webster-updates-definition-bisexual))
Det finns olika definitioner av vad bisexualitet är. Statens folkhälsoinstitut definierar bisexuella som personer som aktivt praktiserar bisexualitet[källa behövs], medan RFSL, som är den största organisationen för homosexuella, bisexuella samt transpersoner i Sverige, menar att definitionen av den som är bisexuell måste utgå från hur personen själv identifierar sig.[1]
RFSL Ungdom definierar bisexualitet som "En person som är bisexuell och har förmågan att bli kär i, förälskad i och/eller sexuellt attraherad av personer oavsett kön.[källa behövs]
En del bisexuella har sexuella relationer med personer oavsett kön, men blir bara kära i personer av ett visst kön. För andra kan det vara tvärtom.Ett annat sätt att definiera bisexualitet är att en person rent platonskt kan ha tycke för sina samkönade kompisar och ändå vara av heterosexuell läggning. En annan definition är att inskränka det till att enbart gälla sexuell attraktion.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]((Bisexuella utgör den största undergruppen bland HBTQI-personer, källa.))
Det är svårt att få en exakt siffra på hur många människor som är bisexuella. Olika undersökningar visar olika resultat.[6] Enligt Janus rapport från 1993 ansåg sig 5 procent av männen och 3 procent av kvinnorna vara bisexuella.[7] Enligt Mosher, Chandra och Jones rapport från 2005 ansåg sig 1,8 procent av männen och 2,8 procent av kvinnorna vara bisexuella.[7]
Psykisk ohälsa och krav på satsningar
[redigera | redigera wikitext]Forskning har visat att många bisexuella mår mentalt dåligt i dagens samhälle och de lider i större utsträckning än heterosexuella av depression och ångest.[8]
((Bierasure))
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”HBTQ”. NE.se. http://www.ne.se/hbtq. Läst 11 mars 2014.
- ^ ”Begreppslista”. Rfsl.se. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525065214/http://www.rfsl.se/?p=410. Läst 24 mars 2010.
- ^ "Homosexuality and Civilization", Crompton, Louis (2003)
- ^ http://www.scientificamerican.com/article.cfm?id=bisexual-species Scientific American, Bisexual Species: Unorthodox Sex in the Animal Kingdom
- ^ Harper, Douglas (11 2001). "Bisexuality". Online Etymology Dictionary. http://www.etymonline.com/index.php?term=bisexuality
- ^ http://www.kinseyinstitute.org/resources/FAQ.html Kinsey institute, homosexuality
- ^ [a b] Kinsey institute http://www.kinseyinstitute.org/resources/FAQ.html Kinsey Institute , FAQ
- ^ http://bjp.rcpsych.org/cgi/content/abstract/180/5/423
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Medborgarrättsrörelsen i USA 1955-1968 var en kamp som fördes av afroamerikaner, och deras allierade, för att avskaffa rassegregationen och -diskrimineringen samt inrätta lika medborgerliga rättigheter för alla medborgare i USA. Rörelsen har sina rötter i rekonstruktionstiden och nådde sina största juridiska framgångar under 1960-talet.
Medborgarrättsrörelsen var inte en enskild organisation eller ens en fullkomligt enig rörelse med samma slutgiltiga mål. Inte heller användes alltid samma metoder för att uppnå det man ville åstadkomma; medan man såväl på juridisk som på politisk väg försökte påverka rättsutvecklingen i landet, användes också utomparlamentariska metoder som massmöten och demonstrationer. På sina håll användes också olika våldsmetoder för att påverka utvecklingen.
Rörelsen var som starkast i södern, där den rassegregerande lagstiftningen sedan sent 1800-tal varit som störst. Medborgarrättsrörelsen hade arbetat före 1955 också, men att man i amerikansk historieskrivning ofta påbörjar ett nytt kapitel just vid denna tid har flera skäl. Det trädde fram nya ledare för den svarta befolkningen, som Martin Luther King, Jr. och Malcolm X och det var vid den här tiden som man utöver juridiska processer även började anordna massmöten, bojkotter och liknande aktioner. Framförallt så var det just den 1 december 1955 som en symbolisk milstolpe inträffade när den svarta busspassageraren Rosa Parks vägrade lämna plats åt en vit passagerare på bussen i staden Montgomery i Alabama, en händelse som kom att ge stort eko i massmedia och utlöste Bussbojkotten i Montgomery som fick folk att få upp ögonen för det absurda i rasåtskillnadslagarna.
Marschen till Washington för arbete och frihet, en demonstration som samlade mer än 250 000 deltagare, ägde rum i Washington DC den 28 augusti 1963, där Martin Luther King höll sitt berömda tal I Have a Dream framför Lincolnmonumentet, anses vara ett av medborgarrättsrörelsens mer betydelsefulla. En annan milstolpe var Bloody Sunday, den 7 mars 1965, då kravallpolis gick till brutal attack mot den fredliga marsch mellan Selma och Montgomery, där bl.a. ledaren för medborgarrättsrörelsen i Selma, Amelia Boynton Robinson, skadades svårt.
Denna tid har kommit att kallas "den andra rekonstruktionstiden", ett namn som hänsyftar till rekonstruktionstiden som följde efter amerikanska inbördeskriget, då slaveri och rasistiska medborgarskaps- och rösträttslagar förbjöds. Under denna period hade åtskilliga afroamerikaner (samtliga republikaner) plats i kongressen fram till 1901, då den siste avböjde omval under ökat tryck från ny segregering och allt framgångsrikare försök att minska det svarta röstdeltagandet. Perioden kan sägas avgränsas framåt i tiden av händelser som mordet på Martin Luther King, Jr. 1968 och av framväxten av Black Power- och Black Panther-rörelserna, som hade sin starkaste tid 1966-1975. Black Panther-rörelserna var en kommunistisk rörelse som kämpade för afroamerikaners rättigheter.
Bland den betydelsefulla lagstiftning som drevs igenom under denna period kan nämnas Civil Rights Act 1957 (1957 års medborgarrättslag), som inte hade stor praktisk effekt men desto större symbolvärde i och med att det var den första federala anti-diskrimineringslagen sedan Civil Rights Act 1875. Lagen uppmärksammades ännu mer sedan den demokratiske senatorn Strom Thurmond från South Carolina hållit ett 24 timmar långt tal mot lagen. Civil Rights Act of 1964, som förbjöd diskriminering i arbetslivet och på offentliga inrättningar (privata klubbar är fortfarande undantagna), Voting Rights Act 1965 (1965 års rösträttslag) återställde rösträtten och förbjöd det tidigare ofta använda kravet att man måste vara läskunnig för att få rösta (något som även drabbat sämre bemedlade vita) och införde federal övervakning av hur val genomförs. Även krav på att ha betalt vissa grundläggande skatter avskaffades genom grundlagstillägg; sedan 1972 är därmed alla amerikanska medborgare över 18 år röstberättigade (enda undantaget är om man är dömd för ett allvarligt brott, dock endast för grova brott och permanent endast i två delstater: Kentucky och Virginia). Immigration and Nationality Services Act 1965 som genomgripande förändrade USA:s immigrationsregler samt Civil Rights Act 1968, som förbjöd diskriminering vid fastighetsförsäljningar och bostadsuthyrning.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Rekonstruktionstiden
- Medborgarrättsrörelsen i USA 1896-1954
- Medborgarrättsrörelse
- Separate but equal
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| Myohmy671/sandlåda | |
| Född | 24 augusti 1961 Belgrad, Serbien |
|---|---|