At-Tawba
At-Tawbah (arabiska: سورة التوبة, Sūratu at-Tawbah, ”Ånger”), också känd som al-Bara'ah (arabiska: براءة, Barāʾah, ”Ultimatum”), är den nionde suran i Koranen. Den är en av de sista medinska surorna, och det är den enda suran i Koranen som inte börjar med basmalan.[1]
Traditionen säger att den skrevs i samband med Muhammeds expedition till Tabuk omkring år 630 (9 AH) och att den kan syfta på omständigheter kring denna.[2]
Surans femte vers
[redigera | redigera wikitext]Vers nummer fem i at-Tawbah har ibland kallats ”Svärdets ayah” (”Svärdversen”) och är en av de mest omdiskuterade verserna i Koranen med olika tolkningar av dess innebörd.[3] Versen förmedlades i Mecka av Ali samtidigt som Muhammed var i Medina.[4]
| ” | När de helgade månaderna gått till ända skall ni döda avgudadyrkarna, var ni än träffar på dem; tag dem till fånga och omringa dem och lägg er i försåt för dem. Men om de visar ånger och [villighet att] förrätta bönen och betala allmoseskatten, lämna dem då i fred – Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig. | „ |
| – Koranen 9:5 | ||
Tolkning av versen
[redigera | redigera wikitext]Jihadisterna citerar endast en del av versen och utelämnar den påföljande versen i samma sura. I 9:6, heter det ”Om någon bland avgudadyrkarna söker skydd hos dig, ge honom då ditt beskydd, så att han får höra Guds ord; för honom sedan till en plats där han är i trygghet. De är nämligen människor som inte vet [vad islam innebär]”. Utelämnandet av text gör att sammanhanget förskjuter tolkningsmöjligheterna, bort från det perspektiv författarna vill att mottagarna skall anamma (”om de [avgudadyrkarna] visar ånger, lämna dem då i fred”).[5]
Muhammad Asad skriver i sin kommenterade koranöversättning (1964–1980) att versen bör läsas i sin kontext och inte syftar på villkorslös krigföring i största allmänhet. Asad tolkar versen som att gälla en specifik situation i ett redan pågående krig mot en grupp människor som gjort skyldiga till fördragsbrott och aggression under tiden för fälttåget från Medina till Tabûk.[6]
I en mera bokstavstrogen tolkning ses versen som en uppmaning att använda fysiskt våld mot ”otrogna”, alltså mot icke-muslimer och ibland också mot andra riktningar av islam exempelvis ahmadiyya och ismailiter.[källa behövs]
Se vidare
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Leaman, Oliver (2006-05-02) (på engelska). The Qur'an: An Encyclopedia. Routledge. sid. 537. ISBN 978-1-134-33975-4. https://books.google.com/books?id=UarUm4QXGWAC&pg=PA537. Läst 7 december 2022
- ^ Bernström (2000), 9:e suran.
- ^ Juergensmeyer, Mark (2012) (på engelska). Encyclopedia of Global Religion. SAGE. sid. 633. ISBN 978-0-7619-2729-7. https://books.google.com/books?id=B105DQAAQBAJ&pg=PA633. Läst 7 december 2022
- ^ Poma, Andrea (2008) (på italienska). Philosophical Perspectives on Peace : Proceedings of the Symposium, Turin, April 15th, 2008. Luca Bertolino. ISBN 978-88-89909-49-2. https://books.google.co.uk/books?id=ZylbaPe2XqcC&pg=PA80#v=onepage&q&f=false. Läst 11 december 2022
- ^ Gardell, Mattias (2005). Bin Ladin i våra hjärtan: globaliseringen och framväxten av politisk islam. Stockholm: Leopard. Libris 9883257. ISBN 91-7343-024-2. https://books.google.se/books?id=KSKbCwAAQBAJ&pg=PT356&lpg=PT356&dq=koranen+sv%C3%A4rdsverserna&source=bl&ots=Zj5-sim4fm&sig=ACfU3U1stAxiOyYGZlMalVdvPne0t7erXQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj039qH8O77AhXYQfEDHcuMAds4FBDoAXoECBAQAw#v=onepage&q=koranen%20sv%C3%A4rdsverserna&f=false
- ^ Bernström (2000), sid. 241f.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Bernström, Mohammed Knut (2000). Koranens budskap (andra, reviderade upplagan). Stockholm: Proprius förlag. Libris 8370454. ISBN 91-7118-887-8
- Korantexter översatta av Mohammed Knut Bernström eller Karl Vilhelm Zetterstéen.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- ”At-Tawbah (Ånger)”. Koranensbudskap.se. Islamguiden och Proprius förlag. http://www.koranensbudskap.se/translations.aspx?chapterID=9&p=1.
Wikimedia Commons har media som rör At-Tawba.