Bleksparv

	Bleksparv; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Amerikanska sparvar; Passerellidae
Släkte	Spizella
Art	Bleksparv; S. breweri
Vetenskapligt namn
	§ Spizella breweri
Auktor	Cassin, 1856
Utbredning

Bleksparv^[2] (Spizella breweri) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.^[3] Den häckar i västra Nordamerika och övervintrar huvudsakligen i Mexiko.

Utseende och läten

Bleksparv är en liten (12,5–15 cm), slank och rätt färglös sparv med lång stjärt. Den är mest lik lerfärgad sparv (S. pallida), men är mer enfärgad med inte lika beigefärgad anstrykning, mindre kontrasterande grå nacke och vanligen tydligare vit ögonring. Vidare är övergumpen streckad, ansiktsteckningen relativt otydlig och tygeln ljus, den senare karaktären särskiljande från tjippsparven. Nordliga fåglar i Kanada (taverneri) är gråare, med grövre streckning ovan och något större storlek.^[4]^[5]

Sången består av långa, fallande serier med drillar och mer surrande ljud, ömsom ljusa och klara, ömsom låga och raspiga: "tir tir tir tir cheeeeeeeee deee-deee-deee zrr-zrr-zrr-zrr zreeeeee".^[5]

Utbredning och systematik

Bleksparv delas in i två distinkta underarter med följande utbredning:^[3]

Spizella breweri breweri – förekommer från British Columbia och Alberta till sydvästra USA, flyttar till södra och centrala Mexiko
Spizella breweri taverneri – förekommer från sydvästra Yukon och nordvästra British Columbia till sydöstra British Columbia och sydvästra Alberta

Underarten taverneri har föreslagits utgöra en egen art. Bleksparven är närmast släkt med den hotade ensparven (S. wortheni).^[6]^[7]

Familjetillhörighet

Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp^[8]^[9]^[10]^[11] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.^[11]

Levnadssätt

I nästan hela utbredningsområdet hittas bleksparven i låglänta buskmarker med malörtsväxten Artemisia tridentata. Den nordliga populationen taverneri ses dock i mer höglänta buskmarker. Vintertid formar den lösa flockar i torra buskmarker med inslag av gräs. Födan består av leddjur och frön. Den häckar från mitten av maj till juli, ibland med två kullar och i vissa fall kooperativt.^[5]^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.^[1] Världspopulationen uppskattas till 17 miljoner vuxna individer.^[12] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Thomas Mayo Brewer (1814-1880), amerikansk politiker, tidningsredaktör och äggsamlare.^[13] Tidigare kallades den brewersparv även på svenska, men tilldelades 2023 ett mer informativt namn av BirdLife Sveriges taxonomikommitté.^[2]

Noter

^ [a b c] Birdlife International 2021 Spizella breweri . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.
^ [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ [a b] Rising, J. (2019). Brewer's Sparrow (Spizella breweri). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61937 18 november 2019).
^ [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X
^ Canales-del Castillo, R., Klicka, J., Favela, S. & González-Rojas, J.I. (2010) Molecular phylogenetic analysis of an endangered Mexican sparrow: Spizella wortheni. Mol. Phylogenet. Evol. 57(3): 1319–1322.
^ Klicka, J., Barker, F.K., Burns, K.J., Lanyon, S.M., Lovette, I.J., Chaves, J.A. & Bryson, R.W. (2014) A comprehensive multilocus assessment of sparrow (Aves: Passerellidae) relationships. Mol. Phylogenet. Evol. 77: 177–182.
^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
^ Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör bleksparv.
Bilder & media
Wikispecies har information om Spizella breweri.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c] Birdlife International 2021 Spizella breweri . Från: IUCN 2021. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2021-3. Läst 11 december 2021.

[BLS-2] [a b] BirdLife Sverige (2023) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[hbw-4] [a b] Rising, J. (2019). Brewer's Sparrow (Spizella breweri). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/61937 18 november 2019).

[Sibley-5] [a b c] Sibley, David Allen (2003). The Sibley Field Guide to Birds of Eastern North America. Alfred A. Knopf, New York. sid. 45. ISBN 0-679-45120-X

[6] Canales-del Castillo, R., Klicka, J., Favela, S. & González-Rojas, J.I. (2010) Molecular phylogenetic analysis of an endangered Mexican sparrow: Spizella wortheni. Mol. Phylogenet. Evol. 57(3): 1319–1322.

[7] Klicka, J., Barker, F.K., Burns, K.J., Lanyon, S.M., Lovette, I.J., Chaves, J.A. & Bryson, R.W. (2014) A comprehensive multilocus assessment of sparrow (Aves: Passerellidae) relationships. Mol. Phylogenet. Evol. 77: 177–182.

[8] Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.

[9] Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.

[10] Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.

[Barker-11] [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.

[12] Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.

[13] Jobling, J. A. (2015). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2015). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]