Hoppa till innehållet

Brun ormörn

Från Wikipedia
Brun ormörn
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökar
Accipitridae
SläkteCircaetus
ArtBrun ormörn
C. cinereus
Vetenskapligt namn
§ Circaetus cinereus
AuktorVieillot, 1818

Brun ormörn[2] (Circaetus cinereus) är en afrikansk fågel i familjen hökar inom ordningen hökfåglar.[3]

Kännetecken

[redigera | redigera wikitext]

Brun ormörn gör skäl för sitt namn genom att vara en helt mörkbrun rovfågel. Den är en medelstor örn med en kroppslängd på 66-75 centimeter och vingbredd på 160-185 centimeter. I flykten syns omärkta vitaktiga vingpennor kontrastera mot den mörka kroppen och mörka undre vingtäckarna. Stjärten är även den mörkbrun, med tre smala bleka band. Ungfågeln liknar den adulta, men kan ha vita inslag på huvud eller undersidan.[4]

Den bruna ormörnen är mestadels tystlåten, men i flykten kan ett kväkande "hok-hok-hok-hok" höras.[5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i Afrika söder om Sahara, från Senegal och Gambia till norra Etiopien och söderut till Sydafrika.[3] Ett fynd finns från norra Mauretanien.[6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Brun ormörn förekommer i öppen savannskogslandskap, men förekommer till skillnad från svartbröstad ormörn (Circaetus pectoralis) inte i mer arida stäpp- eller gräsmarker.[7][8] Långa perioder sitte den stilla väldigt upprätt från en utkiksplats.[4] Den kretsar men ryttlar sällan eller jagar från luften.[4] Fågeln livnär sig nästan uteslutande på ormar, framför allt giftiga arter, men tar också ödlor och andra små däggdjur.[9]

Fågeln bygger ett litet kvistbo som göms i toppen av ett tätt träd och fodras med färska löv. Honan ruvar för det mesta, eller enbart, det enda ägget medan hanen förser henne med mat. Ägget ruvas i hela 50 dagar, vilket är ovanligt länge för en art av denna storlek. 100 dagar efter kläckning lämnar ungarna boet.[9]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen kan räknas i tiotusentalet individer.[1] I Västafrika minskar arten till följd av habitatförlust och överbetning.[1]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2012 Circaetus cinereus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b c] Nik Borrow, Ron Demey (2011). Birds of Senegal and the Gambia. London: Christopher Helm.
  5. ^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235 
  6. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 74. ISBN 978-84-941892-9-6 
  7. ^ Brown, L.H., E.K. Urban, and K. Newman. 1982. The birds of Africa. Vol. 1. Academic Press, London.
  8. ^ Jenkins, A.R. 1997. Brown Snake Eagle. Pp. 196-197 in J.A. Harrison et al. (eds.), The atlas of South African birds. Volume 1: Non-passerines. BirdLife South Africa and Avian Demography Unit, Johannesburg, South Africa.
  9. ^ [a b] ”Faktablad på www.globalraptors.org”. Arkiverad från originalet den 18 september 2018. https://web.archive.org/web/20180918012049/http://www.globalraptors.org/grin/SpeciesResults.asp?specID=8199. Läst 17 september 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]