Clair Patterson
| Clair Patterson | |
| Född | 2 juni 1922[1] Mitchellville[2], USA |
|---|---|
| Död | 5 december 1995[3][1] (73 år) Sea Ranch[4], USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | Grinnell College University of Chicago University of Iowa  |
| Sysselsättning | Geokemist, kemist, geolog |
| Arbetsgivare | California Institute of Technology |
| Utmärkelser | |
| J. Lawrence Smith Medal (1973)[5] Hedersdoktor vid Université Paris-Diderot (1975)[6] V. M. Goldschmidt Award (1980)[7] Tyler Prize for Environmental Achievement (1995)[8] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Clair Cameron Patterson, född 2 juni 1922 i Mitchellville, Iowa, död 5 december 1995 i Sea Ranch, Kalifornien, var en amerikansk geokemist. Han är mest känd för att år 1956 ha bestämt jordens ålder till fortfarande gällande 4,55 miljarder år +/- 70 miljoner år (senare preciserat av andra till +/- 20 miljoner år). Patterson använde en ny dateringsmetod baserad på blyisotoper (den så kallade bly-bly-metoden). Han utgick från att meteoriterna hade skapats samtidigt som jorden, och använde sin dateringsmetod på en stenmeteorit. Hans siffra var betydligt mer noggrann än tidigare grova uppskattningar.
I samband med försöken hade han märkt att det förekom en mycket stor mängd atmosfäriskt bly som störde mätningarna. Genom studier av borrkärnor från Grönlands inlandsis kunde han visa att bly knappast alls hade förekommit i atmosfären innan 1920-talet då tetraetylbly började användas som tillsats i bensin. Även mätningar på havssediment visade på att tillförda blymängder till havet var betydligt större än tidigare, ca 80 gånger. Han presenterade sina resultat 1965 i Contaminated and Natural Lead Environments of Man. Bilföretaget General Motors försökte stoppa Pattersons forskning och använde sig av läkaren Robert A. Kehoe för att försvara bly som tillsats i bensin. Pattersons arbete och efterföljande kampanj ledde så småningom till en total omvärdering av bly och dess effekter på människan, vilken var fundamental för att bly skulle förbjudas som tillsats i bensin.
Patterson dog till följd av en allvarlig astmaattack.
Asteroiden 2511 Patterson är uppkallad efter honom.[9]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Världens fakta: Cosmos, avsnitt 7. Sändes i SVT 18 november 2014. Tillgänglig till 18 december 2014.
- COSMOS - SVT PLAY. Del 7
- "En kort historik över Laboratoriet för Isotopgeologi (LIG) vid Naturhistoriska riksmuseet" av Åke Johansson
- Nationalencyklopedin: Clair C Patterson
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6710shk, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.southeastpolk.org .[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online, läst: 30 augusti 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, pdf.oac.cdlib.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, fr.u-paris.fr .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.geochemsoc.org .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, tylerprize.org .[källa från Wikidata]
- ^ ”Minor Planet Center 2511 Patterson” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=2511. Läst 5 mars 2024.