Didrik Pontus af Burén
Didrik Pontus af Burén | |
Född | Didrik Pontus Burén 24 juli 1802[1][2][3] Kristbergs församling[1][2][3], Sverige |
---|---|
Död | 20 mars 1878[1][2][3] (75 år) Ekeby församling[1][2][3], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet[2][3] |
Sysselsättning | Politiker[2][3] |
Befattning | |
Vice häradshövding (1825–)[2][3] Postmästare i Boxholm (1825–1858)[4] Postmästare, Boxholm (1825–1858)[2][3] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1828–1866)[3] Ordförande i Göstrings och Skeninge gille (1858–1861)[5] Förstakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1870–1871)[3][6] | |
Politiskt parti | |
Inget[7] | |
Maka | Carolina Mariana Ehrenkrona (g. 1832–1878)[2][3] |
Barn | Lovisa af Burén (f. 1833)[2][3] Pontus af Burén (f. 1835)[2][3][6] Axel Burén (f. 1842)[2][3][6] |
Föräldrar | Peter Carl af Burén[2][3][6] Hedvig Elisabet Waller[2] |
Släktingar | Carl Otto Wilhelm af Burén (syskon)[6] |
Utmärkelser | |
Riddare av Vasaorden (1853)[2] Kommendör av 1. klass av Vasaorden (1865)[2] | |
Redigera Wikidata |
Didrik Pontus af Burén, född 24 juli 1802 på Karlsby i Kristbergs församling, Östergötlands län, död 20 mars 1878 på Boxholm i Ekeby församling, Östergötlands län, var en svensk bruksägare och riksdagspolitiker.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]af Burén blev student vid Uppsala universitet 1819 och avlade examen till rättegångsverken 1821. Han blev vice häradshövding 1825 och 29 mars samma år postmästare i Boxholm. af Burén utnämndes 28 april 1853 till riddare av Vasaorden och slutade som postmästare 22 januari 1858. Han fick utmärkelsen kommendör av 1. klass av Vasaorden den 28 januari 1865.[8]
af Burén var ägare till Boxholms bruk 1849-1864 och riksdagsledamot för Ridderskapet och adeln 1862-1866. Han representerade 1869-1871 Östergötlands län i riksdagens första kammare. af Burén var 1870 suppleant i konstitutionsutskottet.
Familj
[redigera | redigera wikitext]Didrik Pontus af Burén var son till bruksägaren Peter Carl af Burén och Hedvig Elisabet Waller. Han gifte sig 1832 med friherrinnan Carolina Mariana Ehrenkrona (1814–1884). Hon var dotter till kanslisten Samuel Carl Filip Gammal Ehrenkrona och grevinnan Henrika Lovisa Sparre af Söfdeborg. De fick tillsammans barnen Hedvig Carolina Lovisa af Burén (1833–1882) som var gift med godsägaren Carl Henrik Adolf Blûm, adelsmannen Pontus af Burén (1835–1905), ryttmästaren Claes Fredrik af Burén (1836–1892), Matilda Sofia af Burén (1838–1909) som var gift med kanslirådet Otto August Sjögreen, Mariana Christina af Burén (1840–1844), överintendenten Axel Burén (1842–1923), Hilda Augusta Elisabet af Burén (1845–1896) som var gift med ryttmästaren Axel Sjögreen och Gustaf Filip af Burén (1847–1847).[8]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Didrik Pontus af Burén i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1860–2017, sjunde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2018, läst: 16 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 679-682, läst: 27 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 56, Svenskt porträttarkiv: 4e1scVvZ-EAAAAAAAAA68w, läst: 2 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Otto Kugelberg, Postmästare i Sverige och Finland från äldre tider till närvarande tid, 1895, s. 18.[källa från Wikidata]
- ^ Harald Schött, Östergötlands läns hushållningssällskaps historia, 1913, s. 285-286.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Burén, släkt, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 17160, läst: 20 januari 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Björn Asker & Anders Norberg, Enkammarriksdagen 1971-1993/94 ledamöter och valkretsar / på Riksdagens uppdrag utarbetad av Björn Asker och Anders Norberg., vol. 2, 1996, s. 56, läst: 2 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 679-680. Libris 10076137