Diskussion:Posthemlighet
 |
Saker att göra för Posthemlighet:
|
Giltighet
[redigera wikitext]Gäller brevhemligheten som den är formulerad i Sverige endast mellan medborgare, eller är även staten förbjuden att spionera i brev? 213.112.81.229 8 juni 2008 kl. 22.30 (CEST)
- Den gäller synnerligen för staten! Det står ingenstans att det bara är medborgare som innefattas av förbud. Polisen undantagen vid grov brottslighet såsom koppleri, fildelning och innehav av badbilder med barn som motiv. Dock endast "pappersbrev". Elektronisk kommunikation är inte uttryckligen förbjuden men inte heller tillåten att läsa, än. Nio dagar kvar till staten får läsa allt som inte är på papper alltså. --Βονγομαν 8 juni 2008 kl. 22.41 (CEST)
1993:601 och 1998:206 enligt Notisum
[redigera wikitext]Hittar inte att 1993:601 eller 1998:206 finns eller har funnits enligt Notisum. 83.241.181.162 19 juni 2008 kl. 10.10 (Signatur tillagd i efterhand.)
- Fixat hänvisningen lite (tycker bara det förvirrar att ha med SFS-numren). Men jag är tveksam till om § 9c är relevant. 9 och 9 b verkar mer relevanta.Sjö 19 juni 2008 kl. 12.27 (CEST)
- @Sjö: Jag instämmer och har ändrat till att hänvisa till § 9. --Bensin (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 14.51 (CEST)
Efterfrågan av historik
[redigera wikitext]Kan någon addera en historik, när infördes posthemligheten och hur var resonemangen då? Dessa argument kunde vara relevanta igen just nu. /Martin Björnsson 83.252.205.222 11 augusti 2008 kl. 00.17 (Signatur tillagd i efterhand.)
- Ja, det vore bra med både ett stycke för historik och ett för orsaken till varför denna rättighet återfinns i så många lagar och dokument om mänskliga rättigheter. Via artikeln på engelska Wikipedia hittade jag denna som hänvisar till "the Criminal Code of Charles the Second article 501". Vet någon var man hittar den? --Bensin (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 15.11 (CEST)
Relation till elektroniska meddelanden
[redigera wikitext]Det vore nog relevant om någon lagkunnig kunde snickra ihop relationen mellan denna till synes starka lag och dagens eventuella skydd gällande elektroniska meddelanden. Gustavlu (diskussion) 16 juni 2014 kl. 19.29 (Signatur tillagd i efterhand.)
Skydd i Sveriges grundlag
[redigera wikitext]Det står ingenstans att brevhemligheten är skyddad i grundlagen (Regeringsformen). Kan någon som känner sig hugad lägga till det? /ℇsquilo 17 januari 2017 kl. 16.49 (CET)
- Nu är det gjort. --Bensin (diskussion) 16 augusti 2019 kl. 14.58 (CEST)