Dvärgsumphöna
| Dvärgsumphöna Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tran- och rallfåglar Gruiformes |
| Familj | Rallar Rallidae |
| Släkte | Zapornia |
| Art | Dvärgsumphöna Z. pusilla |
| Vetenskapligt namn | |
| § Zapornia pusilla | |
| Auktor | Pallas, 1766 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| |
Dvärgsumphöna[2] (Zapornia pusilla) är en mycket liten och vida spridd fågel i familjen rallar.[3] Den förekommer i grunda våtmarker i både Europa, Afrika, Asien och Australien, till och med till Nya Zeeland. Arten är en sällsynt gäst i norra Europa, med ett tiotal fynd i Sverige.
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Dvärgsumphönan är en mycket liten rall, den minsta i Europa, med en kropppslängd på 16–18 cm och vikten 50 gram.[4] Den har grön näbb, olivgröna ben och är blågrå på kinder, strupe och bröst. På flankerna är den tydligt bandad i svart och vitt. Ovansidan är varmbrun med vita prickar.[5]
Den är till utseendet lätt förväxlingsbar med mindre sumphöna, men är något mindre med tydligt kortare vingar och något kortare stjärt. I dräkten är den tydligare vattrad på flankerna och prickigare ovan, men saknar alltid rött på näbben.[5]
Ungfågeln är smutsbrun under snarare än blågrå, med mer tvärvattrat bröst än hos juvenil mindre sumphöna.[5]
Hanens läte påminner om årthanens och ätliga grodans.[5]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Dvärgsumphönan har ett stort utbredningsområde som sträcker sig från Afrika, Europa och österut till Australasien. Den delas upp i sex underarter, varav två förmodligen är utdöda, som i sin tur placeras i tre grupper:[3]
- västlig dvärgsumphöna[6] Zapornia pusilla intermedia – förekommer från Europa till Mindre Asien, i östra och södra Afrika och på Madagaskar
- Zapornia pusilla pusilla – häckar i centrala och östra Asien; övervintrar så långt som till Indien, Malaysia och Filippinerna
- palustris-gruppen
- Zapornia pusilla mira – bara känd från ett exemplar funnet 1912 på Borneo
- Zapornia pusilla mayri – känd från fyra exemplar funna på Nya Guinea
- Zapornia pusilla palustris – förekommer på östra Nya Guinea och södra Australien; förekommer vintertid i norra Australien och gästar sällsynt Tasmanien
- Zapornia pusilla affinis – förekommer på Nya Zeeland och Chathamöarna
Underarten mira inkluderas ibland i pusilla.[7]
Bestånden i Europa och Asien är flyttfåglar, varav de flesta flyttar söderut från slutet av augusti till oktober och återvänder från mars till maj.[8][9] Afrikanska och australiska populationer är stannfåglar eller rör sig endast lokalt efter säsongsmässig vattentillgång.[8]
Förekomst i Sverige
[redigera | redigera wikitext]Ett drygt tiotal individer av dvärgsumphöna har observerats i Sverige. De två första observationerna, 1898 och 1955, skedde båda två i Skälderviken i Skåne.[10] I varje fall första fyndet utgjordes av en häckande individ.[11] De tre senaste observationerna har gjorts i Ågesta i Södermanland 2004, vid naturreservatet Oset i Örebro 2011.[12] samt i Skottorps våtmark i Halland 2014.[13]
Släktestillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Tidigare placerades arten i släktet Porzana, men DNA-studier visar att dvärgsumphönan endast är avlägset släkt med typarten för Porzana småfläckig sumphöna och förs numera tillsammans med flera andra arter till ett annat släkte, Zapornia.[14]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Dvärgsumphönan hittas i olika sorters våtmarker, både inåt land och utmed kuster, med tät och flytande växtlighet.[15][16][8] Under häckningstid föredrar den blöta och lågväxta miljöer som starrmader,[9][8][15][16][17] ibland med inslag av vass.[5] Arten uppträder vanligtvis enstaka, men kan också hittas i par eller familjegrupper, i övervintringsområden ibland till och med i smågrupper med upp till tio individer.[9] Fågeln är aktiv dagtid, dock mest tidiga morgnar och sena kvällar.[8] Födan består mestadels av insekter och dess larver, men även ringmaskar, mollusker, små kräftdjur, småfisk (upp till 2 cm), groddjur och vegetabiliskt material.[8][9]
Häckning
[redigera | redigera wikitext]Dvärgsumphönan bygger ett grunt skålformat bo som placeras nära vattenytan på en grästuva eller i mjukt gräs. Ibland kan det placeras i vatten fastsatt i näraliggande växtlighet eller i en låg buske.[8]
Status
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1] Beståndsutvecklingen är dock oklar.[1] Beståndet i Europa uppskattas till meööan 980 och 1 400 spelande hanar, vilket motsvarar 3 000–4 200 individer.[18] Den är där sällsynt och lokal i södra Europa, men talrikare i östra delarna.[5] Populationen hos underarten obscura tros bestå av 10 000–25 000 individer och hos affinis 1 000-10 000 individer, medan bestånden hos övriga underarter inte har uppskattats.[19] Sammanvägt uppskattar IUCN världspopulationen till mellan en halv och en miljon vuxna individer.[1]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Zapornia pusilla Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 15 april 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
- ^ ”Röd” (Pocket). Fåglar. Bonniers. sid. 90. ISBN 91-34-50853-8
- ^ [a b c d e f] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 124. ISBN 978-91-7424-039-9
- ^ ’’Sverigelistan med underarter’’, BirdLife Sverige, läst 2024-02-18
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ [a b c d e f g] del Hoyo, J., Elliott, A., and Sargatal, J. 1996. Handbook of the Birds of the World, vol. 3: Hoatzin to Auks. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.
- ^ [a b c d] Taylor, B.; van Perlo, B. 1998. Rails: a guide to the rails, crakes, gallinules and coots of the world. Pica Press, Robertsbridge, UK.
- ^ ”Sveriges ornitologiska förening - Dvärgsumphöna”. http://www.sofnet.org/index.asp?lev=4494&typ=1. Läst 22 juni 2011.[död länk]
- ^ Ekman, Sven (1922). Djurvärldens utbredningshistoria på skandinaviska halvön. Stockholm: Bonnier. sid. 135. Libris 273154
- ^ ”NA”. Nerikes Allehanda. http://www.na.se. Läst 21 juni 2011.
- ^ Dvärgsumphöna, BirdLife Sveriges raritetskatalog.
- ^ García-R, J.C., G.C. Gibb, and S.A. Trewick (2014), Deep global evolutionary radiation in birds: Diversification and trait evolution in the cosmopolitan bird family Rallidae, Mol. Phylogenet. Evol. 81, 96-108.
- ^ [a b] Urban, E.K., Fry, C.H. and Keith, S. 1986. The Birds of Africa, Volume II. Academic Press, London.
- ^ [a b] Marchant, S.; Higgins, P. J. 1993. Handbook of Australian, New Zealand and Antarctic birds, 2: raptors to lapwings. Oxford University Press, Melbourne.
- ^ Langrand, O. 1990. Guide to the birds of Madagascar. Yale University Press, New Haven, USA.
- ^ BirdLife International. 2015. European Red List of Birds. Office for Official Publications of the European Communities, Luxembourg.
- ^ Wetlands International. 2015. Waterbird Population Estimates.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikispecies har information om dvärgsumphöna.
Wikimedia Commons har media som rör dvärgsumphöna.- Läten på xeno-canto.org
|