Ernst Fehr
| Ernst Fehr | |
 Ernst Fehr, 29 oktober 2010. | |
| Född | 21 juni 1956[1] eller 1956[2] Hard, Österrike |
|---|---|
| Medborgare i | Österrike[3] och Schweiz[3] |
| Utbildad vid | Wiens universitet  |
| Sysselsättning | Nationalekonom[4], universitetslärare, forskare[5] |
| Arbetsgivare | Zürichs universitet[6] Technische Universität Wien |
| Utmärkelser | |
| Gossenpriset (1999)[7] Fellow of the Econometric Society (2008)[8] Marcel Benoist-priset (2008) Clarivate Citation Laureates (2009)[9] Österrikes hederskors för vetenskap och konst (2012) Hedersdoktor vid Vrije Universiteit Amsterdam (2020)[10] Kardinal Innitzer-priset Hedersdoktor vid Münchens universitet Fellow of the Association for Psychological Science Gustav Stolper-priset Fellow of the American Academy of Arts and Sciences Hedersdoktor vid Universität Graz Gottlieb Duttweiler-priset | |
| Webbplats | länk |
| Redigera Wikidata | |
Ernst Fehr, född 21 juni 1956 i Hard, Österrike, är en österrikisk-schweizisk nationalekonom. Han är vice ordförande för Institutet för empirisk forskning i ekonomi vid Zürichs universitet, och är verksam inom forskningsområdet beteendeekonomi. Hans forskning täcker områdena för utvecklingen av mänskligt samarbete och socialitet, särskilt rättvisa, ömsesidighet och begränsad rationalitet.
Inför tillkännagivandet av 2009 års pristagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne nämndes han som en tänkbar kandidat.[11]
År 2016 rankades Fehr som den mest inflytelserika ekonomen i Tyskland,[12] Österrike[13] och Schweiz.[14]
Karriär och vetenskapligt arbete
[redigera | redigera wikitext]Fehr är känd för sina viktiga bidrag till det nya området neuroekonomi, liksom till beteendeekonomi, beteendefinansiering och experimentell ekonomi. Enligt IDEAS/REPEC är han den näst mest inflytelserika tysktalande ekonomen och rankas på 86:e plats globalt.[15]
I sitt samarbete med Urs Fischbacher från 2002, Why Social Preferences Matter – The Impact of Non-Selfish Motives on Competition, Cooperation and Incentives, framhöll Fehr att ”ett betydande antal människor uppvisar sociala preferenser, vilket innebär att de inte enbart motiveras av materiellt egenintresse utan också bryr sig positivt eller negativt om de materiella utbetalningarna från relevanta referensagenter. Vi visar empiriskt att ekonomer kan misslyckas med att förstå grundläggande ekonomiska frågor när de bortser från sociala preferenser.”
Han antar att vi kan kalla ekonomi "den dystra vetenskapen" eftersom den konsekvent antar det värsta i mänskliga motiv, vilket står i skarp kontrast till den genomgripande idén att konsumenternas smak är heterogen. Han attackerar idén på två fronter. För det första eftersom en stor mängd bevis har motsagt själviskhetshypotesen, för det andra, eftersom underlåtenhet att ta hänsyn till annat beteende ignorerar centrala marknadsaktiviteter.[16]
År 2010 grundade Fehr, tillsammans med sin bror, Gerhard Fehr, Fehr Advice & Partners, det första globalt verksamma konsultföretaget helt inriktat på beteendeekonomi.
Utmärkelser och hedersbetygelser
[redigera | redigera wikitext]- Gossenpriset, 1999[7]
- Fellow of the Econometric Society, 2008[8]
- Marcel Benoist-priset, 2008
- Clarivate Citation Laureates, 2009[9]
Österrikes hederskors för vetenskap och konst, 2012- Hedersdoktor vid Vrije Universiteit Amsterdam, 2020[10]
- Kardinal Innitzer-priset
- Hedersdoktor vid Münchens universitet
- Fellow of the Association for Psychological Science
- Gustav Stolper-priset
- Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
- Hedersdoktor vid Universität Graz
- Gottlieb Duttweiler-priset
År 2011 tilldelades han Vorarlbergs vetenskapspris. År 2012 mottog han den österrikiska dekorationen för vetenskap och konst och den 9 april 2013 tilldelades han Gottlieb Duttweiler-priset "för sin banbrytande forskning om rättvisans roll på marknader, organisationer och i enskilda beslut".[17]
Fehr är hedersmedlem i American Academy of Arts and Sciences, medlem av American Academy of Political and Social Sciences och gästprofessor vid Massachusetts Institute of Technology.
År 2017 utsågs Fehr till livsvarig utländsk hedersmedlem i American Economic Association, AEA, tillsammans med Philippe Aghion, ekonomiprofessor vid Harvard University.[18] Antalet hedersmedlemmar är begränsat. Valet görs av den verkställande kommittén för American Economic Association och kommer endast att äga rum om en tidigare hedersmedlem dör.[19]
Bibliografi i urval
[redigera | redigera wikitext]- Fehr, Ernst; Henrich, Joseph; Boyd, Robert; Camerer, Colin; Bowles, Samuel; Gintis, Herbert (2004). Foundations of human sociality: economic experiments and ethnographic evidence from fifteen small-scale societies. Oxford New York: Oxford University Press. ISBN 9780199262052
- Fehr, Ernst; Gintis, Herbert; Bowles, Samuel; Boyd, Robert (2005). Moral sentiments and material interests: the foundations of cooperation in economic life. Cambridge, Massachusetts: MIT Press. ISBN 9780262572378
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Ernst Fehr, 17 november 2021.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000028268, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20221159453, läst: 23 augusti 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000028268.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 26 juni 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub20221159453, läst: 20 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.socialpolitik.de .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läst: 5 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, clarivate.com , läst: 23 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, www.vu.nl .[källa från Wikidata]
- ^ ”Thomson Reuters predicts the Nobel Prize in Economic Sciences”, Thomson Reuters, September 25, 2009, http://scientific.thomsonreuters.com/nobel/nominees/#economics Arkiverad 31 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 31 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091031213624/http://scientific.thomsonreuters.com/nobel/nominees/. Läst 5 oktober 2009.
- ^ FAZ.net / Patrick Bernau: Ernst Fehr an der Spitze der Ökonomen
- ^ Top 23 - diese Ökonomen prägen Österreich / die Presse.com: http://diepresse.com/home/wirtschaft/economist/4813687/Top-23_Diese-Okonomen-praegen-Osterreich
- ^ Diese Ökonomen prägen die Debatte in der Schweiz / www.nzz.ch: http://www.nzz.ch/wirtschaft/oekonomen-einfluss-ranking-2016-diese-oekonomen-praegen-die-debatte-in-der-schweiz-ld.114203
- ^ ”Top 10% Authors, as of September 2011”. IDEAS/REPEC. http://ideas.repec.org/top/top.person.all.html. Läst 9 oktober 2011.
- ^ The Economic Journal, "Why Social Preferences Matter – The Impact of Non-Selfish Motives on Competition, Cooperation and Incentives" (Blackwell Publishers, Oxford and Malden, 2002) Vol. 112, No. 489 C1–C33
- ^ ”Gottlieb Duttweiler Award”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222170448/http://www.gdi.ch/en/gd-prize. Läst 23 augusti 2022.
- ^ AER Foreign Honorary Members aeaweb.org, 15. April 2017.
- ^ [1] aeaweb.org, 14. April 2017, 15. April 2017.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Institute for Empirical Research in Economics vid Zürichs universitet
- Ernst Fehrs webbplats hos Zürichs universitet
- University of Zürich, Department of Economics
- FehrAdvice & Partners AG, The Behavioral Economics Consultancy Group
|