Hoppa till innehållet

Ernst Mach

Från Wikipedia
Ernst Mach
Ernst Mach
Ernst Mach
Född18 februari 1838
Brno, Kejsardömet Österrike
Död19 februari 1916
München, Kejsardömet Tyskland
ForskningsområdeFysik
Vetenskapsfilosofi
InstitutionerGraz universitet
Karlsuniversitetet i Prag
Alma materWiens universitet
DoktorandhandledareAndreas von Ettingshausen
Nämnvärda studenterHeinrich Gomperz
Känd förMachtal
Machs princip
Chockvåg
Har influeratNikola Tesla
Wolfgang Pauli
Albert Einstein

Ernst Mach, född 18 februari 1838 i Brünn (nu Brno i Tjeckien), död 19 februari 1916 i München, var en österrikisk fysiker och filosof. Han blev professor i matematik i Graz 1864, professor i fysik i Prag 1867 och professor i filosofi i Wien 1895.

År 1901 drabbades Mach av ett slaganfall och tvingades ta avsked från sin anställning, men erbjöds istället adelskap och fick en plats i Herrenhaus, det dåvarande österrikiska parlamentets överhus.

Vetenskapligt verk

[redigera | redigera wikitext]

Som professor vid universitetet i Prag arbetade Mach med tekniker avsedda att utröna ljudvågornas rörelser. Han fastställde det Mach-tal där ett föremål i rörelse skulle överskrida ljudets hastighet (ljudvallen). Han var även en av de första som lyckades fotografera projektiler i deras bana, vilket fick stor betydelse för vidareutvecklingen av artilleri, liksom för aerodynamiken och flygplanstillverkningen. Einstein var kraftigt inspirerad av Mach och betraktade honom som en viktig källa för sitt eget arbete.[1]

Mach företrädde en radikal form av empirism. Enligt den inriktning han förespråkade äger endast sinnesupplevelserna egentlig verklighet, och det är genom dem vi konstruerar både yttre ting och vår upplevelse av ett subjektivt jag. Förnimmelser kan uppfattas antingen som yttre ting, eller som upplevda egenskaper i form av perceptioner, men förnimmelserna i sig själva är neutrala. För att förstå världen skapar människan hjälpkonstruktioner, strängt taget fiktioner, vars enda sanningskriterium är i vilken mån de hjälper oss att förutsäga kommande upplevelser. Denna kritik blev mer än bara strikt filosofisk, då den förde till ett ifrågasättande av exempelvis atomläran och begrepp som absolut tid och absolut rum. Detta i sin tur kom att sätta den newtonska fysiken i gungning på ett sätt som kom att bana väg för Einstein och andra moderna fysiker.[2]

Lenin var negativt inställd till Mach, eftersom hans föreställningar ansågs motsäga marxismen.[3] Som en följd av det kunde man bland Sovjetunionens ideologiska skällsord återfinna "machist".[4]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Asteroiden 3949 Mach är uppkallad efter honom.[5]

  • Die Geschichte und di Wurzel des Satzes von der Erhaltung der Arbeit (1872, 2:a upplagan 1909)
  • Die Mechanik in ihrer Entwicklung (1883, 8:e upplagan 1923)
  • Beiträge zur Analyse der Empfindungen(1886, 9:e upplagan 1922)
  • Die Principen der Wärmelehre (1896, 4:e upplagan 1923)
  • Populär-wissenschaftliche Vorlesungen (1896, 5:e upplagan 1923)
  • Erkenntnis und Irrtum (1905, 4:e upplagan 1920)
  • Die Pinzipien der physikalischen Optik (1921)
  1. ^ John D. Norton How Hume and Mach Helped Einstein Find Special Relativity, hämtad 2012-11-02.
  2. ^ Svante Nordin (2011) Filosoferna Malmö: Atlantis, ss. 92-94
  3. ^ V.I. Lenin Materialism and Empiriocriticism: Critical Comments on a Reactionary Philosophy, återgiven på Marxists.org. Hämtad 2012-11-02
  4. ^ The Great Soviet Encyclopedia (1979) Materialism and Empiriocriticism: Critical Comments on a Reactionary Philosophy, återgiven på TheFreeDictionary.com. Hämtad 2012-11-02.
  5. ^ ”Minor Planet Center 3949 Mach” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=3949. Läst 7 oktober 2023. 
  6. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 17. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1129 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • John T. Blackmore, Ernst Mach - His Work, Life, and Influence, University of California Press: Berkeley & Los Angeles, 1972.
  • John Blackmore (ed.),Ernst Mach - A Deeper Look, Kluwer, Dordrecht, Netherlands, 1992.
  • J. Blackmore, R. Itagaki and S. Tanaka (eds.), Ernst Mach's Vienna 1895-1930, Kluwer, Dordreht, Netherlands, 2001.
  • John T. Blackmore, Ryoichi Itagaki and Setsuko Tanaka (eds.), Ernst Mach's Science, Tokai University Press, Kanagawa, Japan, 2006.
  • Erik C. Banks, Ernst Mach's World Elements, Kluwer (now Springer), Dordrecht, 2003.
  • John Blackmore und Klaus Hentschel (Hrsg.) Ernst Mach als Aussenseiter, [Korrespondenz], Braumüller, 1985.
  • Rudolf Haller & Friedrich Stadler (Hrsg., Ernst Mach - Werk und Wirkung, Hoelder-Pichler-Tempsky, Wien, 1988.)
  • D. Hoffmann und H. Laitko (Hrsg.), Ernst Mach -Studien und Dokumente..., Berlin, 1991.
  • V. Prosser and J. Folta (eds.), Ernst Mach and the development of Physics - Conference Papers, Prague, 1991.
  • Joachim Thiele (Hrsg.), Wissenschaftliche Kommunikation - Die Korrespondenz Ernst Machs, Kastellaun, 1978.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]