Hoppa till innehållet

François Andrieux

Från Wikipedia
François Andrieux
François Andrieux, 1820.
FöddFrançois Guillaume Jean Stanislas Andrieux
6 maj 1759 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3]
Strasbourg[1][4][5]
Död10 maj 1833 (ej angiven kalender, antar gregoriansk)[1][2][3] (74 år)
Paris gamla tionde arrondissement[1][4], Frankrike
BegravdPère-Lachaise[6]
Medborgare iFrankrike[7]
Utbildad vidCollège du Cardinal-Lemoine
SysselsättningPolitiker[1], advokat[1], domare[1], poet, författare[1][8], dramatiker[1], professor[9], artist
Befattning
Ledamot av Femhundrarådet, Seine
Stol nummer 38 i Franska akademien (1803–1833)
Ständig sekreterare i Franska akademien (1829–1833)
ArbetsgivareCollège de France (1814–1833)
Politiskt parti
Gironden
Namnteckning
Redigera Wikidata

François Jean Stanislas Andrieux, född 6 maj 1759 och död 10 maj 1833, var en fransk diktare.

Andrieux blev professor i litteratur vid École polytechnique 1804, senare vid Collège de France, var sekreterare vid franska akademin från 1819 till sin död. Helt och hållet 1700-talsmänniska i Voltaires anda, bekämpade han den romantiska skolan och kritiserade i sina föreläsningar bland annat dess beundran för Shakespeare. Bland hans diktverk märks lustspel som Les étourdis, ou le mort supposé och eleganta versberättelser som Le meunier de Sans-Souci, La promenade de Fénelon, Le procès du sénat de Capoue. 1818-23 utgav Andrieux i fyra band sina Oeuvres.

  1. ^ [a b c d e f g h i] Paul de Roux, Nouveau Dictionnaire des œuvres de tous les temps et tous les pays, andra utgåvan, vol. 1, Éditions Robert Laffont, 1994, s. 99, ISBN 978-2-221-06888-5.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 14692, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6gk32s9, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Андріе, Entisklopeditjeskij leksikon.[källa från Wikidata]
  5. ^ Андриэ, Франсуа-Гильом-Жан-Станислав, Entsiklopeditjeskij slovar'.[källa från Wikidata]
  6. ^ A. Henry, Le Père Lachaise historique, monumental et biographique, A. Henry, 1852, s. 46.[källa från Wikidata]
  7. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 412794, läs online, läst: 28 maj 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]