Hoppa till innehållet

Fredrik August Dahlgren

Från Wikipedia
Fredrik August Dahlgren
Fredrik August Dahlgren
Fredrik August Dahlgren
Född20 september 1816
Nordmarks socken, Sverige Sverige
Död16 februari 1895 (78 år)
Djursholm, Sverige Sverige
YrkeFörfattare
Sångtextförfattare
Kansliråd
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1800-talet
Noterbara verkTexten till Jänta å ja
Wermlänningarne (folklustspel)
BarnErik Wilhelm Dahlgren
Sven Fredrik Dahlgren
Lotten Dahlgren
SläktingarBengt Erland Dahlgren (bror)
Sida på WikisourceFörfattare:Fredrik August Dahlgren
Fredrik August Dahlgren på Ransäters hembygdsgård

Fredrik August Dahlgren (även kallad Fredrek på Rannsätt), född 20 september 1816 i Nordmarks socken, Värmland, död 16 februari 1895 i Djursholm, var en svensk författare, sångtextförfattare och kansliråd. Han är främst känd för sång- och folklustspelet Värmlänningarna.[1]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga år

[redigera | redigera wikitext]

Fredrik August Dahlgren föddes på Tabergs herrgård[2] som son till bruksägaren Barthold Dahlgren (Värmlandssläkten) och Anna Carolina Svensson och bror till Bengt Erland Dahlgren. Han blev far till Erik Wilhelm Dahlgren, läraren och politikern Sven Fredrik Dahlgren och författaren Lotten Dahlgren.

Dahlgren studerade från 1834 i Uppsala och avlade filosofie kandidatexamen i mars 1839. Han promoverades samma år till filosofie doktor och gav 1840 ut avhandlingen Om de grekiska romanerna.[3] Han hade för avsikt att söka en docentur i allmän litteraturhistoria, men valde i stället ämbetsmannabanan.

Karriär

[redigera | redigera wikitext]

1841 anställdes han som extra ordinarie kanslist vid ecklesiastikdepartementets expedition där han tjänstgjorde fram till 1848 och samma år som extraordinarie amanuens i Riksarkivet, där han tjänstgjorde fram till 1861. År 1848 utnämndes han till kopist i ecklesiastikexpeditionen, blev 1861 kanslist, 1862 protokollsekreterare och 1871 expeditionssekreterare i ecklesiastikdepartementet. 1874 blev Dahlgren tillförordnad chef för byrån för hälso- och fattigvårdsärenden samt 1878 kansliråd och chef för samma byrå.

Dahlgren har blivit mest känd för texten till Jänta å ja och folklustspelet Wermlänningarne[4] från 1846,[5] där bland annat Ack Värmeland, du sköna ingår. Dahlgren skrev även några andra pjäser, men verkade annars mest som författare och översättare. 1857–63 var han litteratör vid Kungliga Teatern, och under sin tid där översatte han bland annat Macbeth, Romeo och Julia, En midsommarnattsdröm samt Förväxlingar av Shakespeare; Johan Ludvig Heibergs Älvjungfrun; Pedro Calderón de la Barcas Livet en dröm, Gotthold Ephraim Lessings Nathan den vise med flera verk. Han utgav även Anteckningar om Stockholms theatrar (1866). År 1866 invaldes han även i Kungliga Musikaliska Akademien, där han 1877–85 var preses.

Redan under studietiden hade han författat dikter på värmländska, som sedan publicerades anonymt i de värmländska tidningarna. År 1875 utkom hans första samling av dialektdikter Viser på varmlanske tongmåle under pseudonymen Fredrek på Rannsätt, och dessa följdes året därpå av Speller nye viser och därefter av flera liknande samlingar. Dahlgren var även uttolkare av medeltida och nyare tiders handskrifter, och har bland annat utgett Skandinaviska samfundets handlingar, del 30–40 (1849–60), och har dess nya följd del 1–5 (1861–66), Bogislaus Philipp von Chemnitzs Geschichte des schwedischen in Deutschland geführten Kriges (del 3–4, 1855–59), Lagförslag i Carl IX:s tid (1864), Kung Erik XIV:s krönika (1847),[5] 3:e delen av Ett fornsvenskt legendarium (1847), Skrifter till läsning för klosterfolk med flera arbeten. Flera av dessa arbeten skrev han för Svenska fornskriftsällskapets räkning, och han blev dess förste sekreterare vid sällskapets instiftande 1843.

1871–1895: Svenska Akademien

[redigera | redigera wikitext]

Dahlgren var ledamot av Svenska Akademien under åren 1871–1895, på stol 6. Dahlgren hade varit amanuens vid Svenska Akademien sedan 1854. Som amanuens hade han samlat språkprov för Akademiens ordbok, bland annat omkring 40.000 ord ur Gustav Vasas bibel, ur alla svenska på 1500-talet tryckta skrifter med mera. Han utarbetade även Ordlista öfver svenska språket i dess första upplaga 1873, och utgav 1870 första delen av Akademiens Ordbok öfver svenska språket. Från 1854 redigerade han även Svenska Akademiens handlingar. Hans postumt utgivna "Glossarium öfver ålderdomliga eller ovanliga ord och talesätt i svenska språket" (1914–1916) är fortfarande ett viktigt hjälpmedel vid studier av äldre skrifter. 1875 utsågs han även till ledamot av direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

Dahlgren är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[6]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Otryckta pjäser

[redigera | redigera wikitext]

Elisif (1846) ; Kyssen (1846) ; Ett äfventyr på Stegeborg (1853) ; Kaffeförbudet (1853).

Översättningar

[redigera | redigera wikitext]
  • Calderón de la Barca, Pedro (1858). Lifvet en dröm : skådespel i fem akter. Stockholm: Norstedt. Libris 3103161 
  • Shakespeare, William (1845). Romeo och Julia : sorgspel. Stockholm. Libris 9078145 
  • Shakespeare, William (1846). Thalia 1847. Helsingfors: Frenckell. Libris 14973991 
  • Heiberg, Johan Ludvig (1857). Elfjungfrun : skådespel i fem Akter, med Sång. Stockholm: Bonnier. Libris 9992157 
  • Moreto, Agustín (1873). Stolthet mot stolthet : lustspel i 3 akter. Stockholm: Norstedt & S. Libris 1583149 

Otryckta översättningar av Shakespeare

[redigera | redigera wikitext]

Macbeth (1858) ; En midsommarnattsdröm (1860) ; Förvexlingarna (1861).

Redaktör (urval)

[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Svea: folk-kalender för. Bonnier. 1894. https://books.google.se/books?id=_f4yAQAAMAAJ&pg=RA1-PA228&dq=Fredrik+august+dahlgren&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjyvf756_PvAhUwmIsKHaezAr04ChDoATACegQIARAC#v=onepage&q=Fredrik%20august%20dahlgren&f=false. Läst 10 april 2021 
  2. ^ ”Föreningen Värmlandslitteratur - böcker om Värmland”. www.varmlandslitteratur.se. https://www.varmlandslitteratur.se/Dahlgren_F_A.htm. Läst 10 april 2021. 
  3. ^ Dahlgren, Fredrik August; Hjärne Rudolf (1840). Om de grekiska romanerna. Afhandling, hvilken med vidtberömda philos. facultetens tillstånd till offentlig granskning framställes af Fredrik Aug. Dahlgren ... och Rudolph Hjärne Götheb. Riddarh. stip. på gustavianska lärosalen d. 30 maj 1840. p. v. t. f. m.. Upsala Wahlström & Låstbom. 1840.. http://libris.kb.se/hitlist?q=om+de+grekiska+romanerna&d=libris&m=50&p=1&s=rc 
  4. ^ ”– Jag var rörd till tårar”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/1ko86X. Läst 10 april 2021. 
  5. ^ [a b] ”Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/DahlgrenFA/titlar. Läst 10 april 2021. 
  6. ^ Hitta graven

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]

Bild

Böcker

Noter

Sångtexter

Mp3-filer och strömmande ljud

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 6
Johan Wingård (1786) · Adolf Göran Mörner (1819) · Anders Abraham Grafström (1840) · Fredrik August Dahlgren (1871) · Hans Hildebrand (1895) · Sven Hedin (1913) · Sten Selander (1953) · Olle Hedberg (1957) · Per Olof Sundman (1975) · Birgitta Trotzig (1993) · Tomas Riad (2011)
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fredrik_August_Dahlgren&oldid=55872605”