Gijsbert Karel van Hogendorp
| Gijsbert Karel van Hogendorp | |
 | |
| Född | 27 oktober 1762[1][2][3] Rotterdam[4], Nederländerna |
|---|---|
| Död | 5 augusti 1834[1][2][3] (71 år) Haag[5] |
| Medborgare i | Republiken Förenade Nederländerna |
| Utbildad vid | Universitetet i Leiden  |
| Sysselsättning | Politiker, magistrat, diplomat |
| Befattning | |
| Nederländernas utrikesminister (1813–1814) Vice-President of the Council of State (1814–1816) Minister van staat (1815–1819)[6] Representanthusledamot i Nederländerna (1815–1825)[6] | |
| Maka | Hester Clifford (g. 1789–)[7] |
| Barn | Wilhelmina van Hogendorp (f. 1790)[8] Hester van Hogendorp (f. 1791)[8] Maria van Hogendorp (f. 1793)[8] Dirk van Hogendorp (f. 1797)[8] Frederik van Hogendorp (1802-1872) (f. 1802)[8] |
| Föräldrar | Willem van Hogendorp[8] Carolina Wilhelmina van Haren[8] |
| Släktingar | Dirk van Hogendorp (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Nederländska Lejonorden | |
| Redigera Wikidata | |
Gijsbert Karel van Hogendorp, född 27 oktober 1762 i Rotterdam, död 5 augusti 1834 i Haag, var en nederländsk greve och statsman; bror till Dirk van Hogendorp.
G.K. van Hogendorp blev 1782 anställd vid arvståthållarens garde, men studerade sedermera juridik och blev pensionaris i Rotterdam. Då Holland 1795 erövrades av fransmännen, övertog han en affär i Amsterdam och satte sedan till en del av sin förmögenhet vid ett misslyckat försök att på Godahoppsudden grundlägga en koloni för huset Oraniens anhängare.
År 1813 bidrog G.K. van Hogendorp kraftigt att återuppsätta huset Oranien på tronen. I den kommitté, som efter Hollands befrielse (1813) skulle uppgöra förslag till ny konstitution, utövade han såsom ordförande stort inflytande. Han blev därefter chef för utrikesdepartementet och vicepresident i statsrådet samt greve, men tog 1816 avsked. I Generalstaternas andra kammare, av vilken han 1815 blev ledamot, anslöt han sig till oppositionen emot den konservative ministern Cornelis Felix van Maanen.
G.K. van Hogendorp författade bland annat Bijdragen tot de huishouding van staat van het koningrijk der Nederlanden (tio band, 1818–29) samt Lettres sur la prospérité publique (två band, 1830) och La séparation de la Hollande et de la Belgique (1830). Hans Brieven en gedenkschriften (sex band, 1866–1903) utgavs av hans son och sonson.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Gijsbert Karel van Hogendorp, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 05339746, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6p84fjv, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00000900, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 13 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Parlement.com, Parlement.com-ID: vg09llss5gzt, läst: 9 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p66004.htm#i660040, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Hogendorp, 2. Gijsbert Karel van i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
|