Hoppa till innehållet

Gliese 777

Från Wikipedia
Gliese 777
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSvanen
Rektascension20t 03m 37,405s[1]
Deklination+29° 53′ 48,492″[1]
Skenbar magnitud ()+5,73 ± [2] / +14,40
Stjärntyp
SpektraltypG6 IV[2] / M4.5 V
B–V+0,74[3]
Astrometri
Radialhastighet ()-45,34 ± 0,12[1] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +683,196[1] mas/år
Dek.: -525,401[1] mas/år
Parallax ()62,4865 ± 0,34[1]
Avstånd52,2 ± 0,3  (16,00 ± 0,09 pc)
Absolut magnitud ()+4,73[3]
Detaljer
Massa0,93 ± 0,02[4] M
Radie1,142 ± 0,009[4] R
Luminositet1,114 ± 0,007[4] L
Temperatur5 557 ± 22[4] K
Metallicitet+0,17 ± 0,04[4]
Ålder6,7[2] miljarder år
Andra beteckningar
Gliese 777 A: LHS 3510, AG+29 2228, BD+29 3872, CCDM J20036+2954A, GJ 9683, GJ 777 A, HD 190360, HIC 98767, HIP 98767, HR 7670, IRAS 20016+2945, LSPM J2003+2953, 2MASS J20033732+2953493, NLTT 48652, PLX 4759, PPM 110318, SAO 88133, TD1 25972, TYC 2153-2883-1, USNO-B1.0 1198-00471019, uvby98 100190360 A, WDS J20036+2954A, WISEA J200337.97+295343.4, Gaia DR3 2029433521248546304, Gaia DR2 2029433521248546304, Gaia DR1 2029433516936897152 Gliese 777 B: LHS 3509, AP J20032651+2952000, CCDM J20036+2954B, G 125-55, G 186-9, GJ 777 B, LSPM J2003+2951, 2MASS J20032651+2952000, NLTT 48646, PLX 4756, UCAC2 42300058, UCAC4 600-108618, USNO-B1.0 1198-00470883, WDS J20036+2954B, WISEA J200327.13+295153.9, Gaia DR3 2029432043779954432, Gaia DR2 2029432043779954432[5]

Gliese 777 eller HD 190360 är en dubbelstjärna i södra delen av stjärnbilden Svanen.[6] Den har en skenbar magnitud av ca 5,73[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 62,5 mas[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 52 ljusår (ca 16 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -45 km/s.[1]

Primärstjärnan Gliese 777 A är en solliknande, gul underjättestjärna av spektralklass G6 IV,[2] som är på väg att avsluta nukleär fusion av väte i dess kärna. Den har en massa av ca 0,93[4] solmassa, en radie av ca 1,14[4] solradie och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 1,1[7] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 5 600 K.[4] Stjärnan är ganska metallrik och har cirka 70 procent mera "metaller" (grundämnen tyngre än helium) än solen, vilket är typiskt för stjärnor med exoplaneter.

Följeslagaren Gliese 777 B är en svag röd dvärgstjärna i huvudserien av spektralklass M4.5 V,[8] som kretsar kring primärstjärnan på ett avstånd av ca 3 000 astronomiska enheter (0,047 ljusår) med en omloppsperiod av minst tiotusentals år. Stjärnan i sig kan vara en dubbelstjärna, men det finns inte mycket information om stjärnsystemet.

Planetsystem

[redigera | redigera wikitext]

År 2002 tillkännagav Geneva extrasolar planet search team upptäckten av en långperiodig exoplanet (Gliese 777 Ab) i en vid omloppsbana.[8] Planeten uppskattades kretsa i en cirkulär bana med låg excentricitet, men den uppskattningen ökades vid senare mätningar (e=0,36).[9] Till en början trodde man därför att planeten var en riktig "Jupitertvilling", men omdefinierades senare till att vara mer lik en "excentrisk Jupiter", med en massa på minst 1,5 Jupitermassa och har ungefär lika radie. År 2021 mättes den verkliga massan av Gliese 777 Ab med astrometri.[6]

År 2005 visade ytterligare observationer av stjärnan en annan amplitud med en period på 17,1 dagar.[9] Massan av denna andra planet (Gliese 777 c) var bara 18 gånger mer än jorden, eller ungefär densamma som Neptunus, vilket tyder på att den var en av de minsta planeterna som upptäcktes vid den tiden. Även den ansågs till en början vara i en cirkulär omloppsbana som med senare mätningar visade sig inte vara fallet.

HD 190360 solsystem[7][6]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
c
>0,000 ± 0,0076 MJ
0,1304 ± 0,0075
17,110 ± 0,0048
0,237 ± 0,082
-
-
b
1,8 ± 0,2 MJ
3,9 ± 0,2
2,854 ± 13
0,340 ± 0,018
80,2 ± 23,2
-
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gliese 777, 6 juni 2024.
  1. ^ [a b c d e f g h] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e] Ligi, R.; et al. (February 2016), "Radii, masses, and ages of 18 bright stars using interferometry and new estimations of exoplanetary parameters", Astronomy & Astrophysics, 586: 23, arXiv:1511.03197, Bibcode:2016A&A...586A..94L, doi:10.1051/0004-6361/201527054, S2CID 15941645, A94.
  3. ^ [a b] https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Gliese_777&action=edit&section=5. Hämtad 2024-08-16.
  4. ^ [a b c d e f g h] Karovicova, I.; White, T. R.; Nordlander, T.; Casagrande, L.; Ireland, M.; Huber, D. (13 September 2021). "Fundamental stellar parameters of benchmark stars from CHARA interferometry -- II. Dwarf stars". Astronomy & Astrophysics. 658: A47. arXiv:2109.06203. doi:10.1051/0004-6361/202141833. ISSN 0004-6361.
  5. ^ https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=Gliese+777+A. Hämtad 2024-08-16.
  6. ^ [a b c] Feng, Fabo; Butler, R Paul; Jones, Hugh R A.; Phillips, Mark W.; Vogt, Steven S.; Oppenheimer, Rebecca; Holden, Bradford; Burt, Jennifer; Boss, Alan P. (2021). "Optimized modelling of Gaia–Hipparcos astrometry for the detection of the smallest cold Jupiter and confirmation of seven low-mass companions". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 507 (2): 2856–2868. arXiv:2107.14056. Bibcode:2021MNRAS.507.2856F. doi:10.1093/mnras/stab2225.
  7. ^ [a b] Wright, J. T.; et al. (2009). "Ten New and Updated Multi-planet Systems, and a Survey of Exoplanetary Systems". The Astrophysical Journal. 693 (2): 1084–1099. arXiv:0812.1582. Bibcode:2009ApJ...693.1084W. doi:10.1088/0004-637X/693/2/1084. S2CID 18169921.
  8. ^ [a b] Naef, D.; et al. (2003). "The ELODIE survey for northern extra-solar planets II. A Jovian planet on a long-period orbit around GJ 777 A". Astronomy and Astrophysics. 410 (3): 1051–1054. arXiv:astro-ph/0306586. Bibcode:2003A&A...410.1051N. doi:10.1051/0004-6361:20031341. S2CID 14853884.
  9. ^ [a b] Vogt, Steven S.; et al. (2005). "Five New Multicomponent Planetary Systems" (PDF). The Astrophysical Journal. 632 (1): 638–658. Bibcode:2005ApJ...632..638V. doi:10.1086/432901. S2CID 16509245. Archived (PDF) from the original on 2018-07-22. Hämtad 2020-09-05.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]