Hoppa till innehållet

Harry Kivijärvi

Från Wikipedia
Harry Kivijärvi
Född25 juli 1931[1][2]
Åbo
Död15 april 2010 ​eller ​2010[3][4]
Medborgare iFinland
SysselsättningSkulptör[5], fotograf[3], arkitekt, bildkonstnär[6][7][8]
Utmärkelser
Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1970)[9]
Prins Eugen-medaljen (1987)[9]
Redigera Wikidata
Minnesmärke i Varberg (1993)
Bild av Bockstensmannen på minnesmärke i Varberg

Harry Mikael Kivijärvi, född 25 juli 1931 i Åbo, död 15 april 2010 i Esbo, var en finländsk skulptör.

Kivijärvi blev känd för allmänheten efter att ha vunnit president Juho Kusti Paasikivis minnestävling 1976.

Kivijärvi genomgick Åbo ritskola 1947–1950. Han började arbeta med metall och deltog i tävlingar, bland annat till Sibeliusmonumentet i Helsingfors (en tävling som vanns av Eila Hiltunen). Hans mest kända verk är dock av massiv sten, ofta i svart eller vitt, med släta ytor och ofta sammansatta av stora stående stenar. Kivijärvi blev prisbelönt för sitt arbete, bland annat med Pro Finlandia-medaljen 1970 och den svenska Prins Eugen-medaljen 1987. Han fick också pris från Ars Fennica-stiftelsen 2003 för sitt livslånga arbete.

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

  1. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 252827, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Kivijärvi, Harry, Grove Art Online, 13 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T046777.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Société des auteurs dans les arts graphiques et plastiques, Liste des auteurs au 07/01/2019, Société des auteurs dans les arts graphiques et plastiques, 2024, läs online, läst: 20 september 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ KANTO – Kansalliset toimijatiedot, Nationalbiblioteket, KANTO-ID: 000047699, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 252827, läst: 1 oktober 2016.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, hamhelsinki.fi .[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c d] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 1282, läst: 11 september 2023.[källa från Wikidata]