Hoppa till innehållet

Henrik Salander

Från Wikipedia
Henrik Salander
Född30 september 1945 (79 år)
Oscars församling i Stockholms stad, Sverige
NationalitetSverige Sverige
Yrke/uppdragDiplomat

Johan Henrik Salander, född 30 september 1945 i Oscars församling i Stockholms stad,[1] är en svensk diplomat.

Åren 1965–1968 var Salander verksam som musiker[2] och han var därvid medlem av popgruppen The Hounds, som hade flera hits på Tio i topp 1966–1968. Han arrangerade Elton Johns första konsert utanför Storbritannien på Kåren i Stockholm i juni 1970.[källa behövs]

Salander avlade filosofie kandidat-examen 1970 och politices magister-examen 1971 vid Stockholms universitet.[3] Åren 1970–1974 var han anställd vid Dagens Nyheter och 1974–1975 vid SIDA. Åren 1975–1986 tjänstgjorde han vid Utrikesdepartementet, däribland i Tanzania 1976–1978, som departementssekreterare 1979–1985 och som kansliråd 1985–1986. Han arbetade 1986–1988 vid Hall & Cederquist Annonsbyrå. Han tjänstgjorde i Politiska avdelningen vid Utrikesdepartementet 1988–1993 och som departementsråd och chef för Enhet 6 1990–1993. Han var minister och biträdande chef för FN-representationen i New York 1993–1999, med ställning som ambassadör från 1995. Han var nedrustningsambassadör i Genève 1999–2000 och ständigt ombud vid nedrustningskonferensen i Genève 2000–2003.[2] Åren 2003–2006 var Salander generalsekreterare för den internationella oberoende kommissionen om massförstörelsevapen (Blixkommissionen), varefter han 2006–2009 var chef för Enheten för nedrustning och icke-spridning vid Utrikesdepartementet.[3]

Salander var vice ordförande i folkrättsdelegationen 1990–1992 och ordförande i utredningen om nedrustningspolitik och rustningskontroll 1991–1992. Han var ordförande för icke-spridningsfördraget om kärnvapen 2002–2003.[2] Han invaldes 2011 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[3]

  1. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2004).
  2. ^ [a b c] Moen, Ann, red (2006). Vem är det 2007. Svensk biografisk handbok. Malmö: Nationalencyklopedin. sid. 514 .
  3. ^ [a b c] Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 76. ISBN 978-91-980878-8-8 .