Irene Rosenfeld
Irene Rosenfeld | |
Irene Rosenfeld | |
Födelsenamn | Irene Blecker |
---|---|
Född | 3 maj 1953 Westbury, New York, USA |
Far | Seymour Blecker |
Mor | Joan Blecker |
Nationalitet | USA |
Titel | chief executive officer (CEO) |
Utbildning | Cornell University |
Ledare för | Styrelseordförande och koncernchef, Mondelēz International |
Irene Blecker Rosenfeld, född 3 maj 1953 i Westbury i New York, är en amerikansk företagsledare, ordförande och verkställande direktör (CEO) av Mondelēz International. Hon har varit verksam inom livsmedels- och dryckesindustrin i cirka 30 år.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Rosenfeld föddes i en judisk familj och är dotter till Seymour och Joan Blecker. Hennes fars föräldrar var rumänska judar och hennes mors morföräldrar var tyska judar. Hon gjorde sin skolgång i W. Tresper Clarke High School i Westbury, New York.[1] [2] Hon har sedan avlagt magisterexamen i företagsekonomi och kandidatexamen i psykologi vid Cornell University, där hon senare också disputerade för en doktorsexamen i marknadsföring och statistik.[3]
Sin första anställning hade Rosenfeld på reklambyrån Dancer Fitzgerald Sample i New York, och därefter arbetade hon för General Foods med konsumentundersökningar.[4]
År 2004 utsågs Rosenfeld till ordförande och VD för Frito-Lay, en division av Pepsi Cola, där hon var ansvarig för produktlansering. I juni 2006 blev hon VD för Kraft Foods, som övertog General Foods. Bland hennes många framgångsrika uppdrag på Kraft Foods finns ledningen av omstruktureringen och vändningen av företagets nyckelverksamheter i USA, Kanada och Moskva, och hon utsågs till ordförande i Altria Group mars 2007 efter gruppens avknoppning från Kraft Foods.
Hon är också aktiv i ett antal industri- och samhällsorganisationer, bland annat Economic Club of Chicago. Därtill sitter hon i styrelsen för Grocery Manufacturers Association och för Cornell University, samt i styrelsen för Consumer Goods Forum.[5]
Kontrovers
[redigera | redigera wikitext]Under den amerikanska presidentvalskampanjen 2016, kritiserades Mondelēz och Rosenfeld av den republikanske kandidaten Donald Trump [6] och de demokratiska kandidaterna Hillary Clinton [7] och Bernie Sanders [8] för outsourcing av cirka 600 amerikanska jobb från Chicago till Salinas, Mexiko, vilket föranledde Oreobojkotten.[9] Arbetardemonstrationer har också skett vid olika evenemang där Rosenfeld har deltagit och även utanför hennes eget hem.[10]
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]År 2008 placerades Rosenfeld på sjätte på The Wall Street Journals "50 kvinnor att beakta"-lista. [11] Hon har också varit noterad flera gånger som en av de 100 mäktigaste kvinnorna i världen av tidskriften Forbes.[12] År 2014 var hon rankad på 15:e plats precis bakom Oprah Winfrey.[13]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ "Login". Timesonline.co.uk.
- ^ Sandro Rosell. "Jewish Voice". Jewishvoiceny.com. Hämtad 2017-02-26.
- ^ "Executive profile: Irene B. Rosenfeld". Businessweek. Hämtad 1 mars 2013.
- ^ Alexandra Zendrian (October 25, 2010). "Next Week's Guest: Irene Rosenfeld". Forbes.com.
- ^ "History of The Consumer Goods Forum". Theconsumergoodsforum.com.
- ^ Goldman, David (2016-03-11). "Donald Trump and Hillary Clinton are angry about Oreos - Mar. 11, 2016". Money.cnn.com. Hämtad 2017-02-26.
- ^ "Hillary Clinton Targets Certain Companies in Critique of Corporate America". WSJ. Hämtad 2016-03-04.
- ^ Dellimore, Craig (2016-03-02). "Sanders Camp Blasts Nabisco Plan To Move Hundreds Of Jobs To Mexico « CBS Chicago". Chicago.cbslocal.com. Hämtad 2017-02-26.
- ^ Tribune, Chicago. "Chicago activist begins Oreo boycott to protest Mondelez layoff plans". Hämtad 2016-06-24.
- ^ "Nabisco workers protest outside CEO's suburban home - Story | WFLD". Fox32chicago.com. Hämtad 2017-02-26.
- ^ "The Wall Street Journal 50 Women to Watch in 2008 - WSJ". WSJ. 11 november 2008.
- ^ "World's Most Powerful Women List 2010". Forbes.com.
- ^ "The world's 100 most powerful women". Forbes.com. Hämtad 24 augusti 2011.