Ivan Mazepa
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Ivan Mazepa | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Född | 30 mars (n.s.) 1639 Bila Tserkva, Polsk-litauiska samväldet |
| Död | 2 oktober 1709 (70 år) Bender, Osmanska riket |
| Tjänstetid | 1687-1708 |
| Grad | Hetman |
| Slag/krig | Stora nordiska kriget |
| Övrigt | Page |
Ivan Stepanovitj Mazepa (ukrainska: Іван Степанович Мазепа; polska: Jan Mazepa Kołodyński), född 20 mars (g.s.) 1639[1], död 2 oktober (g.s.) 1709 i Bender, var en zaporizjakosackisk hetman 1687–1708. Han vände sig till Karl XII under det stora nordiska kriget och kämpade för zaporizjakosackernas självständighet.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Uppväxt och tidig karriär
[redigera | redigera wikitext]Mazepa föddes nära staden Bila Tserkva, då en del av det polsk-litauiska samväldet, 20 mars 1639. Han gick först i utbildning vid Kiev-Mohyla-akademin och därefter i en jesuitskola i Warszawa. I sin ungdom studerade han i Italien, Nederländerna och Frankrike. Han behärskade flera språk.[2]
Hans far, Adam Stepan Mazepa, var en kosack som hade nära kontakter med den högsta polska adelskretsen. Modern Maryna Mokijevska var en framstående personlighet. Till skillnad från Moskvariket, där kvinnorna satt undangömda i så kallade teremslott (en rysk typ av träslott), hade de zaporizjakosackiska kvinnorna under 1600-talet ofta en framskjuten roll inom politiken. Vissa är benägna att i detta se ett arv från Kievrus, medan andra tycker sig skönja polskt inflytande.[3]
Mazepas fader och Marinas (moderns) bror var kosackhövdingar under Bogdan Chmelnytskyj och stupade i striderna mot polackerna - fadern vid Tjortkov (1655), och morbrodern vid Drozji Pole (1655).[4]
Från 1659 tjänade Mazepa som page hos den polske kungen Johan II Kasimir.[5] Där blev han, på grund av sin ortodoxa tro, utstött av sina katolska kollegor. Det gick så långt att Mazepa hamnade i en fäktningsduell inne i kungapalatset.[6] Mazepa förvisades till sin mors gods i Volynien. Där fattade han tycke för en redan gift adelsdam. En dag blev de båda tagna på bar gärning av maken. Mazepa blev naken rullad i tjära, fastbunden på sin häst som jagades i galopp. När han kom fram till sin mors gods var han så rispad och ärrig att det knappt gick att känna igen honom.[7]
Mellan 1669 och 1673 tjänade han under kosackhövdingen hetman Petro Dorosjenko. Vid ett tillfälle då han var sändebud i Konstantinopel blev han tillfångatagen av moskvatrogna zaporizjakosacker och skickades till Moskva för förhör. Där förhördes han av Artamon Matvejev personligen, som fick ett gott intryck av den unge Mazepa. Han släpptes och reste tillbaka till Lillryssland. Under åren 1674–1681 tjänade han hetman Ivan Samojlovitj. Han steg snabbt i kosackgraderna och 1682 befordrades han till general jesaul.
Hetman
[redigera | redigera wikitext]När Ivan Samojlovitj hade blivit tillfångatagen av moskoviterna 1687 valdes Mazepa till ny hetman över zaporizjakosackerna på Dneprs östbank, efter påtryckningar från bland andra Vasilij Golitsyn.
Gradvis ökade Mazepas förmögenhet och han var snart en av Europas största jordägare med över 20 000 gods. Många var gåvor från den ryske tsaren Peter I.[5] Som stark troende till ortodoxin lät också Mazepa bygga en mängd kyrkor i Lillryssland, i ukrainsk barockstil. Han utökade också Kiev-Mohyla-akademin så att antalet studenter blev cirka 2000. Många kosacker vände sig med tiden mot Mazepa eftersom de tyckte att han var auktoritär. Ett flertal uppror bröt ut i Zaporizja Sitj (uk.: Запорізька Січ), men slogs ner av Mazepa.
1702 gjorde kosackerna vid Dneprs västbank, under ledaren hetman Semen Palij, uppror mot Polen, vilket misslyckades. Ivan Mazepa vände sig till den ryske tsaren Peter I och bad om tillåtelse om att gå in i västbanken, vilket han fick och intog större delar av västra Lillryssland eftersom Polen var försvagat av den svenska invasionen under Karl XII. Men på grund av Palijs popularitet flydde Mazepa.[källa behövs]
Stora nordiska kriget
[redigera | redigera wikitext]
Efter det stora nordiska krigets utbrott ställde Peter I av Ryssland krav på kosackerna att i stället för att, som de brukade, försvara sina domäner mot polacker, osmaner och tatarer, vara i Polen och kämpa mot den svenska invasionsarmén. Detta orsakade stora skador hos kosackerna, upp till 70 procent av de krigande stupade.[5]
När Karl XII:s polske allierade Stanisław Leszczyński började bli ett hot mot zaporizjakosackerna 1708, bad Mazepa Peter I om militärt stöd, vilket han förvägrades eftersom tsar Peter samlat alla sina trupper inför en stundande svensk invasion.
När den svenska armén började närma sig Lillryssland beslöt Mazepa att söka upp den, och den 28 oktober 1708 slöt han en allians med Karl XII. Men endast 3 000 av kosackerna förblev lojala med Mazepa. Resten anslöt sig till Peter I. Ryssarna hämnades med att den 2 november 1708 under Alexander Mensjikov bränna ner Mazepas huvudstad Baturin och garnison och dräpa dess invånare.[8] Detta efter ett par dagars belägring av den ryska armen. Mazepa hade försatt staden i högsta beredskap och stängt portarna för ryssarna. Dock släppte rysstrogna försvarare i staden in stora truppmassor nattetid, dagen efter inleddes en stormning av staden. Varvid Baturin intogs och brändes ner. Baturins fall var en av huvudanledningarna att Mazepas uppror gick i baklås samt den Karolinska arméns nederlag vid Poltava sju månader senare.
Detta gjorde många tidigare anhängare till Mazepa rädda och den 11 november 1708 valdes Ivan Skoropadskij till ny kosackhetman. Mazepas sista hopp om lojalitet var i Zaporizja Sitj, vilket mot alla odds stödde honom trots deras tidigare konflikter. Enligt dem var han åtminstone mindre ond än tsaren. Men även Zaporizja Sitj förstördes av ryska trupper 1709.
Mazepa följde med den svenska armén genom den hårda vintern 1708–1709. På våren började man belägra den lillryska staden Poltava, och den 28 juli ägde slaget vid Poltava rum mellan ryska och svenska trupper. Slaget vanns av Ryssland och satte stopp för Mazepas dröm om ett fritt kosackrike. Han flydde tillsammans med Karl XII till den osmanska staden Bender, där han avled den 22 september (g.s.).
Kultur
[redigera | redigera wikitext]
- Mazepas person används i Pjotr Tjajkovskijs opera från 1883 med samma namn.
- Även i en tondikt Mazeppa (en vanlig stavning på 1800-talet) av Franz Liszt från 1854, baserad på Victor Hugos dikt.
- Lord Byron skrev en dikt om Mazepa, "Mazeppa" från 1819.
- Victor Hugo skrev en dikt vid namn "Mazeppa" från 1829.
- Även Juliusz Słowacki skrev en dikt vid namn "Mazepa" från 1840.
- Porträttet till höger[förtydliga] av Kazimierz Jan Sapieha, misstogs länge som Ivan Mazepa.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Födelseåret har bestämts utifrån Pylyp Orlyks brev, i vilket han skrev: "...jag är redan 70 år, lika gammal som den salige Mazepa var i Bender", d.v.s. år 1709. Födelsedatumet och månaden har bestämts av T. Padura och grundar sig på anteckningar i den jesuitiska böneboken i Kremenets". Tatjana Tairova-Jakovleva, "Mazepa", serie Zjizn' zametjatel'nych ljudej, Moskva, Molodaja Gvardija, ISBN 978-5-235-02966-8, 2007, sid. 15, 240, 267.
- ^ День в истории. 20 марта: 380 лет назад родился самый знаменитый предатель в русской истории Ukraina.ru
- ^ Tatjana Tairova-Jakovleva, "Mazepa" ur bokserien "Zjizn' zametjatelnych ljudej", Moskva, Molodaja Gvardija, ISBN 978-5-235-02966-8, 2007, sid. 12-13.
- ^ Tatjana Tairova-Jakovleva, "Mazepa" ur bokserien "Zjizn' zametjatelnych ljudej", Moskva, Molodaja Gvardija, ISBN 978-5-235-02966-8, 2007, sid. 13.
- ^ [a b c] http://www.battle.poltava.ua/svensk/mazepa.htm
- ^ Massie 1986, s. 458
- ^ Massie 1986, s. 458.
- ^ Porfiriev, I.E. Peter I, grundläggare av den ryska reguljära arméns och flottans krigskonst. Hörsta förlag, 1958, s. 209
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Jensen, Alfred (1909). Mazepa: historiska bilder från Ukraina och Karl XII:s dagar. Lund: Gleerup. Libris 688468. https://runeberg.org/jamazepa/
- Kentrschynskyj, Bohdan (1962). Mazepa. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 238944
- Massie, Robert K (1986). Peter den store: hans liv och värld / översättning: Thomas Preis. Stockholm: Bonniers. Libris 7247016. ISBN 91-34-50718-3
Webbkällor
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Häggman, Bertil (1997). ”Den svenske befriaren av Ukraina: Ivan Mazepas, Filip Orliks och Kosta Hordijenkos hopp och förväntningar 1708-1718”. Karolinska förbundets årsbok (Stockholm : Karolinska förbundet, 1911-) 1995,: sid. [9]-24 : ill.. ISSN 0348-9833. ISSN 0348-9833 ISSN 0348-9833. Libris 2369615
- Kostomarov, Nikolaj Ivanovitj (s.a.). Mazepa och Karl XII / öfversättning från ryskan af C. Silfverstolpe. [s.l.]. Libris 2098719
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Ivan Mazepa.
|