Hoppa till innehållet

Jacques Antoine Hippolyte de Guibert

Från Wikipedia
Jacques Antoine Hippolyte de Guibert
Född12 november 1743
Montauban, Frankrike
Död6 maj 1790[1] (46 år)
Paris
Andra namnL' Auteur de l'Essai général de tactique[2]
Medborgare iFrankrike[3]
SysselsättningFörfattare, essäist[4], arméofficer, dramatiker[4], militär, militärteoretiker[4], marskalk[5]
Befattning
Stol nummer 30 i Franska akademien (1785–1790)
MakaAlexandrine Louise Boutinon de Courcelles de Guibert
FöräldrarCharles-Benoît de Guibert
Redigera Wikidata

Jacques Antoine Hippolyte, comte de Guibert född 12 november 1743 i Montauban, död 6 maj 1790 i Paris, var en fransk general och militärteoretiker,.

Under sjuårskriget blev Guibert överste. Efter kriget tänkte han mycket på frågan hur Frankrike skulle göra för att upprtäda med större framgång under nästa storkrig. I verket Essai général de tactique (1772) rekommenderar han fyra punkter som bör uppfyllas:

  • Det var inte bara arméns styrka utan hela landets resurser som måste vägas in i kalkylen.
  • Allmän värnplikt måste införas.
  • Det logistiska systemet måste reformeras.
  • Arméerna skall inte föras i fält i stora sammanhållna formationer utan i självständiga sammansatta förband.

Hos Guibert finns trådar till Moritz av Sachsen och Fredrik den store, och han kan ses som en föregångare till Napoleon I:s armékår. Begreppet det totala kriget myntades först 1930, men fick med Guibert sin första teoretiska beskrivning. Han ville bryta upp lineartaktiken och istället fokusera på kolonner; större rörlighet var ett annat moment han betonade samt chockverkan i anfallet.

Guibert var även skönlitterär författare, vilket beredde honom en plats i Franska akademien (1786).

  • Essai général de tactique (2 band 1770, 1772)
  • Défense du système de guerre moderne (2 band 1779)
  • De la force publique (1790)
  • Histoire des la constitution militaire de France (5 band 1803)
  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 11906250d, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0072623, läst: 30 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Libris, Kungliga biblioteket, 15 januari 2013, Libris-URI: vs69gscd23c65h9, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0072623, läst: 21 februari 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0072623, läst: 17 november 2024.[källa från Wikidata]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]