Jean Chapelain
| Jean Chapelain | |
 | |
| Född | 4 december 1595[1][2][3] Paris[4] |
|---|---|
| Död | 22 februari 1674[1][2][3] (78 år) Paris |
| Medborgare i | Kungariket Frankrike[5] |
| Sysselsättning | Poet, författare[6], litteraturkritiker, filosof |
| Befattning | |
| Stol nummer 7 i Franska akademien (1634–1674)[7] | |
| Redigera Wikidata | |
Jean Chapelain, född 4 december 1595 i Paris, död där 22 februari 1674, var en fransk författare.
Chapelain var själen i en vitter privatkrets, som från 1629 höll till hos kunglige sekreteraren Valentin Conrart. Genom Richelieus ingripande fick sammankomsterna en officiell prägel och ombildades 1635, efter förebild av La Crusca i Florens, till Académie française.
Chapelain, som var en efterföljare till François de Malherbe och dennes av Aristoteles influerade tankegångar, blev den som drog upp stadgarna för akademien. Själv är han främst känd för sitt nationalepos La pucelle (1656) om Jeanne d'Arc.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Lund 1930.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jean-Chapelaintopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6k504cd, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: chapelain-jean, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Шаплен Жан”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Libris, Kungliga biblioteket, 26 mars 2018, Libris-URI: jgvxxrl25bhbjzm, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Franska akademien, Franska akademiens medlems-ID: jean-chapelain, läs online, läst: 31 maj 2022.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Chapelain, Jean i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)
|