Jean Giono

Jean Giono
	Jean Giono
Född	Jean Fernand Giono; 30 mars 1895; Manosque, Alpes-de-Haute-Provence, Frankrike
Död	8 oktober 1970 (75 år); Manosque, Alpes-de-Haute-Provence, Frankrike
Begravd	cimetière ancien de Manosque
Medborgare i	Frankrike
Sysselsättning	Författare, översättare, filmregissör, poet, manusförfattare, dramatiker
Befattning
	Jurypresident vid Filmfestivalen i Cannes
Noterbara verk	Husaren på taket
Maka	Élise Giono
Barn	Aline Giono (f. 1926); Sylvie Durbet-Giono (f. 1934)
Föräldrar	Jean-Antoine Giono
Utmärkelser
	Hederslegionen; Prince-Pierre-de-Monaco Award
	Redigera Wikidata

Jean Giono, född 30 mars 1895 i Manosque i Alpes-de-Haute-Provence, död 8 oktober 1970 i Manosque, var en fransk författare av italiensk härkomst och känd för berättelser som utspelar sig i Provence i Frankrike.

Liv och verk

Han föddes och levde hela sitt liv i Manosque i Basses-Alpes. Efter avslutade gymnasiestudier arbetade han som banktjänsteman och deltog sedan som soldat i första världskriget. År 1920 gifte han sig med en barndomsvän och fick två barn.

År 1930 lämnade han bankarbetet för att ägna sig åt författarskapet, efter framgången med sin andra roman Kullen (1929). Den bildar första delen i vad som kallas "Pan-trilogin", vilket anspelar på Pan och panteism. De två övriga delarna är Mannen från bergen och Vårvinden. Kända är också berättelserna Voyage en Italie och novellen Mannen som planterade träd (1953).

Mot slutet av 1900-talet röstades den historiska äventyrsromanen Husaren på taket (1951) fram till plats 31 på en fransk lista över århundradets 100 böcker enligt Le Monde. Historien har även bearbetats för film under samma titel som romanen i regi av Jean-Paul Rappeneau, med bland andra Juliette Binoche i en av de ledande rollerna. ^[9]

Flera av Gionos romaner har filmatiserats, bland andra Le Chant du monde av Marcel Camus 1965.

Giono är för övrigt en av flera betydelsefulla litterära röster i landsmannen Pierre Michons essäsamling Le Roi vient quand il veut : propos sur la littérature (2007).^[10]

Utmärkelser

Han mottog 1953 Rainier III av Monacos litterära pris. Han blev 1963 invald i Monacos Conseil Littéraire och 1974 i Académie Goncourt.

Asteroiden 6519 Giono är uppkallad efter honom.^[11]

Verk (urval)

Colline (1929)
- Kullen (roman) (övers. Jan Stolpe, Elisabeth Grate bokförlag, 2010)
Un de Baumugnes (1929)
- Mannen från bergen (roman) (övers. Jan Stolpe, Grate, 2013)
Regain (1930)
- Vårvinden (roman) (övers. Elisabeth och Pontus Grate, Atlantis, 2000)
Le Chant du monde (1934)
Que ma joie demeure (1936)
- Må min glädje vara (roman) (övers Hugo Hultenberg, Ljus, 1944)
Pour saluer Melville (1941)
- Fallet Melville, essä (1942)
Le hussard sur le toit (1951)
- Husaren på taket (roman) (övers. Eva Lundquist, Bonnier, 1954)
L'homme qui plantait des arbres (1953)
- Mannen som planterade träd (novell) (övers Pontus Grate, Grate, 2006 och 2013)

Noter

^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: 19800035/1052/21204, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jean-Giono topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6br9cgr, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.landrucimetieres.fr .^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990002694, läst: 15 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Daniel Justum, Le grand-père antérieur/intérieur de Jean Giono, 1, januari 1980, s. 65-77.^{[källa från Wikidata]}
^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium.^{[källa från Wikidata]}
^ Le hussard sur le toit (1995), The Horseman on the Roof på engelska.
^ Michons essäsamling finns inte på svenska men betyder "Kungen kommer när han vill: om litteratur". Andra betydelsefulla röster i den tillhör Melville, Lautréamont, Gustave Flaubert, William Faulkner, Beckett, Rimbaud, Villon och Borges.
^ ”Minor Planet Center 6519 Giono” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6519. Läst 9 juli 2023.

Externa länkar

Böcker av och om Jean Giono på svenska bibliotek. Libris
The man who planted trees, på engelska Wikisource
Jean Giono på Svensk Filmdatabas
Jean Giono på Internet Movie Database (engelska)

[dff067717cffa8dfc1db0504a133265219c89b9d-1] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: 19800035/1052/21204, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[e2ed47dfe2377d1b19856a841bc49e7fcb098173-2] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Jean-Giono topic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[1534249c2e5c54932d8d7b76facce27b79ba7b3c-3] SNAC, SNAC Ark-ID: w6br9cgr, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[4c9d0ad4988232080e60bdff1909a1ef1415d713-4] äs online, www.landrucimetieres.fr .^{[källa från Wikidata]}

[7b286093b6ec03c57e39b254d18edad34fd5115e-5] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}

[d47b54bf4fd84af46f44f4da655f64ecebd6a023-6] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn19990002694, läst: 15 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[aa8cf36808c28eeddee0832992cdba33b0b1672f-7] Daniel Justum, Le grand-père antérieur/intérieur de Jean Giono, 1, januari 1980, s. 65-77.^{[källa från Wikidata]}

[35419e5dd4ffca2e0cefac58a4a2f6fff268e76e-8] Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium.^{[källa från Wikidata]}

[9] Le hussard sur le toit (1995), The Horseman on the Roof på engelska.

[10] Michons essäsamling finns inte på svenska men betyder "Kungen kommer när han vill: om litteratur". Andra betydelsefulla röster i den tillhör Melville, Lautréamont, Gustave Flaubert, William Faulkner, Beckett, Rimbaud, Villon och Borges.

[11] ”Minor Planet Center 6519 Giono” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=6519. Läst 9 juli 2023.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]