Koldioxidekvivalent
Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning.[1] När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet.[2]
Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan (CH4) 28 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid.[3] Ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 28 ton koldioxidekvivalenter.
Genom att uttrycka växthusgasutsläpp i koldioxidekvivalenter kan man enkelt jämföra de enskilda gasernas bidrag till växthuseffekten och addera dem. Omräkningen sker genom att man multiplicerar utsläppen av varje växthusgas med gasens så kallade GWP-värde (global warming potential).
Enheter
[redigera | redigera wikitext]Följande enheter är vanligt använda:
- Av Förenta nationernas klimatpanel: miljarder metriska ton koldioxidekvivalenter = n×109 ton koldioxidekvivalenter (GtCO2e)[4]
- Av industrier: miljoner metriska ton koldioxidekvivalenter (MMTCDE)[5] och MMT CO2e[6]
- För fordon: gram koldioxidekvivalenter per kilometer (gCO2e/km) eller mile (gCO2e/mile)[7][8]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”Climate Change 2007: Synthesis Report”. IPCC. 13 februari 2007. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2010. https://web.archive.org/web/20101030021443/http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/syr/en/mains2-1.html. Läst 26 september 2010.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Koldioxidekvivalenter”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Ordlista/Koldioxidekvivalenter/. Läst 15 februari 2023.
- ^ ”Koldioxidekvivalenter | Begrepp | Statistikcentralen”. www.stat.fi. https://www.stat.fi/meta/kas/ekvivalenttinen_sv.html. Läst 15 februari 2023.
- ^ Bernes, Claes (2016-12). En varmare värld. Monitor 23 (3). Naturvårdsverket. sid. 80. ISBN 978-91-620-1300-4. Arkiverad från originalet den 3 december 2019. https://web.archive.org/web/20191203165112/http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/1300/978-91-620-1300-4/. Läst 23 december 2020 Arkiverad 3 december 2019 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Denison, Steve; Forster, Piers M; Smith, Christopher J (2019-12-01). ”Guidance on emissions metrics for nationally determined contributions under the Paris Agreement”. Environmental Research Letters 14 (12): sid. 124002. doi:. ISSN 1748-9326. https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab4df4. Läst 4 februari 2025.
- ^ ”Glossary:Carbon dioxide equivalent” (på engelska). ec.europa.eu. https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php?title=Glossary:Carbon_dioxide_equivalent. Läst 4 februari 2025.
- ^ ”Inventory of U.S. Greenhouse Gas Emissions and Sinks: 1990–2018, p. ES-3”. US Environmental Protection Agency. 13 april 2020. Arkiverad från originalet den 14 april 2020. https://web.archive.org/web/20200414000128/https://www.epa.gov/sites/production/files/2020-04/documents/us-ghg-inventory-2020-chapter-executive-summary.pdf. Läst 1 juli 2020.
- ^ ”How Clean is Your Electric Vehicle?” (på engelska). Union of Concerned Scientists. https://evtool.ucsusa.org/. Läst 4 februari 2025.
- ^ Jake Whitehead (7 september 2019). ”The Truth About Electric Vehicle Emissions | RealClearScience” (på engelska). www.realclearscience.com. https://www.realclearscience.com/articles/2019/09/07/the_truth_about_electric_vehicle_emissions_111097.html. Läst 4 februari 2025.