Hoppa till innehållet

Kristian V av Danmark

Från Wikipedia
Kristian V
Samtida porträtt av kung Kristian
Regeringstid 9 februari 1670–25 augusti 1699
(29 år och 197 dagar)
Kröning Smörjelse: 7 juni 1671 i Frederiksborgs slottskyrka i Hillerød[a]
Företrädare Fredrik III
Efterträdare Fredrik IV
Valspråk Med fromhet och rättfärdighet (latin: Pietate et iustitia)
Regeringstid 9 februari 1670–25 augusti 1699
(29 år och 197 dagar)
Företrädare Fredrik III
Efterträdare Fredrik IV
Gemål Charlotta Amalia av Hessen-Kassel
Barn Fredrik IV
Christian Vilhelm
Christian
Sofie Hedvig
Karl
Christiane Charlotte
Vilhelm
Christiane Gyldenløve
Christian Gyldenløve
Ulrik Christian Gyldenløve
Ätt Oldenburgska ätten
Far Fredrik III
Mor Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
Född 15 april 1646
Slottet Duburg i Flensburg i Schleswig
Namnteckning
Död 25 augusti 1699
(53 år och 132 dagar)
Köpenhamns slott
Begravd Roskilde domkyrka


Kristian V, född 15 april 1646, död 25 augusti 1699, var kung av Danmark och Norge från 1670 fram till sin död 1699.

Kristian V var också svåger till den svenske kungen Karl XI, då han var äldre bror till dennes maka Ulrika Eleonora.

Kung Kristian V.

Han var son till kung Fredrik III av Danmark och Norge och dennes gemål, drottning Sofia Amalia, hertiginna av Braunschweig-Lüneburg från födseln.

Kristian fick en uppfostran som knappast gav honom någon djupare bildning, men djupt inpräntade hos honom högheten i hans blivande ställning som enväldig kung. Till naturen var han mild och godsint, samtidigt som han var intresserad av allehanda idrotter, och vann vid sin tronbestigning 1670 popularitet i breda befolkningslager.

Som regent var han inte särskilt betydande och kom att vara beroende av sina rådgivare. Samtidigt var han rädd för att släppa ifrån sig makten, något som var en av orsakerna till Peder Schumacher Griffenfelds fall. På det militära området ledde Kristian själv sitt rikes arméer i det skånska kriget, där han visserligen uppträdde med tapperhet, men saknade de nödvändiga fältherreegenskaperna.[2]

Han var den förste som besteg landets tron som enväldig arvkung. Under hans regeringstid avslutades arbetet med en ny samlad rikslagsstiftning, i och med tillkomsten av Danske Lov 1683 och Norske Lov 1687. Han förde en expansiv utrikespolitik, riktad främst mot Sverige och Gottorp.

Kristian V avled på Köpenhamns slott efter en jaktolycka i Jægersborg dyrehave.

Kristian V:s krona, tillverkad 1671. Kronan finns utställd på Rosenborgs slott i Köpenhamn.

Han gifte sig den 25 juni 1667 med Charlotta Amalia av Hessen-Kassel.

Barn inom äktenskapet:

  1. Fredrik (16711730), kung av Danmark och Norge 1699–1730
  2. Christian Vilhelm (16721673)
  3. Christian (16751695)
  4. Sofia Hedvig (16771735)
  5. Karl (16801729)
  6. Christiane Charlotte (död i späd ålder)
  7. Vilhelm (1687–1705)

Kristian V hade också ett stadigvarande förhållande till sin mätress Sophie Amalie Moth och med henne fick han fem utomäktenskapliga barn:

  1. Christiane Gyldenløve (1672–1689)
  2. Christian Wilhelm Gyldenløve (16741703)
  3. Sophie Christiane Gyldenløve (1675–1677)
  4. Anna Christiane Gyldenløve (1676–1677)
  5. Ulrik Christian Gyldenløve (16781719)
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
8. Kung Fredrik II
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
4. Kung Kristian IV
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
9. Sofia av Mecklenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
2. Kung Fredrik III
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
10. Kurfurst Joakim Fredrik av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
5. Anna Katarina av Brandenburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
11. Katarina av Brandenburg-Küstrin
 
 
 
1. Kung Kristian V
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
12. Hertig Wilhelm den yngre av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
6. Hertig Georg av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
13. Dorothea av Danmark
 
 
 
 
 
 
 
 
3. Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
14. Lantgreve Ludvig V av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
7. Anna Eleonora av Hessen-Darmstadt
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
15. Magdalena av Brandenburg
 
 
 


  1. ^ Under det danska enväldets tid (1660–1848) blev regenterna formellt inte krönta, utan bara smörjade (danska: salvede) av kyrkan, eftersom de ansågs ha fått sin makt av Gud och ingen människa hade rätt att placera kronan på deras huvuden. I dagligt tal kallades dock denna ceremonin också då för kröning.[1]
  1. ^ Monrad Møller, Anders (2012) (på danska). Enevældens kroninger. Syv salvinger - ceremoniellet, teksterne og musikken. Köpenhamn: Forlaget Falcon. sid. 7-8. ISBN 978-87-88802-29-0 
  2. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 46 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]