Hoppa till innehållet

Kritisk rasteori

Från Wikipedia

Kritisk rasteori[1] (engelska: Critical race theory, CRT) är ett samhällsvetenskapligt perspektiv och akademisk disciplin (huvudsakligen i USA), inriktad på tillämpningen av kritisk teori för att studera samhälle och kultur i skärningspunkten mellan ras, lag och makt.[2][3]

Teman och definition

[redigera | redigera wikitext]

Centrala teman

[redigera | redigera wikitext]

CRT har två vanliga teman: För det första menar CRT att vit överhöghet och rasmakt bibehålls över tid, i synnerhet genom lagen som kan spela en roll i denna historiska process (se exempelvis naturalism). För det andra undersöker CRT möjligheten att omvandla förhållandet mellan lagen och rasmakt, för att mer brett arbeta för en rasfrigörelse och motverka mänsklig underordning på grund av föreställningar om "ras".[4]

Ett centralt tema inom CRT är att endast färgade människor anses kvalificerade att uttala sig om hur rasism påverkar färgade människor. Detta betecknas som "voice of colour" vilket kan översättas som de färgades röst.[5]

Grunden för kritisk rasteori är uppfattningar om jämlikhet och rättvisa och indelning av samhället i underordnade och överordnade grupper, vilka betecknas som förtryckta respektive privilegierade. CRT kan sägas ställa jämlikhet mot frihet, likabehandling och meritokrati som rättviseprinciper. Teorin kan ses som en strävan efter att åstadkomma en ideologiskt färgad jämlikhet och rättvisa.[6]

Enligt sociologerna Mary Romero och Jeremiah Chin finns det några centrala teman som återkommer i kritisk rasteori: Ras som social konstruktion, att ras är "inbäddat" i sociala, politiska och ekonomiska strukturer, intersektionalitet och antiessentialism, överlappande intressen mellan olika grupper, samt en kritik mot "färgblindhet" eller en post-rasistisk syn på samhället. Att ras är en social konstruktion innebär att begreppet fylls med olika mening beroende på sociala maktstrukturer och vilken historisk period som undersöks.[7]

Ras eller rasism som inbäddat fenomen i olika strukturer innebär enligt förespråkarna för kritisk rasteori att det inte går att enbart fokusera på att eliminera avsiktliga rasistiska handlingar för att få bort rasism som fenomen. Även andra strukturer behöver påverkas för att minska ojämlikheter baserat på ras, enligt kritiska rasteoretiker. Intersektionalitet och antiessentialism avser synen att ingen person kan reduceras till enbart en identitet utan har en rad identiteter som återfinns där olika identiteter korsar varandra, till exempel kulturella, klassbaserade identiteter, könsidentiteter, med flera. I kritisk rasteori finns ett återkommande tema om att gynnande domstolsbeslut eller politisk framgång för minoriteter - och särskilt svarta - bara sker när sådana förändringar också gynnar eliten (främst vita) i samhället genom att elitens privilegier eller intressen bibehålls. Det sista temat som Romero och Chin tar upp som centralt för KRT är kritiken mot ett färgblint perspektiv på ras. Med det menas olika handlingar och synsätt som osynliggör vilken roll ras har i samhället och där förment jämlika arbetssätt eller idéer påverkar olika raser på olika sätt. Det kan till exempel röra hur domstolar arbetar eller att det är svårt för icke-vita att göra karriär i praktiken trots formellt lika förutsättningar.[7]

Enligt författaren och historikern Ibram X Kendi är rasism inte bara att agera rasistiskt utan även att ”genom sina handlingar eller icke-handlingar stödjer en rasistisk politik”. En rasistisk politik är, enligt Kendi, en politik som inte aktivt utjämnar skillnaderna mellan svarta och vita. Kendi menar att lika utfall är rättvist, medan en politik som bara eftersträvar lika förutsättningar är orättvis. Således gör han skillnad på rättvisa och jämlikhet. För antirasism menar Kendi det med andra ord inte tillräckligt att ge människor lika förutsättningar. Antirasism är enligt Kendi att garantera lika utfall. Kendis idéer sammanfaller med CRT.[8]

” När det kommer till lagstiftningen behöver vi se till att utfallet blir rättvist eftersom vi lever i ett ojämlikt samhälle. Om du stiftar en lag som ger miljardärer och fattiga samma skattelättnader så kommer det att förstärka ojämlikheten. Men om du stiftar lagar som utgår från personer med de största behoven, oavsett bakgrund, så skipar det rättvisa. „
– Ibram X Kendi

University of California, Los Angeles School of Public Affairs beskriver traditionen så här:

” CRT inser att rasism är inbäddat i det amerikanska samhället och samhällssystemet. Även utan några rasistiska individer är den strukturella rasismen djupt inrotad i den dominanta kulturen. Det här är den analytiska lins CRT använder vid granskandet av de existerande maktstrukturerna. CRT utpekar "vita privilegier" och "vit makt" som basen för dessa strukturer, vilka vidmakthåller marginaliseringen av färgade människor.

[9]

„

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Kritisk rasteori som begrepp uppstod på 1980-talet vid amerikanska lärosäten i juridik som en reaktion på Critical legal studies (CLS).[10] Forskare som Derrick Bell tyckte om dess fokus på medborgerliga rättigheter, men var djupt kritisk till hängivenheten som andra forskare inom fältet hyste inför ett slags färgblindhet samt till deras fokus på bara den avsiktliga rasdiskrimineringen, snarare än ett bredare perspektiv som även omfattar villkoren för rasojämlikhet.[11][12] På ett liknande sätt anammade forskare som Patricia Williams, Kimberlé Williams Crenshaw och Mari Matsuda CLS teoretiska syn om återskapande av hierarkier, men ställde sig kritiska till CLS-forskares fokus på rasdominans snarare än på de särskilda källor som orsakar rasförtryck och rasistiskt definierade sociala rangordningar i samhället.[13]

År 2002 erbjöd fler än 20 juridiska lärosäten i USA och minst tre lärosäten utanför USA utbildningar och kurser i Critical Race Theory där teorin ges ett centrum i bildningen.[14] CRT lärs ut inom pedagogik, statsvetenskap, genusvetenskap, etniska studier och Amerikastudier.[15]

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

Kritisk rasteori är inte okontroversiellt och har kritiserats från flera olika perspektiv. Många har kritiserat kritisk rasteori för att den omfamnar en osammanhängande skepticism mot objektivitet och sanning inspirerat av postmodernism. Andra har kritiserat kritiska rasteoretiker för att de nedvärderar traditionellt liberala ideal om neutralitet, jämlikhet, likabehandling och rättvisa, såväl som för att de förkastar meritokrati inom akademin och i anställningar. Det förekommer också kritik mot att kritisk rasteori tolkar allt som avviker från lika utfall inom juridik, ekonomi och akademi som bevis för förekomst av strukturell diskriminering. Kritiska rasteoriker har också kritiserats för deras avfärdande av även välmenande kritik av kritisk rasteori som uttryck för rasism.[5]

Bland andra hävdar den politiska kommentatorn och matematikern James A. Lindsay att CRT i grunden är marxism[förtydliga], där klassbegreppet ersatts med raser och andra minoriteter.[16][17] Han menar att CRT är rasmarxism på samma sätt som marxism kan betecknas som klassmarxism.[18]

Vidare anklagas CRT av bland annat debattören Tucker Carlson och politikern Ben Carson för att istället för att skapa ett jämlikt samhälle snarare leda till en segregation där "ickevita" per automatik är offer för de "vitas" förtryck, vilket av kritikerna anses få absurda konsekvenser vid praktisk tillämpning.[17][19][20]. Exempelvis är ett universitet i Brooklyn under utredning efter att judiska studenter, däribland en latina, anklagats av både lärare och andra studenter för att "vara vita och privilegierade och därför förtryckare av andra minoriteter".[21][22][neutralitet ifrågasatt]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”kritisk rasteori - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kritisk-rasteori. Läst 28 september 2022. 
  2. ^ Tara J. Yosso (Mars 2005). ”Whose culture has capital? A critical race theory discussion of community cultural wealth”. Race Ethnicity and Education 8 (1): sid. 69–91. Arkiverad från originalet den 22 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130522091720/http://www.cgu.edu/PDFFiles/ses/TEIP/Tara%20J.%20Yosso%20culturalwealth.pdf. Läst 1 december 2012. 
  3. ^ Lewis R. Gordon (Våren 1999). ”A Short History of the ‘Critical’ in Critical Race Theory”. American Philosophy Association Newsletter 98 (2). Arkiverad från originalet den 1 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120301005859/http://www.habermas.org/critraceth01bk.htm. Läst 16 mars 2012. 
  4. ^ Gotanda et al, Critical Race Theory: Key Writings That Formed the Movement, New Press (1995), Introduction.
  5. ^ [a b] ”Critical race theory - Racism, Oppression, Inequality | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/topic/critical-race-theory/Basic-tenets-of-critical-race-theory. Läst 3 maj 2024. 
  6. ^ Gloria Ladson-Billings & William F. Tate IV (1995). ”Toward a Critical Race Theory of Education” (på amerikansk engelska). Teachers College Record (Teachers College, Columbia University) (Volume 97, Nr 1): sid. 47-68. Läst 2 januari 2023. 
  7. ^ [a b] Romero, Mary (2017). Kathleen Odell Korgen. red. Critical Race Theory. "2". Cambridge University Press. sid. 30–38. doi:10.1017/9781316418369.005. ISBN 978-1-107-12585-8. https://www.cambridge.org/core/books/cambridge-handbook-of-sociology/critical-race-theory/FB4EACCC9EEEF79711E3D43FC57E54A2. Läst 3 maj 2024 
  8. ^ Ekman, Malin (3 september 2022). ”Kritiken: ”Något en rasist skulle säga””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/Pow9nR/kritiken-efter-black-lives-matter-nagot-en-rasist-skulle-saga. Läst 26 december 2022. 
  9. ^ ”What Is Critical Race Theory?”. UCLA School of Public Affairs. http://spacrs.wordpress.com/what-is-critical-race-theory/. Läst 11 mars 2012. ”"CRT recognizes that racism is engrained in the fabric and system of the American society. The individual racist need not exist to note that institutional racism is pervasive in the dominant culture. This is the analytical lens that CRT uses in examining existing power structures. CRT identifies that these power structures are based on white privilege and white supremacy, which perpetuates the marginalization of people of color."” 
  10. ^ Marxism and educational theory: origins and issues By Mike Cole
  11. ^ Bell in “Brown v. Board of Education and the Interest-Convergence Dilemma”Harvard Law Review, Vol. 93, 1980
  12. ^ ”WHO'S AFRAID OF CRITICAL RACE THEORY? by Derrick Bell”. University of Illinois Law Review. 1995. http://lawdawghall.blogspot.com/2012/03/derrick-bell-whos-afraid-of-critical.html. Läst 26 mars 2012. 
  13. ^ Patricia Williams, Alchemy of Race and Rights: Diary of A Law Professor (Harvard U Press, 1992); Kimberle Crenshaw, Race, Reform and Retrenchment: Transformation and Legitimation in Anti-Discrimination Law, 101 Harv. L. Rev. 1331 (1988); Mari Matsuda, Looking to the Bottom: Critical Legal Studies and Reparations, 22 Harv. Civil Rights-Civil Liberties Law Rev. 323 (1987).
  14. ^ Harris, Cheryl (1 juni 2002). ”Critical Race Studies: An Introduction”. UCLA Law Review 49: sid. 1215ff. 
  15. ^ Delgado, Richard; Jean Stefancic (2011-12). Critical Race Theory: An Introduction. NYU Press. sid. 6–7. ISBN 978-0-8147-2136-0 
  16. ^ [https://www.youtube.com/watch?v=BED_D6Hc6TU Lindsays föreläsning om CRT
  17. ^ [a b] [|Christopher F. Rufo] (22 april 2021). ”The Courage of Our Convictions” (på engelska) (html). https://www.city-journal.org/how-to-fight-critical-race-theory. 
  18. ^ Discourses, New (30 mars 2022). ”Queer Theory is Gender Marxism, Et Cetera” (på amerikansk engelska). New Discourses. https://newdiscourses.com/2022/03/queer-theory-is-gender-marxism-et-cetera/. Läst 2 januari 2023. 
  19. ^ Carson, Ben; Noem, Kristi (3 maj 2021). ”Dr. Carson & Gov. Noem: Biggest cultural challenge of our lifetime: Defeating anti-American indoctrination” (på engelska). Fox News. https://www.foxnews.com/opinion/cultural-challenge-defeat-anti-american-indoctrination-dr-ben-carson-gov-kristi-noem. ”Even worse – and at an alarming pace – students are being subjected to the radical concept known as critical race theory, which pits them against one another on the basis of race and gender under the guise of achieving "equity." Not only is this extreme ideology deeply divisive and harmful, but it rejects America’s most defining principle – that as individuals we are all created equal by God.” 
  20. ^ Clark, Jess (9 juli 2021). ”Fact Check: 3 Common Claims About Critical Race Theory” (på engelska). 89.3 WFPL News. https://wfpl.org/fact-check-3-common-claims-about-critical-race-theory/. 
  21. ^ Luke Tress. ”Federal probe to investigate alleged antisemitic harassment at Brooklyn College” (på engelska). https://www.timesofisrael.com/federal-probe-to-investigate-alleged-antisemitic-harassment-at-brooklyn-college/. Läst 4 februari 2022. ”The Brandeis Center said Brooklyn College professors advanced antisemitic tropes about Jewish power, including by telling Jewish students they were “white” and “privileged” and therefore oppressed other minorities.” 
  22. ^ ”Education Dept. launches investigation into anti-Semitism at Brooklyn College” (på engelska). Fox News. 3 februari 2022. https://www.foxnews.com/us/education-dept-investigating-anti-semitism-brooklyn-college. ”"By advancing the racist and ethnic stereotype that all Jews are ‘white’ and ‘privileged’—and therefore oppress people of color—faculty members, students and course assignments in the [Mental Health Counseling] program invoke the classical anti-Semitic trope that Jews possess disproportionate power and influence in society, which they use for nefarious purposes against non-Jews, while also subjecting them to racial stereotypes about ‘whites,’"” 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kritisk_rasteori&oldid=54682707”