Lavr Kornilov

Lavr Kornilov
	Lavr Kornilov
	Lavr Kornilov, 1916.
Född	18 augusti 1870 (g.s.) eller 30 augusti 1870; Ust-Kamenogorsk Uyezd
Död	31 mars 1918 (g.s.) (ej angiven kalender, antar juliansk) eller 13 april 1918; Krasnodar
Medborgare i	Kejsardömet Ryssland
Utbildad vid	Omsk kadettkorps; Michaels artilleriskola; Generalstabsakademin
Sysselsättning	Upptäcktsresande, diplomat, officer
Utmärkelser
	Sankt Stanislausorden, tredje klass (1901); Sankt Annas orden, tredje klass (1903); Sankt Stanislausorden, andra klassen (1904); Georgsorden, fjärde klass (1905); Sankt Stanislausorden, andra klassen med svärd (1906); Guldsabel "för tapperhet" (1907); Sankt Annas orden, andra klass (1909); Sankt Vladimirs orden, tredje klass (1914); Sankt Stanislausorden, första klassen (1915); Georgsorden, tredje klass (1915); Sankt Annas orden, första klass (1915); Ryska Sankt Stanislausorden
Namnteckning
	Redigera Wikidata

Lavrentij "Lavr" Georgijevitj Kornilov (ryska: Лавр Георгиевич Корнилов), född 18 augusti 1870 i Ust-Kamenogorsk i kejsardömet Ryssland, död 13 april 1918 nära Jekaterinodar, var en rysk general.

Biografi

Kornilov blev officer vid artilleriet 1892, utmärkte sig i rysk-japanska kriget 1904–1905 och befordrades 1905 till överste och 1911 till generalmajor. Åren 1907–1911 var han militärattaché i Kina. Vid första världskrigets utbrott 1914 blev Kornilov chef för 48:e infanteridivisionen i Karpaterna. Han sårades och togs till fånga i april 1915, men han lyckades fly och återvände till Ryssland i augusti 1916 och utnämndes samma år till generallöjtnant och chef för 25:e armékåren.^[7]

I samband med februarirevolutionen 1917 anslöt sig Kornilov till den provisoriska regeringen. Som tack för sitt stöd utnämndes han till chef för Petrograds militärdistrikt och utnämndes samma år till chef för 8:e armén. Han deltog i Galizienoffensiven, blev i juli chef för sydvästra fronten och efterträdde den 1 augusti 1917 general Aleksej Brusilov som överbefälhavare.^[7]

I september samma år utspelades den förvirrade episod som fått namnet Kornilovaffären. Denna inleddes då Kornilov menade sig ha fått regeringens uppdrag att kväsa oroligheterna i huvudstaden. Premiärminister Aleksandr Kerenskij hade dock inte givit någon sådan order och avskedade den 9 september Kornilov för att ha agerat mot order. Då Kornilov meddelades detta beslutade han sig för att verkligen göra revolt och marscherade mot Sankt Petersburg. Upproret misslyckades dock och han togs den 14 september till fånga vid Mogiljov.^[7] Kerenskij kom att misstänkas för att själv ligga bakom upproret.^[8]

I december lyckades Kornilov fly till de vita i ryska inbördeskriget och anslöt sig till Aleksej Kaledin i södra Ryssland. Under strid mot bolsjeviker skadades han vid Jekaterinodar den 31 mars 1918. Han avled den 13 april 1918.^[7]

Referenser

Nationalencyklopedin
Pipes, Richard; Skott, Staffan (1997). Den ryska revolutionen. Stockholm: Natur och kultur. Libris 7229839. ISBN 91-27-06547-2

Noter

^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Vladimir Lamin (red.), Историческая энциклопедия Сибири, 2009, ISBN 5-8402-0230-4, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ Jurij Danilov & Paul Vinogradoff, Kornilov, Lavr Georgievich, Encyclopædia Britannica.^{[källa från Wikidata]}
^ Jurij Danilov & Paul Vinogradoff, Kornilov, Lavr Georgievich, Encyclopædia Britannica, ”But early on the morning of March 31 [1918] Kornilov was struck down by the burst of a shell and died without regaining consciousness.”.^{[källa från Wikidata]}
^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Корнилов Лавр Георгиевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, encyclopedia.1914-1918-online.net .^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Band 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1094-95
^ Bra böckers världshistoria band 13, s 44.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Lavr Kornilov.
Bilder & media
Wikiquote har citat av eller om Lavr Kornilov.
Citat

[4a7cc899be77d9d579fb8601a19d71e2ad3dcaa5-1] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}

[685a50ff5f142959c7229d9556d41fd6414d088b-2] Vladimir Lamin (red.), Историческая энциклопедия Сибири, 2009, ISBN 5-8402-0230-4, läs online och läs online.^{[källa från Wikidata]}

[a3eb9aa6d3c29b78094eef98926095d5841d28f5-3] Jurij Danilov & Paul Vinogradoff, Kornilov, Lavr Georgievich, Encyclopædia Britannica.^{[källa från Wikidata]}

[43cc021103b6aa058e2631781ff8670cebf4effd-4] Jurij Danilov & Paul Vinogradoff, Kornilov, Lavr Georgievich, Encyclopædia Britannica, ”But early on the morning of March 31 [1918] Kornilov was struck down by the burst of a shell and died without regaining consciousness.”.^{[källa från Wikidata]}

[c3dd00d7e894861127f8ba29d95aa10f6d2ffd9a-5] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Корнилов Лавр Георгиевич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.^{[källa från Wikidata]}

[2ffe28e7ba94e62ab6d63fe702655bb234aee9e4-6] äs online, encyclopedia.1914-1918-online.net .^{[källa från Wikidata]}

[ReferenceA-7] [a b c d] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Band 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1094-95

[8] Bra böckers världshistoria band 13, s 44.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]