Mandelsyra
| Mandelsyra | |
 | |
| Systematiskt namn | 2-hydroxi-2-fenylättiksyra |
|---|---|
| Övriga namn | Fenylglykolsyra |
| Kemisk formel | C6H5CH(OH)CO2H |
| Molmassa | 152,15 g/mol |
| Utseende | Vitt kristallint pulver |
| CAS-nummer | 90-64-2, 611-71-2, 17199-29-0 |
| Egenskaper | |
| Densitet | 1,30 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 158,7 g/l |
| Smältpunkt | 119 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | Flampunkt 162,6°C |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Mandelsyra, eller fenylglykolsyra, bildar färglösa kristaller som är lättlösliga i etanol och eter.
Framställning
[redigera | redigera wikitext]Mandelsyra upptäcktes vid hydrolys av amygdalin, ur ett extrakt av bittermandel. Derivat av mandelsyra bildas som resultat av metabolism av adrenalin och noradrenalin, genom transferering av monoaminoxidas och katekol-O-metyl.
Mandelsyra framställs vanligen genom hydrolys av mandelonitril, vilket är cyanohydrinen av bensaldehyd. Mandelonitril kan också framställas genom en reaktion av bensaldehyd med natriumbisulfit.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Mandelsyra har länge använts inom medicinen som antibakteriellt medel, särskilt mot urinvägsinfektioner. Den har också användning som oral antibiotika. Inom hudvården är den ett alternativ till glykolsyra.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Meyers varulexikon, Forum, 1952
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.